Terminskollen Lite enklare att vara student.
Appen kommer snart
Terminslexikon

Studentliv & universitetsslang

Akademisk kvart, nolla, fadder, ovve, sittning, nation: orden alla använder men ingen förklarar.

24 uppslag. Klicka på ett ord så visas förklaringen, och till sist källan. Lokala ord som bara finns på ett lärosäte: Så pratar de på ditt lärosäte →

Söka & bli antagen Kurser & examination Pengar & stöd System & tjänster Examen & universitetet Akademiska titlar & roller Studentliv & universitetsslang

Akademisk kvart

Traditionen att föreläsningar börjar en kvart efter hel timme. Står det 10 på schemat börjar det 10.15. Står det "10 prick" eller "10.00" börjar det klockan tio.1

Så fungerar det

Ursprunget är praktiskt: studenterna hade inga fickur. "I de gamla universitetsstäderna Uppsala och Lund bodde så gott som alla i domkyrkans närhet. När de då hörde kyrkklockan slå var det dags att gå hemifrån", och en kvart senare var alla på plats.1 Lunds ordlista sammanfattar: "Klockan 9 på schemat betyder då alltså egentligen 9.15."2

I dag skriver de flesta lärosäten ut exakta tider i TimeEdit; Uppsala universitet beslutade redan 1981 att skriva 08.15 i stället för 8. Men kvarten lever kvar i talspråk och på schemor vid bland annat Chalmers, KTH och Handelshögskolan, och "prick" eller "precis" markerar att något börjar på hel timme.1

Bra att veta

I Lund finns dessutom dubbelkvart: kvällsföreläsningar och fester som börjar en halvtimme efter utsatt tid.3 Osäker? Kom till hel timme första gången. Att vänta en kvart är billigare än att missa introduktionen.

Relaterade begrepp TimeEdit · Tenta-P · Sittning
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Uppsala universitet, Akademisk kvart. UU ↗
  2. Lunds universitet, Akademisk ordlista. LU ↗
  3. Kulturportal Lund, Den akademiska kvarten. Kulturportal Lund ↗
Egen sida: Akademisk kvart →

Campus

Ett sammanhängande universitetsområde med institutioner, bibliotek och ofta bostäder samlade. Umeå och Linköping är campusuniversitet; Uppsala, Lund och Stockholm är utspridda över staden.1

Så fungerar det

Uppsala universitet definierar: "Ett campus är ett område med flera institutioner samlade i forsknings- och utbildningscentra."1 Umeå universitet marknadsför sig med att "everything is just around the corner" på sitt sammanhållna campus, och Linköpings Campus Valla är det äldsta och största av universitetets fyra.23

På de äldre universiteten är campus snarare ett namn på delområden, som Campus Blåsenhus i Uppsala eller Campus Frescati i Stockholm, och du kan ha föreläsningar i tre olika stadsdelar samma dag.

Bra att veta

Kolla lokalens campus i TimeEdit, inte bara salsnumret. Femton minuters cykling mellan två föreläsningar är standard i Uppsala och Lund, och den akademiska kvarten är inte alltid tillräcklig.

Relaterade begrepp Akademisk kvart · TimeEdit · Korridor
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Uppsala universitet, Studentens A–Ö. UU ↗
  2. Umeå universitet, About Umeå University. UmU ↗
  3. Linköpings universitet, Campus Valla. LiU ↗
Egen sida: Campus →

Fadder

En äldre student som tar hand om en grupp nya under mottagningen: visar runt, svarar på frågor och drar med till aktiviteterna. Stavas ibland phadder på tekniska högskolor.1

Så fungerar det

Linköping: "Fadder: Ett extra stöd för nya studenter under Nolle-P."1 Chalmers: "Du ingår i en faddergrupp och får faddrar som guidar dig."2 Faddrarna är frivilliga från sektionen eller nationen, ofta andraårsstudenter, och har gått en kort utbildning i mottagningspolicyn.

På tekniska högskolor finns en hel vokabulär: phadder, phös (mottagningens ledare), fadderi eller phadderi (gruppen av faddrar). Ph-stavningen är ett skämt som blivit tradition.

Bra att veta

Faddern är ofta den bästa källan till hur kursen faktiskt fungerar: vilka böcker som behövs, hur tentorna brukar se ut, vilka lärare som svarar på mejl. Fråga.

