Vanliga frågor, med källa.

Kort svarJa. Du kan tacka ja till alla utbildningar du är antagen eller reserv till, upp till 210 hp per termin. Antagen kan du dock bara vara till 45 hp, så lägre prioriterade alternativ stryks automatiskt när du kommer in på något högre.

Antagning.se skiljer på hur mycket du får tacka ja till och hur mycket du får vara antagen till. Du kan tacka ja till utbildningar om sammanlagt 210 högskolepoäng per termin, men du kan bara vara antagen till 45 hp. Blir du antagen till 45 hp stryks alla alternativ du prioriterat lägre. Är du antagen till 45 hp kan du stå som reserv till ytterligare högst 165 hp.

Det vanligaste skälet att tacka ja till flera är att kombinera en säker plats med en reservplats på det du helst vill gå. Det rekommenderar Antagning.se: kommer du in på reserven i urval 2 stryks du automatiskt från det lägre prioriterade, och annars behåller du den plats du redan har. Prioriteringsordningen från anmälan styr alltså, och du ska aldrig tacka ja till en reservplats som ligger lägre i din prioritering än något du redan är antagen till, för då gör den ingen nytta.

Vill du faktiskt läsa flera kurser parallellt går det så länge de tillsammans ryms inom 45 hp. Hur många kurser du kan få studiemedel för samtidigt avgör CSN utifrån studietakten, inte antalet kurser.

Kort svarDu stryks från alla utbildningar du sökt. Platsen går till någon annan i urval 2. Enda vägen tillbaka är att göra en sen anmälan, om utbildningen fortfarande är öppen.

Det första antagningsbeskedet har en sista svarsdag, och Antagning.se är tydliga med konsekvensen: har du inte svarat i tid "stryks alla dina utbildningar". Det gäller både platser du är antagen till och reservplatser. Det finns ingen förlängning, och det spelar ingen roll om du missade mejlet eller inte kunde logga in, så kontrollera att du kan bekräfta din identitet på Mina sidor i god tid.

Har du blivit struken kan du göra en återanmälan till samma utbildning. Den behandlas som en sen anmälan, alltså i mån av plats och efter alla som anmält sig i tid. Till populära utbildningar innebär det i praktiken att chansen är liten, men till utbildningar med lediga platser fungerar det ofta.

Andra antagningsbeskedet behöver du däremot inte svara på. Vill du behålla platsen gör du ingenting; vill du inte ha den lämnar du återbud så att en reserv kan få den.

Kort svarDu står i kö med ett reservnummer. Tacka ja i första beskedet för att stå kvar. Lediga platser fördelas först i urval 2, sedan kallar lärosätet reserver via mejl fram till och efter terminsstart.

Reservnumret i det första antagningsbeskedet visar din plats i kön till just den utbildningen. Siffran uppdateras inte, så den säger inget om hur många som tackat nej sedan dess. Hur stor chansen är beror helt på hur många antagna som tackar nej eller inte registrerar sig. Ett sätt att bedöma läget är att jämföra din meritpoäng med antagningsstatistiken för tidigare års urval 2 på Antagning.se.

För att stå kvar som reserv måste du tacka ja senast sista svarsdag. Du kan samtidigt tacka ja till en plats du redan är antagen till, så länge reservplatsen ligger högre i din prioritering. Kommer du in på reserven i urval 2 stryks du automatiskt från det lägre alternativet.

Efter det andra beskedet sköter lärosätet reservantagningen. Blir det platser lediga, till exempel för att antagna inte registrerar sig, kallas reserver i turordning via mejl. Det kan ske ända in i de första veckorna av terminen, och svarstiden är ofta kort, så håll koll på mejlen (även skräpposten) och den e-postadress du angett på Antagning.se. Vissa lärosäten gör överintag, alltså antar fler än antalet platser, och då kallas kanske inga reserver alls.

Kort svarJa, till de utbildningar som är öppna för sen anmälan. De har en Lägg till-knapp på Antagning.se. Sena anmälningar behandlas efter alla som sökt i tid, och du får plats bara om det finns lediga platser kvar.

Efter sista anmälningsdag (15 april för hösten, 15 oktober för våren) kan du fortfarande anmäla dig till kurser och program som har en Lägg till-knapp på Antagning.se. Vilka som är öppna varierar: vissa lärosäten öppnar för sen anmälan direkt efter sista anmälningsdag, andra först efter första antagningsbeskedet, så det kan dyka upp fler alternativ efter hand.

