Terminskollen Lite enklare att vara student.
Appen kommer snart
Terminslexikon

Kurser & examination

Högskolepoäng, kursplan, registrering, tentor, omtentor och betyg.

36 uppslag. Klicka på ett ord så visas förklaringen, och till sist källan.

Söka & bli antagen Kurser & examination Pengar & stöd System & tjänster Examen & universitetet Akademiska titlar & roller Studentliv & universitetsslang

Anonym tentamen

Att du skriver en kod i stället för namn och personnummer på tentan, så att den rättas utan att läraren vet vem som skrivit. Koden får du när du anmäler dig till tentan, i Ladok eller lärosätets studentportal.1

Så fungerar det

Karlstads universitet: "Du som student ska ange en kod i stället för namn och personnummer på din skriftliga tentamen" och "lärarna rättar alla skriftliga examinationer utan att veta vilken student som tenterar".1 Örebro förklarar varför: "Det är för att rättningsprocessen ska vara rättvis och opartisk."2 Koden kopplas ihop med ditt namn först när betyget är satt.

Anonymitet är inget nationellt krav utan lärosätets beslut, men de flesta större lärosäten har det som regel för salstentor; Uppsala skriver att alla tentor i de gemensamma tentasalarna "ska skrivas anonymt".3

Bra att veta

Skriv koden på varje blad. Ett blad utan kod kan inte kopplas till dig. Vid muntlig tentamen och uppsatser går anonymitet av naturliga skäl inte, och examinator ser alltid namnet innan det slutliga beslutet, för att kunna kontrollera jäv.4

Relaterade begrepp Salstenta och hemtenta · Tentamensanmälan · Examinator · Ladok
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Karlstads universitet, Anonyma tentor. KaU ↗
  2. Örebro universitet, Salstentamen. ORU ↗
  3. Uppsala universitet, Tentamen. UU ↗
  4. Högskolan i Borås, Rättssäker examination. HB ↗
Egen sida: Anonym tentamen →

Betygsskala

Vilka betyg som finns på en kurs. Vanligast är U, G och VG, men A–F och 3/4/5 förekommer. Lärosätet bestämmer skalan, den står i kursplanen, och betyget sätts av examinator.1

Så fungerar det

Högskoleförordningen: "Betyg ska sättas på en genomgången kurs om inte högskolan föreskriver något annat. Högskolan får föreskriva vilket betygssystem som ska användas."1 UKÄ: "Varje högskola beslutar vilket betygssystem som ska användas."2 Det finns alltså ingen nationell skala.

De vanliga: U/G/VG (underkänd, godkänd, väl godkänd) på de flesta universitet; U/G på praktiska kurser och VFU; A–F, sjugradig med Fx som "nästan godkänd", på KTH, Stockholms universitet och många ekonomutbildningar; U/3/4/5 på Chalmers och flera tekniska utbildningar.34 Betygskriterier, alltså vad som krävs för varje steg, ska finnas och göras kända i god tid före examinationen.3

Bra att veta

Betyg kan inte överklagas, bara omprövas av examinator. Hela examen får inget sammanvägt betyg i Sverige; det finns inget "snitt" på examensbeviset, bara betyg per kurs. Söker du utomlands kan Diploma Supplement förklara skalan.

Relaterade begrepp Examinator · Kursplan och utbildningsplan · Omtenta · Rättningstid · Examensbevis
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Högskoleförordningen (1993:100) 6 kap. 18 §. Riksdagen ↗
  2. UKÄ, Högskoleutbildningen. UKÄ ↗
  3. KTH, Riktlinje om kursplan, betygssystem och examination. KTH ↗
  4. Chalmers, kursplan CIU187. Chalmers ↗
Egen sida: Betygsskala →

Distanskurs

En kurs du läser var du än är, via lärplattform och inspelade föreläsningar. Många distanskurser har obligatoriska träffar på campus, och salstentor kan ofta skrivas på ett lärcentrum nära dig.1

Så fungerar det

Studera.nu: "En del distansutbildningar har obligatoriska träffar. Universitetet eller högskolan bestämmer hur många obligatoriska träffar utbildningen ska ha", och "Ofta kan du skriva dina salstentor på ett lärcentrum."1 Antal träffar och studietakt står vid kursen på Antagning.se; "helt på distans" betyder inga träffar alls.

Examination sker genom inlämningsuppgifter, hemtentor eller tenta på plats.2 Kraven är desamma som på campus: registrering i Ladok, samma kursplan, samma rätt till omtenta. CSN gäller på samma villkor, inklusive studieförsäkran.

Bra att veta

Distansstudier kräver mer egen struktur: inget schema tvingar dig till campus. Kolla om kursen har fasta tider för webbseminarier eller är helt självstyrd; det avgör om den går att kombinera med jobb.