Relaterade begrepp Nolla · Mottagning och inspark · Ovve
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Socionomsektionen LiU, Studentordlista. LiU ↗
  2. Chalmers, Mottagning för nya studenter. Chalmers ↗
Egen sida: Fadder →

Gasque

En större fest med middag och dans, framför allt på nationerna i Uppsala och Lund. Uppsala universitets egen ordlista: "Större fest med mat och dans på studentnation."1

Så fungerar det

Gasquen är nationernas motsvarighet till sektionernas sittning: en tresrättersmiddag med tal och sång i nationens stora sal, följd av dans eller släpp, det vill säga att fler släpps in efter middagen. Ordet har använts i Uppsala sedan 1800-talet; i Linköping betyder gasque i stället en enklare fest, en fulsittning.2

Klädkoden är oftast kavaj eller mörk kostym. Biljetter släpps några veckor innan och går ofta åt snabbt till de stora högtidsgasquerna, som Valborg och Lucia.

Bra att veta

Du behöver inte vara medlem i nationen för att gå, men medlemmar får ofta köpa biljett först. Recentiorsgasquen tidigt på hösten är den som riktar sig till nya studenter.

Relaterade begrepp Sittning · Nation · Nolla

Fotnoter

  1. Uppsala universitet, Studentens A–Ö. UU ↗
  2. Socionomsektionen LiU, Studentordlista. LiU ↗
Egen sida: Gasque →

Korridor

Studentboende där du har eget rum, ofta med eget badrum, och delar kök och vardagsrum med sex till tolv andra. Korridorsfesten är den självklara följden.1

Så fungerar det

Linköping: "Korridor: Studentboende. Här bor studenten i eget rum, men med delat kök och sällskapsrum."1 Örebrobostäder: "du hyr ett eget rum med badrum, och delar kök med andra studenter".2 Korridorsrum är oftast det billigaste och snabbaste sättet att få bostad på en studentort, eftersom kön är kortare än till lägenheter.

Köket sköts gemensamt, med städschema som fungerar olika bra. Korridorsfester är en institution, men de flesta bostadsbolag har regler om tystnad efter 22 eller 23 på vardagar.

Bra att veta

Ställ dig i bostadskön så fort du vet att du ska söka, inte när du fått besked. Många studentbostadsbolag räknar kötid från registreringsdatum, och en del ger förtur åt nya studenter första terminen.

Relaterade begrepp Nolla · Sittning · Nation
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Socionomsektionen LiU, Studentordlista. LiU ↗
  2. Örebrobostäder, Bo i studentkorridor. ÖBO ↗
Egen sida: Korridor →

Kursare

Vardagligt för kurskamrat: någon som läser samma kurs eller går samma program som du. På universitetet finns inga klasser, så kursarna är det närmaste en klass du får.1

Så fungerar det

Ordet finns i Svenska Akademiens ordlista som vardagligt för kurskamrat.1 Det täcker både den som läser samma fristående kurs en termin och den du går tre år med på ett program. Eftersom föreläsningar sällan är obligatoriska och grupperna byts kurs för kurs, är kursarna på ett program ofta den enda fasta punkten.

Kursare är också den viktigaste studieresursen: gemensam tentaplugg, delade anteckningar när du är sjuk, och någon som vet vad läraren egentligen menade. Grupperna bildas första veckorna, ofta under mottagningen; det är därför den är värd att gå på även om man inte gillar sittningar.

Bra att veta

Gränsen mellan samarbete och fusk går vid examinationen: plugga ihop hur mycket som helst, men en individuell hemtenta skriver var och en själv. Läs uppgiftens första sida.

Relaterade begrepp Uni · Mottagning och inspark · Fadder · Salstenta och hemtenta · Fusk och disciplinnämnd
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Svenska Akademiens ordlista, uppslagsordet kursare. SAOL ↗
Egen sida: Kursare →

Kårhus

Studentkårens byggnad, ofta med pub, restaurang, festlokaler och studieplatser. Kåren själv är studenternas organisation som företräder dem gentemot lärosätet; medlemskap är frivilligt sedan 2010.1

Så fungerar det

Chalmers ordlista beskriver kårhuset som "Studenternas hus med restauranger, bokhandel, pool, motionshall, biograf m.m."1 Storleken varierar, men nästan alla lärosäten har ett. Kåren är också uppdelad i sektioner per program eller ämne, som driver mottagning, sittningar och studiebevakning närmast utbildningen.