Sena anmälningar behandlas i en egen urvalsgrupp, Sen anmälan (SA), där sökande rangordnas efter anmälningsdatum, inte efter betyg eller högskoleprov. De som sökt i tid behandlas först, och du får plats bara "om det fortfarande finns lediga platser på utbildningen när din anmälan behandlas". Till utbildningar med många sökande är chansen därför liten, men till fristående kurser och mindre program är sen anmälan en vanlig väg in.

Du måste vara behörig även vid sen anmälan, och eventuella meriter som inte finns i de nationella betygsdatabaserna behöver du ladda upp själv. Tänk också på att du efter andra antagningsbeskedet kan ha upp till 20 alternativ i anmälan i stället för 12.

Kort svarJa. Att tacka ja på Antagning.se räcker inte. Du måste registrera dig hos lärosätet, oftast i Ladok, inom registreringsperioden före kursstart. Annars förlorar du platsen, och CSN betalar inte ut något.

Antagningen och studierna sköts av två olika system. Antagning.se fördelar platserna, men det är universitetet eller högskolan som ansvarar för registreringen, och Antagning.se skriver att "om du missar att registrera dig, riskerar du att förlora din studieplats". Efter att du tackat ja behöver du inte göra mer på Antagning.se, men du måste följa lärosätets instruktioner om registrering och terminsstart, som oftast kommer via mejl eller på lärosätets webbplats.

Registreringen görs normalt av dig själv i Ladok under en angiven period, som kan ligga en eller ett par veckor före kursstart. Varje kurs har sin egen registrering, så läser du flera kurser under terminen registrerar du dig på dem allt eftersom de börjar. Programregistrering ersätter inte kursregistrering.

Registreringen är också det som utlöser CSN:s utbetalning. Lärosätet rapporterar dina registreringar till CSN, och tillsammans med din studieförsäkran är det vad som krävs för att pengarna ska komma. Kan du inte registrera dig i tid, till exempel för att du blir sjuk, ska du kontakta institutionen innan perioden går ut.

Kort svarJa. Studiemedel finns för heltid, 75 procent och 50 procent, och lägsta takt är 50 procent i minst tre veckor. På halvfart får du hälften av heltidsbeloppet, 1 699 kronor i veckan 2026.

CSN räknar studietakten i högskolepoäng per vecka: heltid är 1,5 hp, 75 procent är 1,125 hp och 50 procent är 0,75 hp. En kurs på 15 hp under 20 veckor är alltså halvfart, och en på 7,5 hp under fem veckor är heltid. Du måste "studera minst 50 procent i minst tre veckor" för att ha rätt till studiemedel över huvud taget.

Det finns inga mellanlägen. Läser du i en takt som inte motsvarar någon av de tre nivåerna, till exempel 60 procent, får du studiemedel för den närmast lägre nivån. Beloppet följer takten: 2026 är heltid 3 398 kronor i veckan (bidrag 1 030 kronor och lån 2 368 kronor), 75 procent ger 2 551 kronor och 50 procent 1 699 kronor.

Läser du flera kurser samtidigt lägger CSN ihop poängen. Två kurser på halvfart parallellt räknas som heltid. Det är den sammanlagda takten under studieperioden som avgör, inte antalet kurser, och det är därför du anger alla kurser i samma ansökan.

Kort svar2026 är fribeloppet 114 676 kronor per kalenderhalvår om du läser heltid i 20 veckor. Läser du färre veckor är det högre, fler veckor lägre. Inkomsten räknas per kalenderhalvår, inte per termin.

Fribeloppet är den inkomst du får ha under ett kalenderhalvår utan att studiemedlet minskar. Halvåren är 1 januari till 30 juni och 1 juli till 31 december, och det är hela halvårets inkomst som räknas, även lönen från veckor då du inte studerade. Fribeloppet beror på hur många veckor du har studiemedel under halvåret: färre veckor ger högre fribelopp. Läser du 20 veckor på heltid är gränsen 114 676 kronor, läser du alla 26 veckor är den 80 257 kronor.

Tjänar du mer minskar både bidrag och lån. CSN:s regel är att "du multiplicerar då den inkomst som överstiger fribeloppet med 0,61", och det är den summan studiemedlet för halvåret minskas med. Överskottet försvinner alltså inte krona för krona, men det kostar.