Relaterade begrepp Studietakt: helfart, halvfart och kvartsfart · Lärplattform · Salstenta och hemtenta · Obligatoriskt moment

Fotnoter

  1. UHR, Studera.nu, Studera på distans. Studera.nu ↗
  2. Lunds universitet, Distansutbildning. LU ↗
Egen sida: Distanskurs →

Dugga

Ett mindre prov under kursens gång, ofta frivilligt, som testar ett avsnitt i taget. Klarar du duggan kan den ge bonuspoäng på tentan; villkoren ska stå i kursplanen eller kurs-PM.1

Så fungerar det

Linköpings universitet beskriver duggan som "ett lite mindre prov inför den stora tentan som hjälper dig att se om du förstått vissa moment i kursen".1 Formen varierar: en kort skrivning på 20 minuter, ett quiz i lärplattformen eller en räkneuppgift att lämna in. På KTH och Chalmers kallas samma sak ibland kontrollskrivning, KS.

Bonusen är det som gör duggor värda att ta. Ett typiskt upplägg, från en kursplan i Uppsala: en frivillig skriftlig dugga som ger bonuspoäng på tentamen vid det första ordinarie tentamenstillfället.2 Bonusen brukar bara gälla ordinarie tenta, inte omtentan, och får normalt inte användas för att nå upp till godkänt.3

Bra att veta

Eftersom Högskoleförordningen kräver att "formerna för bedömning av studenternas prestationer" anges i kursplanen kan en dugga inte göras obligatorisk eller poänggivande genom ett muntligt besked; står den inte i kursplan eller kurs-PM gäller den inte.4

Relaterade begrepp Salstenta och hemtenta · Omtenta · Betygsskala · Kursplan och utbildningsplan
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Linköpings universitet, Vanliga ord och uttryck på LiU. LiU ↗
  2. Uppsala universitet, kursplan Grundläggande algebra (1MA348). UU ↗
  3. Göteborgs universitet, kursplan DIT052. GU ↗
  4. Högskoleförordningen (1993:100) 6 kap. 15 §. Riksdagen ↗
Egen sida: Dugga →

Fusk och disciplinnämnd

Att försöka vilseleda vid examination, med otillåtna hjälpmedel, plagiat eller otillåtet samarbete, är en disciplinförseelse. Lärosätets disciplinnämnd, ledd av rektor, kan ge varning eller stänga av dig i upp till sex månader.1

Så fungerar det

Högskoleförordningen: disciplinära åtgärder får vidtas mot studenter som "med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas", som stör undervisning eller som trakasserar andra. Åtgärderna "är varning och avstängning", och avstängningen får sammanlagt vara "högst sex månader".1 Nämnden består av rektor, en domare, en lärare och två studenter.1

Avstängning betyder att du inte får delta i undervisning eller tentor, och lärosätet meddelar CSN, som stoppar studiemedlet för perioden. Beslutet kan överklagas till förvaltningsrätten.23

Bra att veta

Det vanligaste ärendet är inte fusklappar utan slarv: kopierad text utan citattecken, en hemtenta skriven ihop med en kursare när uppgiften var individuell, eller egen gammal text utan hänvisning. Ett anmält ärende är inte en dom; du får yttra dig, och studentombudet hjälper dig gratis.

Relaterade begrepp Plagiatkontroll (Urkund, Ouriginal) · Salstenta och hemtenta · Studentombud · Rektor, prorektor och vicerektor · CSN
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Högskoleförordningen (1993:100) 10 kap. 1–3 §§. Riksdagen ↗
  2. KTH, Disciplinärenden. KTH ↗
  3. UKÄ, Frågor och svar om studenträtt. UKÄ ↗
Egen sida: Fusk och disciplinnämnd →

Högskolepoäng

Måttet på hur mycket en kurs eller utbildning omfattar. 1,5 högskolepoäng (hp) motsvarar en veckas heltidsstudier, 30 hp en termin och 60 hp ett läsår.1

Så fungerar det

Högskoleförordningen slår fast att "heltidsstudier under ett normalstudieår om 40 veckor motsvarar 60 högskolepoäng".1 En termin på 20 veckor ger alltså 30 hp, och en kurs på 7,5 hp motsvarar fem veckors heltidsstudier, ungefär 200 timmars arbete.2 En kandidatexamen omfattar 180 hp, tre års heltid.