Kårens formella roll är studentinflytande: enligt högskolelagen har studenterna rätt att vara representerade i beslutande organ, och det är kåren som utser representanterna. Kåren driver också studenträttsfrågor, till exempel om en tenta rättats för långsamt.2

Bra att veta

Sedan kårobligatoriet försvann den 1 juli 2010 är medlemskap frivilligt vid statliga lärosäten, men det är ofta nyckeln till rabatter, sittningar och sektionslokaler, och kostar sällan mer än några hundralappar per termin.3

Relaterade begrepp Studentkåren · Sektion · Nation · Sittning · Mecenat och Studentkortet
Relaterade guider

Fotnoter

  1. TBK Chalmers, Ordlistan. TBK ↗
  2. UKÄ, Studentinflytande. UKÄ ↗
  3. UHR, Studera.nu, Studentkåren. Studera.nu ↗
Egen sida: Kårhus →

Läsperiod

En del av läsåret om sju till nio veckor som avslutas med en tentavecka. Chalmers, KTH och flera andra tekniska högskolor delar året i fyra läsperioder, LP1–LP4.1

Så fungerar det

Chalmers: "En läsperiod består av sju till nio läsveckor och avslutas alltid med en tentamensvecka."1 KTH delar på samma sätt sina två tjugoveckorsterminer i perioder P1–P4 om ungefär sju veckor, var och en följd av en tentaperiod.2 Kurser läses ofta två parallellt per period, och en 7,5-poängskurs fyller precis en läsperiod.

Vid de flesta andra lärosäten finns inte läsperioder. Där läser man i stället en kurs i taget i block, eller flera kurser som löper hela terminen.

Bra att veta

Läsperiodssystemet gör att schemat, kursstarterna och tentorna byts fyra gånger om året, inte två. Studiemedel från CSN räknas ändå per termin, så en missad kurs i LP1 kan tas igen inom samma resultatperiod.

Relaterade begrepp Tenta-P · Högskolepoäng · Omtentaperiod
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Chalmers, Datum och tider för läsåret. Chalmers ↗
  2. KTH, Läsårsindelning. KTH ↗
Egen sida: Läsperiod →

Mottagning och inspark

Mottagningsveckorna för nya studenter, ofta två till tre veckor i början av terminen, med aktiviteter ordnade av kår, sektion eller nation. Ordet används i bland annat Göteborg, Malmö, Östersund och Uppsala; på andra orter heter samma sak nollning eller mottagning.1

Så fungerar det

Göta studentkår i Göteborg kallar det inspark och ordnar den tillsammans med sektionerna.1 Luleå säger nolleperioden, Linköping nolle-P, Uppsala reccemottagning eller inspark, Chalmers mottagning.2 Upplägget är detsamma: du delas in i en grupp med faddrar, träffar din klass innan studierna börjar på allvar och lär dig hitta på campus.3

Insparken krockar ofta med de första föreläsningarna. Undervisningen går alltid först; ingen sektion förväntar sig att du skippar en obligatorisk introduktion.

Bra att veta

Kårer och lärosäten har policyer för mottagningen med krav på frivillighet och nolltolerans mot kränkningar; faddrar utbildas4 och skriver på många håll under ett avtal.5 Blir något fel: prata med mottagningsansvarig på kåren eller lärosätets studentombud.

Relaterade begrepp Nolla · Fadder · Ovve · Sittning
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Göta studentkår, Inspark (Kick-off). Göta studentkår ↗
  2. Ergo, Reccehandboken, 26 augusti 2024. Ergo ↗
  3. Chalmers, Mottagning för nya studenter. Chalmers ↗
  4. Chalmers Studentkår, Mottagningspolicy, antagen 2023. Chalmers Studentkår ↗
  5. LTH, Gemensam policy för akademisk mottagning och nollning, dnr STYR 2022/2247. LTH ↗
Egen sida: Mottagning och inspark →

Nation

Studentföreningar i Uppsala och Lund, ursprungligen för studenter från samma landsdel. I dag driver de pubar, gasquer, bostäder, körer och bibliotek. Det finns tretton nationer i vardera staden.1

