Första terminen på universitetet

Innan terminen börjar

Höstterminen börjar vid de flesta lärosäten sista veckan i augusti eller första i september och pågår i 20 veckor; vårterminen tar vid direkt efter, i mitten av januari.¹ Veckorna före start finns tre saker att ordna.

1. Aktivera studentkontot.

   Lärosätet skapar ett studentkonto som ger tillgång till studentmejl, lärplattform (ofta Canvas), wifi, bibliotek och Ladok. Du måste själv aktivera det, med instruktioner som kommer via mejl efter att du tackat ja.²

2. Registrera dig på kursen.

   Att tacka ja på Antagning.se räcker inte. Du måste registrera dig i Ladok under kursens registreringsperiod, annars förlorar du platsen.³ Olika kurser har olika perioder, så läs välkomstmejlet noga.⁴

3. Lämna studieförsäkran till CSN.

   Har du sökt studiemedel behöver CSN din studieförsäkran, tidigast en vecka före start, och lärosätets rapport om att du registrerat dig. Först då kommer första utbetalningen.⁵

Kurslitteraturen står i kursens litteraturlista, som ofta publiceras några veckor före start. Vänta med att köpa allt tills du sett vad som faktiskt används; mycket finns på biblioteket eller som e-bok via lärosätet.

Kursplanen är ditt kontrakt

Varje kurs har enligt Högskoleförordningen en kursplan, och "I kursplanen ska följande anges: kursens nivå, antal högskolepoäng, mål, krav på särskild behörighet, formerna för bedömning av studenternas prestationer och de övriga föreskrifter som behövs."⁶ Läser du ett program finns dessutom en utbildningsplan som listar programmets kurser.⁶

Kursplanen är bindande för lärosätet. Där står vilka examinationsformer som gäller, vilken betygsskala som används, och vilka mål du ska nå. Lärare får inte lägga till obligatoriska moment som inte har stöd i kursplanen. Så när något är oklart om tentan eller närvarokravet: läs kursplanen först. Där hittar du också kursens fördjupningskod (G1N, G1F och så vidare), som avgör var kursen passar in i en framtida examen.⁷

Betygsskalan bestämmer lärosätet, och det finns flera i bruk.⁸ Vanligast är U/G/VG (underkänd, godkänd, väl godkänd), men även U/G, sjugradiga skalor (A–F) och tregradiga skalor (U/3/4/5 på tekniska utbildningar) förekommer. Kolla i kursplanen vilken som gäller.

Schema, undervisning och självstudier

Schemat hittar du oftast i TimeEdit, som är lärosätets system för schemaläggning och lokalbokning; sök på kurskoden.⁹ Var beredd på att schemat ändras: prenumerera på det i din kalender i stället för att skriva av det.

Det som förvånar många är hur lite schemalagd tid det är. En kurs på 7,5 högskolepoäng motsvarar fem veckors heltidsarbete, alltså omkring 200 timmar, men bara en mindre del av dem är föreläsningar och seminarier.¹⁰ Resten är läsning, uppgifter och grupparbete som du planerar själv. Föreläsningar är sällan obligatoriska; seminarier, laborationer och verksamhetsförlagd utbildning är det oftast, och det står i kursplanen.

Undervisningen sker ofta på lärplattformen: där ligger föreläsningsbilder, inlämningsuppgifter och meddelanden från lärarna. Gör det till en vana att kolla den dagligen de första veckorna.

Tentor, omtentor och betyg

De flesta kurser avslutas med en tentamen (skriftlig salstenta, hemtenta eller inlämningsuppgift). Du måste nästan alltid anmäla dig till tentan i Ladok, och anmälan stänger ofta en till två veckor innan; Uppsala universitet skriver att du "alltid" ska anmäla dig i god tid i Ladok, "både till tentamen och omtentamen".¹¹ Missar du anmälan får du i regel inte skriva.

Blir du underkänd finns omtentan. Högskoleförordningen sätter en golvregel: om lärosätet begränsar antalet försök måste det vara minst fem, och efter två underkända försök har du rätt att begära en annan examinator.¹² Många lärosäten lägger omtentan några veckor efter ordinarie tenta och ett tredje tillfälle senare under läsåret, ofta i augusti.¹³

Betyg kan inte överklagas, men du kan begära att examinator omprövar beslutet om du menar att det är uppenbart oriktigt.¹⁴¹⁵ Att skriva om en godkänd tenta för att höja betyget, "plussning", tillåts vid vissa lärosäten (till exempel KTH) men inte vid andra (till exempel Uppsala och Lund).¹⁶

Studentkår, nation och studentrabatter

Studentkåren företräder studenterna gentemot lärosätet, driver studenträttsliga frågor och ordnar mycket av det sociala. Sedan kårobligatoriet avskaffades den 1 juli 2010 är medlemskap frivilligt vid statliga lärosäten.¹⁸ I Uppsala och Lund finns dessutom nationerna, som står för en stor del av studentlivet.

Studentrabatter via Mecenat och liknande kräver att du är registrerad på en utbildning som ger rätt till studiestöd; omtentor räknas inte om du inte är omregistrerad.¹⁹ Kortet aktiveras normalt automatiskt när registreringen rapporterats.

Var du får hjälp

Om du vill hoppa av eller byta

Märker du under de första veckorna att kursen inte är rätt kan du anmäla tidigt avbrott. Avbryter du inom tre veckor från kursstart, och inte har några resultat rapporterade, räknas det som om du aldrig läst kursen, och du kan söka den igen senare.²² Du gör det själv i Ladok. Efter tre veckor blir det ett vanligt avbrott, som syns i Ladok och påverkar möjligheten att läsa om kursen.

Glöm inte CSN. Ett avbrott ska anmälas till CSN inom en vecka, annars riskerar du återkrav på pengar du fått för veckor du inte studerat.²³