Systemet infördes 2007 och är byggt så att 1 hp motsvarar 1 ECTS-poäng, vilket gör det enkelt att tillgodoräkna studier från andra europeiska länder. Före 2007 användes "poäng", där 1 poäng motsvarade en veckas studier, det vill säga 1,5 hp.3

Bra att veta

Högskolepoängen är det CSN räknar på: för att få fortsatt studiemedel måste du klara en viss andel av de poäng du fått pengar för. Poängen säger inget om svårighetsgrad, bara omfattning.4

Relaterade begrepp Huvudområde · Registrering · Omtenta · Läsperiod
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Högskoleförordningen (1993:100) 6 kap. 2 §. Riksdagen ↗
  2. Umeå universitet, Hur en universitetsutbildning hänger ihop. UmU ↗
  3. UHR, Svensk-engelsk ordbok: högskolepoäng. UHR ↗
  4. CSN, Studieresultat. CSN ↗
Egen sida: Högskolepoäng →

Inlämningsuppgift

En examinerande uppgift som du gör på egen hand eller i grupp och lämnar in, oftast i lärplattformen, senast ett visst datum. Den vanligaste examinationsformen vid sidan av tentan.1

Så fungerar det

Högskolan Kristianstad: "En typ av examination som efter att den slutförts lämnas in till läraren, ofta via lärplattformen."1 Formatet varierar från en sida reflektion till en rapport på trettio; kraven står i uppgiftsbeskrivningen och betygskriterierna. Inlämningen passerar normalt plagiatkontroll automatiskt.

Deadlinen gäller. Sen inlämning innebär vid många kurser att uppgiften bedöms vid nästa tillfälle, ofta veckor senare, och att du står med en rest. Blir uppgiften underkänd har du rätt till nytt försök, precis som vid tenta, och ibland erbjuds komplettering.

Bra att veta

Grupparbeten examineras ofta individuellt trots gemensam inlämning: läraren kan begära att var och en redovisar sin del. Läs uppgiftens första sida för att se om samarbete är tillåtet, och i så fall hur långt.

Relaterade begrepp Salstenta och hemtenta · Rest och komplettering av examination · Plagiatkontroll (Urkund, Ouriginal) · Lärandemål och betygskriterier · Fusk och disciplinnämnd
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Högskolan Kristianstad, Ordlista för högskolestudier. HKR ↗
Egen sida: Inlämningsuppgift →

Inspera

Plattformen för digitala salstentor vid många lärosäten. Du skriver tentan på dator, antingen din egen med ett låst läge eller lärosätets datorer i tentasalen.1

Så fungerar det

Lund: "Inspera är ett digitalt verktyg för tentor." På egen dator används Safe Exam Browser, som "låser din dator så att du inte kan komma åt andra program eller filer".1 Uppsala och Karolinska Institutet har i stället tentasalar med universitetets datorer; "you do not need to bring your own computer".23

Inspera används av bland andra Lund, Uppsala, Karolinska, Karlstad, Mittuniversitetet och Luleå. Andra lärosäten har andra lösningar, och många tentor skrivs fortfarande på papper.

Bra att veta

Testa inloggning och Safe Exam Browser före tentadagen, på den dator du ska använda. Det är den vanligaste orsaken till strul vid första digitala tentan, och supporten hinner sällan hjälpa i salen.

Relaterade begrepp Omtenta · Tenta-P · Studentkonto · Plagiatkontroll (Urkund, Ouriginal)
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Lunds universitet, Inspera. LU ↗
  2. Uppsala universitet, Digital examination. UU ↗
  3. Karolinska Institutet, Digital examination with Inspera. KI ↗
Egen sida: Inspera →

Kurskod

Den unika koden varje kurs har, till exempel SF1624 eller 1MA348. Koden står i kursplanen och är det du söker på i TimeEdit och Ladok, eftersom flera kurser kan ha samma namn.1

Så fungerar det

Karlstads ordlista: "En individuell kod för varje specifik kurs."1 Formatet är lärosätets eget: KTH använder bokstäver plus fyra siffror (SF1624 Algebra och geometri), Uppsala siffra, ämnesbokstäver och siffror (1MA348 Grundläggande algebra), Göteborg tre bokstäver och tre siffror (DIT052). Bokstäverna anger ofta institution eller ämne.

Koden är stabil även när kursnamnet ändras, och det är den som identifierar kursen i Ladok, i schemat och i lärplattformen.2 Vid tillgodoräknande och examensansökan är det koden som räknas.

Bra att veta

En ny kurskod betyder ofta en ny kursplan, och därmed kan gamla tentor och bonuspoäng sluta gälla. Läser du om en kurs efter några år, kontrollera att koden är densamma.