Så fungerar det

Uppsala universitet: "Nationerna är ursprungligen sammanslutningar av studenter från samma landsände. I Uppsala finns det 13 studentnationer."1 I Lund finns också tretton, varav tolv samverkar i Studentlund tillsammans med Akademiska Föreningen.2 Du väljer nation fritt oavsett var du kommer ifrån, och medlemskapet ger tillgång till luncher, pubkvällar, gasquer, idrott, körer och ofta bostadskö.3

Fram till 2010 var medlemskap obligatoriskt; sedan kårobligatoriet avskaffades den 1 juli 2010 är det frivilligt, men de flesta går med.4

Bra att veta

I Sverige finns nationer bara i Uppsala och Lund; i Finland finns de i Helsingfors och Åbo. På andra orter fyller kåren, sektionerna och kårhuset samma funktion. Byt gärna nation om den första inte passade; det går varje termin.

Relaterade begrepp Gasque · Sittning · Kårhus · Nolla
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Uppsala universitet, Studentens A–Ö. UU ↗
  2. Lunds universitet, Akademisk ordlista. LU ↗
  3. Uppsala universitet, Nationer och kårer. UU ↗
  4. Lundagård, Kårobligatoriet avskaffat, 10 juni 2009. Lundagård ↗
Egen sida: Nation →

Nolla

Ny student under mottagningsveckorna, alltså någon med noll högskolepoäng. Ordet varierar: nolla i Linköping och på tekniska högskolor, recentior i Uppsala, novisch i Lund.1

Så fungerar det

Linköpings socionomsektion förklarar att ordet "syftar inte på studentens värde utan på att Nollan ännu inte tagit några högskolepoäng", och att nolle-P är "två roliga mottagningsveckor".1 I Uppsala heter det recentior, "från latinet och betyder nybörjare vid universitetet", kort recce; i Lund novisch, också från latin.23

Perioden kallas nollning, inspark, mottagning eller nolleperiod beroende på ort. Den leds av faddrar och innehåller lekar, sittningar, stadsvandringar och, på många håll, overallen.

Bra att veta

Allt är frivilligt. Lärosäten och kårer har skriftliga policyer: LTH:s policy säger att "delaktighet i nollningen och alla dess delmoment ska vara helt frivilligt" och att det "råder nolltolerans vad gäller diskriminering, trakasserier och kränkande särbehandling". Faddrar skriver under på det.4

Relaterade begrepp Mottagning och inspark · Fadder · Ovve · Sittning · Nation
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Socionomsektionen LiU, Studentordlista. LiU ↗
  2. Uppsala universitet, Studentens A–Ö. UU ↗
  3. Lunds universitet, Akademisk ordlista. LU ↗
  4. LTH, Gemensam policy för akademisk mottagning och nollning, dnr STYR 2022/2247. LTH ↗
Egen sida: Nolla →

Omtentaperiod

Veckorna, ofta i augusti före terminsstart, då lärosätet samlar omtentor på förra läsårets kurser. För många är det sista chansen att få poängen innan CSN räknar.1

Så fungerar det

KTH lägger sin fjärde omtentaperiod i mitten till slutet av augusti; Chalmers har fem omtentaperioder under året, varav en i augusti före terminsstart.12 Andra lärosäten sköter omtentor kursvis, men även där brukar det finnas ett uppsamlingstillfälle i augusti eller vid terminsstart.

Anmälan krävs som vanligt, och den stänger ofta i juli, mitt i sommaren. Sätt ett påminnelsedatum i juni.

Bra att veta

Augustitentan är populär av ett skäl till: resultat som rapporteras före höstterminens start räknas när CSN kontrollerar studieresultaten inför nästa ansökan.

Relaterade begrepp Omtenta · Tenta-P · Läsperiod · Högskolepoäng
Relaterade guider

Fotnoter

  1. KTH, Läsårsindelning. KTH ↗
  2. Chalmers, Datum och tider för läsåret. Chalmers ↗
Egen sida: Omtentaperiod →

Ovve

Studentoverallen: en arbetsoverall i sektionens färg, täckt av märken, som bärs på sittningar och under mottagningen. Regel nummer ett: den tvättas aldrig, utom med ägaren i.1

Så fungerar det

Traditionen uppstod på 1970-talet vid KTH, där labboverallen blev festplagg, och "vid mitten av 1980-talet var overallen en etablerad företeelse" på tekniska högskolor.1 Färgen anger sektion eller program: "Alla program har sin egen overall", som Linköping uttrycker det, och ärmarna kan ha andra färger.2 Märken sys på för varje sittning, resa och bedrift, och byts mellan studenter.