Du uppger beräknad inkomst när du ansöker, och ska ändra uppgiften på Mina sidor om den blir högre. CSN kontrollerar i efterhand mot Skatteverkets uppgifter, ungefär två år senare, och den som fått för mycket får ett återkrav. För hög inkomst är en av de vanligaste orsakerna till återkrav, så räkna hellre för högt än för lågt.

Kort svarDu behåller det studiemedel du redan fått, men nästa ansökan kan få avslag. Kravet är 62,5 procent av poängen under de första 40 heltidsveckorna, därefter 75 procent. Saknas poäng måste du läsa in dem innan du kan få nytt studiemedel.

CSN:s resultatkrav prövas när du söker på nytt, inte löpande under terminen. Under de första 40 veckorna med studiemedel på högskolan måste du ha klarat 62,5 procent av de poäng du fått studiemedel för, "efter det måste du klara 75 procent". Kravet avrundas nedåt till hela poäng, och det är poängen i Ladok som räknas, så en tenta som inte är rättad när du söker syns inte.

Klarar du inte kravet får du "först läsa upp dina studieresultat" innan du kan få nytt studiemedel. Det går att göra utan studiemedel, till exempel genom att skriva omtentor. Det du redan fått betalt behåller du; återkrav blir det bara om du läst färre poäng än du fått studiemedel för och inte anmält det.

CSN kan "ta hänsyn till särskilda skäl som kan ha påverkat dina studier", till exempel sjukdom som Försäkringskassan godkänt eller vård av barn eller närstående. Då behöver du skicka in underlag med ansökan. Vet du redan under terminen att det inte kommer att gå, är det bättre att anmäla ändrad studietakt än att låta poängen fattas.

Kort svarFörsta utbetalningen kommer när du börjat studera, lämnat studieförsäkran och lärosätet rapporterat att du är registrerad. Därefter betalas pengarna ut i förskott den 25:e varje månad.

CSN skriver att "den första utbetalningen för terminen får du i samband med att du börjar studera. Därefter betalas pengarna ut i förskott den 25:e varje månad." Innan den första utbetalningen behöver tre saker vara klara: ditt bankkonto ska finnas i Swedbanks kontoregister, du ska ha lämnat studieförsäkran på Mina sidor, och lärosätet ska ha rapporterat din registrering till CSN. Saknas något av dem stannar pengarna, och det vanligaste felet första terminen är att registreringen i Ladok inte är gjord.

Handläggningen av själva ansökan tar "cirka 3 till 5 veckor" räknat från att ansökan kom in, inte från studieförsäkran. Söker du i augusti för en termin som börjar i september kan beslutet komma efter terminsstart, och då kommer första utbetalningen först när beslutet är klart. Sök därför så snart du vet vad du ska läsa, gärna för hela läsåret på en gång.

På Mina sidor ser du planerat utbetalningsdatum. Att datumet flyttas fram brukar betyda att någon av de tre uppgifterna saknas, oftast registreringen. Kontrollera först i Ladok att du är registrerad innan du kontaktar CSN.

Kort svarAnmäl avbrottet till CSN inom en vecka, enklast på Mina sidor. Pengarna fram till avbrottet får du behålla. Pengar för veckor efter avbrottet ska betalas tillbaka, och upptäcker CSN det själva tillkommer ränta och avgift.

Avbryter du studierna ska du anmäla det till CSN "inom en vecka". Loggar du in på Mina sidor och anmäler avbrottet stoppas nästa utbetalning automatiskt; det går också att mejla eller ringa. Du "får dock behålla de pengar du fått fram till avbrottet". Det som betalats ut för veckor efter avbrottsdatumet ska tillbaka, både bidrag och lån.

Anmäler du inte och CSN upptäcker det i efterhand, till exempel när lärosätet rapporterar avbrottet, blir det ett återkrav "med ränta och en expeditionsavgift". Anmäler du själv slipper du det. Lånedelen du behåller börjar du betala tillbaka "tidigast sex månader efter att du senast hade studiemedel", enligt de vanliga reglerna för återbetalning.

Avbrott och studieuppehåll är olika saker för CSN. Blir du sjuk och anmäler det till Försäkringskassan kan du ha kvar studiemedlet under sjukperioden, och sjukdomen kan räknas som särskilt skäl när resultatkravet prövas. Ett vanligt avbrott avslutar studiemedlet direkt, och när du söker igen måste du kunna visa tillräckliga resultat för veckorna före avbrottet. Anmäl därför avbrottet och det avbrutna kursmomentet även till lärosätet, så att Ladok och CSN säger samma sak.