Relaterade begrepp Kursplan och utbildningsplan · TimeEdit · Ladok

Fotnoter

  1. Karlstads universitet, Ordlista. KaU ↗
  2. Lunds universitet, TimeEdit. LU ↗
Egen sida: Kurskod →

Kurslitteratur och litteraturlista

Listan över böcker och artiklar du ska läsa på kursen. Den fastställs av institutionen och ska publiceras i god tid före kursstart, ofta fem till åtta veckor innan.1

Så fungerar det

Karlstads ordlista: "Varje kurs har en sådan och här listas alla de böcker och artiklar som du ska läsa i kursen."1 Listan hör till kursplanen och beslutas formellt: vid Lunds samhällsvetenskapliga fakultet ska den "fastställas av institutionsstyrelse/motsvarande" och vara "tillgänglig för studenterna senast åtta veckor innan kursstart"; Uppsala säger fem veckor.2

Listan skiljer ofta på obligatorisk litteratur och referenslitteratur. Artiklar finns nästan alltid via universitetsbibliotekets databaser med ditt studentkonto, och många böcker som e-bok. Köp inte allt innan kursen börjat; fråga faddrar och äldre studenter vad som faktiskt används.

Bra att veta

Begagnade kursböcker säljs via kårens bokbörs, Facebook-grupper och studentbokhandlar; nya upplagor skiljer sig ofta bara i sidnumrering. Kolla också om biblioteket har kursboken som referensexemplar.

Relaterade begrepp Kursplan och utbildningsplan · Seminarium · Studentkonto
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Karlstads universitet, Ordlista. KaU ↗
  2. Lunds universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kurser, kursplaner och litteraturlistor. LU ↗
Egen sida: Kurslitteratur och litteraturlista →

Kursmoment och delkurs

De delar en kurs är uppdelad i, var och en med egna poäng och egen examination. Betyg sätts per moment i Ladok, och betyget på hela kursen först när alla moment är godkända.1

Så fungerar det

Högskolan i Gävle: ett moment är "den del (moment) av en kurs som utgör underlag för betygssättning".1 Karlstad kallar det delkurs: "En kurs kan bestå av flera olika delkurser, vilket innebär att de tillsammans ger ett visst antal poäng."2 I Ladok heter samma sak modul. En kurs på 15 hp kan till exempel bestå av moment 1, tentamen 9 hp, moment 2, laborationer 3 hp, och moment 3, inlämningsuppgift 3 hp.

Högskolan Dalarna: "Om kursen delats upp i moment/moduler, ska betyg sättas på både genomgångna kursmoment, samt ett sammanfattande betyg för kursen", och "betyg på hel kurs sätts först när alla moment är godkända".3 Det är därför ett godkänt moment räknas som klarad poäng hos CSN, även om kursen som helhet inte är klar.

Bra att veta

Obligatoriskt moment är något annat: ett undervisningstillfälle du måste delta i. Ett kursmoment är en examinerad del. Orden blandas ihop ständigt, även av lärare.

Relaterade begrepp Obligatoriskt moment · Kursplan och utbildningsplan · Högskolepoäng · Betygsskala · Rest och komplettering av examination
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Högskolan i Gävle, Studentens ordlista A–Ö. HiG ↗
  2. Karlstads universitet, Ordlista. KaU ↗
  3. Högskolan Dalarna, Betyg på kurs. Högskolan Dalarna ↗
Egen sida: Kursmoment och delkurs →

Kursplan och utbildningsplan

Kursens bindande regelverk: nivå, poäng, mål, förkunskapskrav och hur du examineras. För program finns dessutom en utbildningsplan som listar kurserna. Kurs-PM är lärarens praktiska komplement, inte en regel.1

Så fungerar det

Högskoleförordningen: "För en kurs skall det finnas en kursplan", och "I kursplanen ska följande anges: kursens nivå, antal högskolepoäng, mål, krav på särskild behörighet, formerna för bedömning av studenternas prestationer och de övriga föreskrifter som behövs." För program gäller motsvarande om utbildningsplanen, som anger vilka kurser som ingår.1

Kursplanen fastställs av institution eller fakultet och kan inte ändras under pågående kurs. Det gör den till ditt viktigaste dokument vid oenighet: står det inte i kursplanen att ett moment är obligatoriskt eller att en dugga ger bonus, gäller det inte. Kurs-PM, studiehandledning eller schemat får precisera, inte lägga till krav.

Bra att veta

Kursplanen anger också betygsskalan och kursens fördjupningskod (G1N, G2F och så vidare), som avgör var kursen passar in i en framtida examen. Spara kursplanerna för alla kurser du läst; de behövs vid tillgodoräknande och när du söker vidare.

Relaterade begrepp Kurskod · Obligatoriskt moment · Betygsskala · Kurslitteratur och litteraturlista · Huvudområde · Program och fristående kurs
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Högskoleförordningen (1993:100) 6 kap. 14–17 §§. Riksdagen ↗
Egen sida: Kursplan och utbildningsplan →

Kursval: valbar och valfri kurs

Två sorters val inom ett program. Valbar kurs: du väljer ur en bestämd lista. Valfri kurs: du väljer vilken kurs som helst som lärosätet godkänner. Kursvalet görs oftast terminen innan, via Antagning.se eller lärosätets eget system.1

Så fungerar det

UHR:s ordbok skiljer på orden: valbar kurs är "kurs som studenter kan välja ur ett förbestämt utbud av kurser inom ett program eller huvudområde", valfri kurs "kurs som studenter fritt kan välja som del av sitt utbildningsprogram".1 Utbildningsplanen anger hur många poäng av varje sort som ingår, och ofta vilka terminer.