Kravall, "krav på overall", betyder att overallen är klädkod. Ben som byts mot en annan sektions ben, "benbyte", är ett vanligt sätt att markera vänskap eller relation.

Bra att veta

Luleås regler: "Tvättning av overaller får endast ske om dess ägare befinner sig i overallen vid tvättillfället."1 Ovven är starkast på tekniska och naturvetenskapliga utbildningar; på humanistiska institutioner i Uppsala och Lund är den ovanlig.

Relaterade begrepp Sittning · Nolla · Mottagning och inspark · Fadder

Fotnoter

  1. Luleå tekniska universitet, Nolleperioden, Studentikost. LTU ↗
  2. Socionomsektionen LiU, Studentordlista. LiU ↗
Egen sida: Ovve →

Sektion

Kårens lokala del för ditt program eller ämne: den förening som bevakar just din utbildning och ordnar mottagning, sittningar och pubkvällar. På tekniska högskolor är sektionen ofta identiteten mer än kåren.1

Så fungerar det

Linköping: "Varje utbildning har en sektion som är en förening som bevakar utbildningens kvalitet och ordnar evenemang och aktiviteter."1 KTH:s kår kallar sektionerna "studentkårens grundbultar, oftast en per teknologprogram"; Uppsala studentkår har i stället fyra sektioner efter fakultet, med ämnesföreningar under.23

Sektionen utser studentrepresentanter till institutionens organ, samlar in klagomål på kurser och är den som faktiskt driver frågan om en tenta rättats fel. Den har egen styrelse, egen overallsfärg på tekniska högskolor, och ofta en egen lokal i kårhuset.

Bra att veta

Sektionsmöten är öppna för medlemmar och beslutar om allt från mottagningens budget till vem som ska vara studentrepresentant. Vill du påverka din utbildning är sektionen den snabbaste vägen; posterna är sällan omstridda.

Relaterade begrepp Studentkåren · Kårhus · Mottagning och inspark · Ovve · Sittning
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Linköpings universitet, Vanliga ord och uttryck på LiU. LiU ↗
  2. Tekniska Högskolans Studentkår, Mottagningen. THS ↗
  3. Uppsala studentkår, Sektionerna. Uppsala studentkår ↗
Egen sida: Sektion →

Sittning

En studentmiddag med bestämd ordning: mat, snapsvisor ur sångboken, tal och gyckel, styrd av en toastmaster. Finsittning betyder kavaj eller klänning; fulsittning tema och overall.1

Så fungerar det

Chalmers ordlista: "Sittning: Middag med tillhörande sång och gückel." Och "Gückel: Skämt, sång, teater el. liknande på en sittning eller arrangemang. Stavas även 'gyckel'."1 Linköping skiljer på finsittning, med klädkod, och fulsittning, som ofta är utklädnad och lägre prisklass.2 Sångboken är sektionens eller nationens egen och innehåller snapsvisor, sånger till förrätt och efterrätt och lokala klassiker; toastmastern håller ordning på när det sjungs.3

Biljetter köps i förväg, ofta via sektionen eller nationen, och det går nästan alltid att välja alkoholfritt. Att avstå snapsen är helt normalt och ingen kommer att fråga.

Bra att veta

Regeln som förvånar nya: du får inte gå på toaletten under sittningen utan att be toastmastern om lov, ibland genom att sjunga. Det är på skämt, men skämtet tas på allvar.

Relaterade begrepp Gasque · Nation · Ovve · Nolla
Relaterade guider

Fotnoter

  1. TBK Chalmers, Ordlistan. TBK ↗
  2. Socionomsektionen LiU, Studentordlista. LiU ↗
  3. KTH S-sektionen, Sångbok, 2021. KTH ↗
Egen sida: Sittning →

Släpp

Festen efter sittningen eller gasquen, när fler släpps in i lokalen. Ett stängt släpp är bara för middagsgästerna; ett öppet släpp säljer biljetter till alla.1

Så fungerar det

"Ett släpp kan vara antingen stängt, vilket innebär att endast de sittande gästerna får gå på släppet, eller öppet, vilket innebär att alla får köpa biljett och gå på släppet."1 Släppet börjar när middagen är slut, ofta vid 22–23, och är den del av kvällen som mest liknar en vanlig fest: dansgolv, bar, ingen sångbok.

Öppna släpp är ett bra sätt att vara med utan att betala för hela sittningen, och det vanligaste sättet att träffa studenter från andra sektioner och nationer. Biljetterna säljs ofta i dörren, med studentkort.

Bra att veta

Ordet används också om biljettsläpp: "släppet till vårbalen är på tisdag" betyder att biljetterna börjar säljas då. Sammanhanget avgör.

Relaterade begrepp Sittning · Gasque · Toastmaster · Nation

Fotnoter

  1. Juridiska föreningen i Uppsala, Survival guide, 2023. JF Uppsala ↗
Egen sida: Släpp →

Spex

Komisk studentteater med sång, dans och en historisk handling som spårar ur, ofta med omstarter beställda av publiken. Traditionen började i Uppsala på 1850-talet och är störst i Lund, Uppsala och på Chalmers.1

Så fungerar det

Ordet kommer av spektakel. Det första lundaspexet, Gerda, spelades på Akademiska Föreningen 1886; Chalmersspexet startade 1948 och Linköpings studentspex 1981.12 Chalmers ordlista sammanfattar: "Spex: Humoristiska föreställningar med sång och dans."3

Det som skiljer spex från annan teater är omstarten: publiken ropar "omstart!" och skådespelarna gör om scenen med en ny vändning, gärna på ett annat språk eller i en annan genre. Spexen sätts upp av studenter, från manus till orkester, och spelas ofta under några veckor per år.

Bra att veta

Biljetter till de stora spexen tar slut snabbt, och nya studenter är välkomna att vara med bakom scenen. Det är en av de bästa vägarna in i studentlivet för den som inte gillar sittningar.

Relaterade begrepp Nation · Sittning · Kårhus

Fotnoter

  1. Kulturportal Lund, Spex, en kär tradition. Kulturportal Lund ↗
  2. Linköpings Studentspex, Spexets historia. Studentspexet ↗
  3. TBK Chalmers, Ordlistan. TBK ↗
Egen sida: Spex →

Studentförening

En förening driven av studenter kring ett intresse: kör, teater, idrott, politik, religion, spel. Skild från kåren, som bevakar utbildningen, sektionen, som hör till ditt program, och nationen, som finns i Uppsala och Lund.1

Så fungerar det

Lunds universitet: "Det finns en mängd föreningar för studenter vid Lunds universitet. De drivs av studenter och kan vara till för musik, teater, politik, religion och mycket annat."1 Många är knutna till kåren som kårföreningar, med rätt till lokaler och bidrag, andra är helt fristående. Vid Lund finns dessutom Akademiska Föreningen med tolv utskott, från spex till radio.

Så hänger det ihop: kåren har lagstadgat uppdrag och företräder alla studenter; sektionen är kårens del för ditt program; nationen är den sociala föreningen i Uppsala och Lund; föreningen är vad du väljer utifrån intresse. Du kan vara med i alla fyra.

Bra att veta

Föreningarna presenterar sig under mottagningen och på kårens föreningsmässa. Att gå med i en förening som inte har med utbildningen att göra är det säkraste sättet att få vänner utanför programmet, vilket räddar många genom tentaperioderna.

Relaterade begrepp Studentkåren · Sektion · Nation · Spex · Mottagning och inspark
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Lunds universitet, Studentföreningar. LU ↗
Egen sida: Studentförening →

Studentinflytande

Studenternas lagstadgade rätt att påverka utbildningen: att vara representerade när beslut fattas och bereds, att lämna kursvärderingar och att organisera sig i kåren. "Studenterna skall ha rätt att utöva inflytande över utbildningen vid högskolorna."1

Så fungerar det

Högskolelagen: "Studenterna skall ha rätt att utöva inflytande över utbildningen vid högskolorna", och "studenterna har rätt att vara representerade när beslut fattas eller beredning sker som har betydelse för utbildningen eller studenternas situation".1 Det gäller allt från universitetsstyrelsen till institutionsstyrelsen och programrådet. Representanterna utses av studentkåren, och ska företräda även studenter som inte är medlemmar.2

I praktiken sker inflytandet på tre nivåer: kursvärderingen efter varje kurs, studentrepresentanter och kursombud i organ och råd, och kåren som förhandlar med lärosätets ledning. Vid missnöje med en kurs är ordningen därför: prata med läraren, sedan kursombudet, sedan kåren.