Valbara kurser söks vanligen inom programmet, med platsgaranti om du följer studiegången, medan valfria kurser söks som fristående kurser på Antagning.se i konkurrens med alla andra. Missar du sista anmälningsdag, 15 april eller 15 oktober, kan valfria kurser vara fulla.

Bra att veta

Valet är också ditt första steg mot examen: valfria poäng kan bygga ett biområde, ge behörighet till en master eller helt enkelt läsas för nöjes skull. Studievägledaren vet vad tidigare studenter valt och vad som brukar fungera.

Relaterade begrepp Kursplan och utbildningsplan · Program och fristående kurs · Platsgaranti · Huvudområde · Studievägledare
Relaterade guider

Fotnoter

  1. UHR, Svensk-engelsk ordbok, uppslagsorden valbar kurs och valfri kurs. UHR ↗
Egen sida: Kursval: valbar och valfri kurs →

Kursvärdering

Enkäten i slutet av varje kurs. Lärosätet är skyldigt att ge dig möjlighet att lämna synpunkter, sammanställa svaren och berätta vad som ändras. Resultatet ska vara tillgängligt för studenterna.1

Så fungerar det

Högskoleförordningen: "Högskolan skall ge de studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan skall sammanställa kursvärderingarna samt informera om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten skall hållas tillgängliga för studenterna."1

I praktiken är det en digital enkät som skickas ut sista veckan, ofta med låg svarsfrekvens. Sammanställningen och kursledningens svar ska publiceras, till exempel i lärplattformen eller på kursens sida, ofta inom några veckor.2

Bra att veta

Kursvärderingen är den formella kanalen, men den kommer efter kursen. Vill du påverka under kursens gång: prata med kursansvarig direkt, eller med studentrepresentanten i institutionens organ, som kåren utser.

Relaterade begrepp Kursplan och utbildningsplan · Kursansvarig · Studentkåren · Sektion
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Högskoleförordningen (1993:100) 1 kap. 14 §. Riksdagen ↗
  2. Högskolan Väst, Regler för utbildning på grund- och avancerad nivå. HV ↗
Egen sida: Kursvärdering →

Lärandemål och betygskriterier

Lärandemålen står i kursplanen och säger vad du ska kunna efter kursen. Betygskriterierna säger vad som krävs för varje betyg, till exempel VG, och ska vara kända före examinationen. Målen är bindande enligt förordningen; kriterierna är lärosätets regel.12

Så fungerar det

Högskoleförordningen kräver att kursplanen anger "mål" och "formerna för bedömning av studenternas prestationer".1 Målen, ofta kallade förväntade studieresultat, formuleras som "efter kursen ska studenten kunna redogöra för, analysera, tillämpa". Examinationen ska pröva just dem: en tenta får inte fråga om sådant som inte finns i målen.

Betygskriterier är nästa steg. KTH: "Betygskriterier anger de krav som studenten ska uppfylla för de olika betygen och ska utformas utifrån kursplanens mål", de "ska finnas för alla kurser" och examinator beslutar om dem före kursstart.2 Uppsala: "Samma kriterier för betygsnivåer ska tillämpas vid alla examinationstillfällen på samma kurstillfälle. Kriterier ska tillkännages för studenterna i god tid före examination."3

Bra att veta

Kriterierna finns oftast i kurs-PM eller på lärplattformen. Vill du höja ett betyg är de din karta: skillnaden mellan G och VG är nästan alltid ett verb, "beskriva" mot "analysera" eller "jämföra". Saknas kriterier helt är det en fråga för kursombudet.

Relaterade begrepp Kursplan och utbildningsplan · Betygsskala · PM och kurs-PM · Examinator · Kursvärdering
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Högskoleförordningen (1993:100) 6 kap. 15 §. Riksdagen ↗
  2. KTH, Målrelaterade betygskriterier. KTH ↗
  3. Uppsala universitet, Riktlinjer avseende studenternas arbetsvillkor. UU ↗
Egen sida: Lärandemål och betygskriterier →

Läsår, termin, HT och VT

Läsåret är 40 veckor och ger 60 hp vid heltid. Det består av höstterminen, HT, som börjar sista veckan i augusti eller första i september, och vårterminen, VT, som börjar i mitten av januari; båda är 20 veckor. HT26 betyder höstterminen 2026.12

Så fungerar det

Högskoleförordningen: "heltidsstudier under ett normalstudieår om 40 veckor motsvarar 60 högskolepoäng".1 Uppsala universitets regel är typisk: "Höstterminen påbörjas den måndag som infaller mellan 28 augusti och 3 september och pågår i 20 veckor. Påföljande vårtermin påbörjas den måndag som infaller 20 veckor efter höstterminens början och pågår i 20 veckor."2 Läsåret 2026/27 är HT26 31 augusti till 17 januari, VT27 18 januari till 6 juni.3

Förkortningarna används överallt: i Ladok, i kurskoder, på Antagning.se ("anmälan till VT27") och i CSN:s beslut. ST är sommarterminen, juni till augusti. Exakta terminstider bestämmer varje lärosäte; Chalmers och KTH delar dessutom terminerna i läsperioder.