Bra att veta

Inflytandet fungerar bara om platserna är besatta. Många studentplatser i nämnder står tomma, vilket betyder att den som ställer upp får oproportionerligt stort inflytande, och arvode på vissa lärosäten.

Relaterade begrepp Studentkåren · Studentrepresentant och kursombud · Kursvärdering · Programråd · Studentombud

Fotnoter

  1. Högskolelagen (1992:1434) 1 kap. 4 a § och 2 kap. 7 §. Riksdagen ↗
  2. Studentkårsförordningen (2009:769) 7–8 §§. Riksdagen ↗
Egen sida: Studentinflytande →

Studentkåren

Studenternas egen organisation vid lärosätet, med lagstadgat uppdrag att bevaka utbildningen och utse studentrepresentanter i universitetets organ. Medlemskap är frivilligt sedan 2010 men ger rösträtt, stöd och rabatter.1

Så fungerar det

Högskolelagen: "En studentkår ska ha som huvudsakligt syfte att bevaka och medverka i utvecklingen av utbildningen och förutsättningarna för studier vid högskolan."1 Lärosätet ger kårstatus för tre år i taget, och det är kåren som "får utse och entlediga" studenternas representanter i styrelser och nämnder.2 Kåren driver också studentombud, bostadsförmedling, arbetsmarknadsdagar och det sociala: kårhuset, sektionerna, mottagningen.

Fram till 1 juli 2010 var medlemskap obligatoriskt; sedan dess är det frivilligt vid statliga lärosäten.3 Avgiften är ofta några hundra kronor per termin och ger tillgång till kårens lokaler, sittningar och ofta studentkortet med rabatter.

Bra att veta

Avgiften är låg: Uppsala studentkår tar 80 kr per termin eller 300 kr för hela studietiden, Chalmers 280 kr per termin. Vid stiftelsehögskolor som Chalmers är medlemskap fortfarande obligatoriskt.4 Kårval hålls varje vår, med lågt valdeltagande; några hundra röster kan avgöra vem som representerar tiotusentals studenter. Går du med i kåren, rösta. Och i Uppsala och Lund är kår och nation två olika saker med två olika avgifter.

Relaterade begrepp Kårhus · Sektion · Nation · Studentombud · Mecenat och Studentkortet · Kursvärdering
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Högskolelagen (1992:1434) 4 kap. 8–14 §§. Riksdagen ↗
  2. Studentkårsförordningen (2009:769) 4 och 7 §§. Riksdagen ↗
  3. Sveriges förenade studentkårer, Kårobligatoriet. SFS ↗
  4. Uppsala studentkår, Bli medlem; Chalmers Studentkår, Frequently asked questions, avgifter kontrollerade augusti 2026. Uppsala studentkår ↗
Egen sida: Studentkåren →

Studentrepresentant och kursombud

En studentrepresentant är utsedd av kåren att sitta i ett beslutande eller beredande organ, från institutionsstyrelse till universitetsstyrelse. Ett kursombud är den enklare varianten: en eller två studenter per kurs som samlar kursarnas synpunkter och för dem vidare till kursansvarig.1

Så fungerar det

Karlstad Studentkår: en studentrepresentant är "en student som är utsedd av en studentkår för att representera studenterna i ett beslutande eller beredande organ inom universitetet".1 Rätten kommer från högskolelagen, och studentkårsförordningen säger att representanten "ska representera även studenter som inte är medlemmar i en kår".2

Kursombud är ett lokalt uppdrag utan förordning: "En kursrepresentant representerar och förmedlar sina kursares åsikter om en kurs till den kursansvarige", som Farmaceutiska studentkåren uttrycker det.3 Uppsalas biologiutbildning har två per kurs, som "informerar sig om kurskamraternas åsikter om kursen och redovisar dessa" vid kursens uppföljningsmöte.4

Bra att veta

Kursombud utses ofta första veckan, genom att läraren frågar vem som vill. Det är ett litet uppdrag, ett par timmar per termin, som ger direkt kontakt med lärarna och ofta ett intyg från kåren.