Bra att veta

"Terminen" i CSN:s värld är inte 20 veckor utan de veckor du sökt för, och fribeloppet räknas per kalenderhalvår, inte per termin. Jul- och sommaruppehållen är inte lov i skolans mening: ingen undervisning, men ofta omtentor och uppsatsdeadlines.

Relaterade begrepp Högskolepoäng · Läsperiod · Studietakt: helfart, halvfart och kvartsfart · Sommarkurs · Akademisk kvart
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Högskoleförordningen (1993:100) 6 kap. 2 §. Riksdagen ↗
  2. Uppsala universitet, Läsårs- och terminstider. UU ↗
  3. Uppsala universitet, Tidigare och kommande läsår. UU ↗
Egen sida: Läsår, termin, HT och VT →

Munta

Studentslang för muntlig tentamen: du examineras genom att svara på frågor inför en eller två lärare, enskilt eller i liten grupp, ofta i 15 till 45 minuter. Formen ska stå i kursplanen och samma regler om omprov gäller som för skriftlig tenta.1

Så fungerar det

Uppsala universitets ordlista: "Munta: Kort benämning på muntlig tentamen."1 Örebro universitet beskriver formen: "Grunden för en muntlig tentamen är att den är muntlig med på förhand definierade frågor som ställs av en eller flera lärare", enskilt eller i grupp, gärna med två lärare eller inspelning för dokumentation.2 En KTH-lärare som muntar i stället för att ge salstenta använder 20 minuter och 15–20 frågor per student.3

Att examinationen är muntlig måste framgå av kursplanen, eftersom "formerna för bedömning av studenternas prestationer" ska anges där.4 UKÄ påpekar i sin vägledning att tydliga betygskriterier är särskilt viktiga vid muntlig examination och att omprövning underlättas om muntan dokumenteras.5 Blir du underkänd har du rätt till nytt tillfälle precis som annars.

Bra att veta

Muntlig tentamen kan också vara en anpassning för den som har svårt att skriva under tidspress, via Nais; det är examinatorn som avgör om den är möjlig på kursen. Fråga i god tid om du vill ha muntan i stället för salstentan, inte veckan innan.

Relaterade begrepp Omtenta · Examinator · Nais · Inspera · Tenta-P
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Uppsala universitet, Studentens A–Ö. UU ↗
  2. Örebro universitet, Högskolepedagogiskt centrum, Att konstruera muntlig tentamen. ORU ↗
  3. Universitetsläraren, Testa kunskaperna med en munta i stället för en tenta, 2021. Universitetsläraren ↗
  4. Högskoleförordningen (1993:100) 6 kap. 15 §. Riksdagen ↗
  5. UKÄ, Rättssäker examination, 4:e uppl. 2020 (dnr 32-314-18), via UKÄ:s juridiska vägledningar. UKÄ ↗
Egen sida: Munta →

Obligatoriskt moment

Ett moment du måste delta i för att bli godkänd, till exempel seminarier, laborationer eller VFU. Det ska stå i kursplanen; vanliga föreläsningar är normalt inte obligatoriska.1

Så fungerar det

Umeå universitets regel: "Obligatoriska moment ska utgå från kursmålen och anges i kursplanen."1 Göteborg: "Obligatorisk närvaro innebär att du måste delta aktivt på ett specificerat moment för att kunna bli godkänd i kursen", och listar laborationer, seminarier, VFU och examinationer, inte föreläsningar.2 Skälet är att närvaro i sig inte är en kunskap; momentet ska pröva något som står i målen.

Missar du ett obligatoriskt moment ska kursplanen ange om det finns en ersättningsuppgift eller om du måste vänta till nästa kurstillfälle. Ett avslag på begäran om befrielse från ett obligatoriskt moment kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan.3

Bra att veta

Att föreläsningar sällan är obligatoriska betyder inte att de är onödiga; ofta är det där tentans betoning avslöjas. Men du har rätt att missa dem utan att bli underkänd, om det inte står annat i kursplanen.