Relaterade begrepp Studentinflytande · Studentkåren · Sektion · Kursvärdering · Programråd
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Karlstad Studentkår, Handbok för studentrepresentanter. Karlstad Studentkår ↗
  2. Studentkårsförordningen (2009:769) 8 §. Riksdagen ↗
  3. Farmaceutiska studentkåren, Studiebevakning. Farmis ↗
  4. Uppsala universitet, Institutionen för biologisk grundutbildning, Kvalitetsarbete. UU ↗
Egen sida: Studentrepresentant och kursombud →

Tenta-P

Tentaperioden: veckan eller veckorna i slutet av en läsperiod eller termin då alla tentor skrivs. Uttrycket är vanligast på tekniska högskolor, där läsåret är indelat i perioder.1

Så fungerar det

Chalmers basårskommittés ordlista: "Tentaperiod: Den vecka då alla tentamina på Chalmers läggs."1 Där, och vid KTH, avslutas varje läsperiod med en tentavecka, alltså fyra tenta-P per läsår.2 Vid lärosäten utan läsperioder ligger tentorna oftast i slutet av varje kurs, och "tentaperiod" används lösare om veckorna före jul och i början av juni.

Bra att veta

Under tenta-P är biblioteken fulla från öppning och grupprummen bokade veckor i förväg. Anmälan till tentan i Ladok stänger ofta en till två veckor innan, alltså mitt i sista läsveckan, när man har annat att tänka på.

Relaterade begrepp Läsperiod · Omtenta · Omtentaperiod · Inspera
Relaterade guider

Fotnoter

  1. TBK (Tekniskt Basårs Kommitté) Chalmers, Ordlistan. TBK ↗
  2. Chalmers, Datum och tider för läsåret. Chalmers ↗
Egen sida: Tenta-P →

Toastmaster

Den som leder en sittning eller gasque: hälsar välkommen, tar upp sångerna, ger ordet till tal och gyckel och håller ordning på tiden. Bara toastmastern får starta en sång.1

Så fungerar det

Toastmastern, eller toastmadamen, är sittningens lekledare: "den som leder en sittning, som tar upp sånger och gyckel".2 Regeln som nya gäster snabbast lär sig: "Enbart toastmasters eller sånganförare får starta en sång."1 Vill du hålla tal eller framföra ett gyckel anmäler du det till toastmastern i förväg eller under middagen, och väntar på att få ordet.

Uppdraget är ofta hedersuppdrag för en medlem i sektionen eller nationen med god röst och sinne för timing. En bra toastmaster märks på att middagen håller tempo utan att någon känner sig stressad.

Bra att veta

Skämtet om att man måste be toastmastern om lov för att gå på toaletten tas på allvar, och en del sittningar har en särskild "toalettsång". Skratta med; det är hela poängen.

Relaterade begrepp Sittning · Gasque · Släpp · Sektion

Fotnoter

  1. Juridiska föreningen i Uppsala, Survival guide, 2023. JF Uppsala ↗
  2. Pedagogsexmästeriet, Vanliga frågor. P6 ↗
Egen sida: Toastmaster →

Uni

Vardaglig kortform för universitetet, som i "jag är på uni" eller "uni börjar på måndag". Används om högskolor också, oavsett vad lärosätet formellt heter.

Så fungerar det

Kortformen är inlånad från engelskans och tyskans uni och har blivit standard i studenters talspråk och sms, medan lärosätena själva aldrig använder den. Den böjs som ett vanligt substantiv: uni, unit, "på uni", "efter uni". Ordet är inte etablerat i Svenska Akademiens ordlista som eget uppslagsord, så i uppsatser och mejl till institutionen skriver du universitetet.

Att det heter uni även om Högskolan i Borås säger något om hur liten skillnaden är i praktiken: samma poäng, samma CSN, samma examina. Den formella skillnaden handlar om forskarutbildning.

Bra att veta

Andra kortformer du hör första veckan: tenta (tentamen), lab (laboration), sem (seminarium), exjobb (examensarbete), föreläsare (den som föreläser, oavsett titel) och plugga (studera, i vardagsbetydelsen "sitta och läsa").

Relaterade begrepp Universitet och högskola · Kursare · Tenta-P · Campus
Egen sida: Uni →

Om informationen

Terminskollen sammanställer information från UHR, Antagning.se, CSN och andra officiella källor. Källa anges i anslutning till uppgifterna. Vid avvikelse är informationen hos den officiella källan den som gäller.