Relaterade begrepp Kursplan och utbildningsplan · Seminarium · VFU · Salstenta och hemtenta
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Umeå universitet, Regel för betyg och examination. UmU ↗
  2. Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin (fysioterapi), Rutiner obligatoriska moment. GU ↗
  3. Överklagandenämnden för högskolan, Beslut som kan överklagas. ÖNH ↗
Egen sida: Obligatoriskt moment →

Omregistrering

Att registrera sig en gång till på en kurs du redan varit registrerad på men inte klarat, för att få tentera om, delta i undervisningen eller komma åt kursrummet i lärplattformen igen. Beviljas ofta i mån av plats.1

Så fungerar det

Umeå universitet definierar omregistrering som "lärosätets dokumentation av en students avsikt och rätt att delta i undervisning och examination på samma kurs en andra, tredje etc. gång".2 KTH: "Om du tidigare gått en kurs utan att ha fått godkänt resultat kan du skicka in en ansökan om att omregistreras", och "du kan bli omregistrerad i mån av plats".1 Ansökan går till institutionen eller utbildningsadministrationen, inte via Antagning.se, eftersom du redan är antagen.3

Du behöver oftast inte omregistrera dig bara för att skriva en omtenta; anmälan i Ladok räcker. Omregistrering behövs när kursen bytt kursplan, när du vill följa undervisningen igen, eller när kursrummet stängts och du behöver materialet.

Bra att veta

CSN: "Du kan få studiemedel för att läsa om en kurs på högskola som du inte klarat, men då måste du omregistrera dig på kursen. Du kan bara få studiemedel för de poäng du inte tidigare klarat av kursen."4 Omregistrering ger alltså inga nya poäng i resultatkravet.

Relaterade begrepp Registrering · Omtenta · Lärplattform · Utbildningsadministratör · Resultatkrav
Relaterade guider

Fotnoter

  1. KTH, Omregistrering på kurs. KTH ↗
  2. Umeå universitet, Institutionen för informatik, Omregistrering. UmU ↗
  3. Högskolan Kristianstad, Ordlista för högskolestudier. HKR ↗
  4. CSN, Krav på registrering. CSN ↗
Egen sida: Omregistrering →

Omtenta

Ett nytt examinationstillfälle för den som inte blivit godkänd på ordinarie tentamen. Du har normalt rätt till minst fem försök, och efter två underkända kan du begära en annan examinator.1

Så fungerar det

Högskoleförordningen sätter ingen gräns för hur många gånger du får tentera, men om ett lärosäte begränsar antalet försök "skall antalet tillfällen bestämmas till minst fem". Efter två underkända prov har du rätt "att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar mot det".1

När omtentan ligger bestämmer lärosätet. Många lägger den några veckor efter ordinarie tenta och ett tredje tillfälle i augusti. Du måste normalt anmäla dig i Ladok på samma sätt som till ordinarie tenta.2

Bra att veta

Att tentera om för att höja ett godkänt betyg kallas plussning. Uppsala tillåter det inte sedan 2021.3 I Lund varierar det mellan fakulteterna: LTH tillåter det, Ekonomihögskolan inte.4 KTH tillåter det som möjlighet, inte rättighet.5 Betyg kan inte överklagas, men du kan begära omprövning.6

Relaterade begrepp Högskolepoäng · Ladok · Omtentaperiod · Tenta-P · Inspera
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Högskoleförordningen (1993:100) 6 kap. 21–22 §§. Riksdagen ↗
  2. Uppsala universitet, Exams. UU ↗
  3. Ergo, Betyg, så funkar det, 2022 (om rektorsbeslutet vid Uppsala universitet). Ergo ↗
  4. Lunds universitet, Matematikcentrum, Tentamen och examination; Ekonomihögskolan, Tenta och prov. LU ↗
  5. KTH, Plussning. KTH ↗
  6. UKÄ, Questions and answers about student rights. UKÄ ↗
Egen sida: Omtenta →

Parallelläsning

Att läsa flera kurser samtidigt. I vardagligt tal betyder det två halvfartskurser eller en kurs vid sidan av programmet, vilket alla får. Formellt betyder det att läsa mer än 45 hp per termin, vilket kräver särskilt tillstånd, och som vissa lärosäten inte ger alls.1

Så fungerar det

Antagning.se: "Du kan bli antagen till maximalt 45 poäng under en vår- eller hösttermin och maximalt 22,5 poäng under sommarterminen."1 Upp till den gränsen kan du kombinera fritt: ett program på 30 hp plus en fristående kurs på 15 hp, eller tre halvfartskurser. Det är vad de flesta menar med parallelläsning.

Vill du läsa mer än 45 hp krävs beslut från lärosätet. Umeå tillåter det efter ansökan om du har minst 60 hp avklarade och bara sökt studier vid Umeå den terminen; andra lärosäten ger inte sådana undantag alls.2

Bra att veta

CSN betalar aldrig för mer än heltid, 30 hp per termin, hur mycket du än läser. Poäng utöver det räknas däremot in i resultatkravet, så en extra kurs kan vara ett sätt att bygga marginal.

Relaterade begrepp Studietakt: helfart, halvfart och kvartsfart · Program och fristående kurs · Högskolepoäng · Prioritering
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Antagning.se, Frågor och svar om anmälan. Antagning.se ↗
  2. Umeå universitet, Parallel studies. UmU ↗
Egen sida: Parallelläsning →

Plagiatkontroll (Urkund, Ouriginal)

Systemet som jämför inlämnade texter med webben, publicerade källor och andra studenters arbeten för att hitta plagiat. Det är inbyggt i lärplattformen och körs automatiskt på det mesta du lämnar in. Många säger fortfarande Urkund, men vid många lärosäten heter verktyget i dag Inspera Originality.1

Så fungerar det

Urkund var ett svenskt företag som 2020 gick ihop med tyska PlagScan under namnet Ouriginal, som köptes av Turnitin 2021 och lades ner den 30 juni 2026.23 KTH, Lund, SLU och Stockholm bytte därför hösten 2025 till Inspera Originality genom ett avtal via Sunet, och många andra gjorde detsamma.4 KTH: "Den 31 oktober 2025 kommer Ouriginal att stängas ned och ersättas av ett nytt system för plagiatgranskning".1 Turnitin flyttade sina kvarvarande kunder till Turnitin Similarity.3 Verktyget är integrerat i lärplattformen och i Inspera, så inlämningen skickas dit utan att du gör något.5

Resultatet är en rapport till läraren som markerar textlikheter. En hög procent är inte i sig plagiat: citat, referenslistor och standardformuleringar matchar också. Det är läraren, och vid misstanke lärosätets disciplinnämnd, som bedömer.

Bra att veta

Disciplinärenden om plagiat kan leda till avstängning i upp till sex månader enligt Högskoleförordningen. Det som fäller är sällan att man citerat utan att referera slarvigt, eller återanvänt sin egen tidigare text utan att ange det.6

Relaterade begrepp Lärplattform · Inspera · DiVA
Relaterade guider

Fotnoter

  1. KTH, Ouriginal fasas ut, Inspera Originality tar över, 18 augusti 2025. KTH ↗
  2. Turnitin, Turnitin acquires Ouriginal, 30 november 2021. Turnitin ↗
  3. Turnitin, Ouriginal customer migration: "Ouriginal will be discontinued on June 30, 2026." Turnitin ↗
  4. Stockholms universitet, Byte av textmatchningstjänst, om avtalet med Inspera Originality via Sunet. SU ↗
  5. SLU, Om Originality. SLU ↗
  6. Högskoleförordningen (1993:100) 10 kap. 1–2 §§. Riksdagen ↗
Egen sida: Plagiatkontroll (Urkund, Ouriginal) →

PM och kurs-PM

Två olika saker. Ett PM du skriver är en kort utredande text om ett avgränsat ämne, mindre än en uppsats. Ett kurs-PM är lärarens dokument som kompletterar kursplanen med schema, litteratur, examination och betygskriterier för just den kursomgången.12

Så fungerar det

PM står för promemoria. Som uppgift är det, med Kristianstads ord, "en kortfattad skriftlig redogörelse för ett avgränsat ämne. Mindre omfattande än en uppsats", eller kort och gott "skriftlig inlämningsuppgift".13 Ett PM har oftast ingen fast form utöver att det är sakligt, strukturerat med rubriker och refererar till källor; längden anges i uppgiften, ofta två till fem sidor.

Kurs-PM är något annat. KTH: "Inför varje genomförande av en kurs (kursomgång) ska det finnas ett kurs-PM som innehåller kompletterande information till kursplanen", med lärare, litteratur, betygskriterier, examinationstider och hjälpmedel, tillgängligt senast vid kursstart.2 Kurs-PM får precisera kursplanen men inte lägga till krav som inte har stöd där.

Bra att veta

Läs kurs-PM först, innan du frågar. Nio av tio frågor första veckan besvaras där. Och när läraren säger "skriv ett PM" är det formen de vill åt, inte innehållet: kort, sakligt, med källor.

Relaterade begrepp Kursplan och utbildningsplan · Inlämningsuppgift · Uppsats · Kursansvarig
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Högskolan Kristianstad, Ordlista för högskolestudier. HKR ↗
  2. KTH, Riktlinjer för kurs-PM. KTH ↗
  3. Mittuniversitetet, Akademisk ordlista. Miun ↗
Egen sida: PM och kurs-PM →

Program och fristående kurs

Ett program är en förutbestämd följd av kurser som leder till en examen, ofta med garanterad plats på kurserna. Fristående kurser söker du en i taget och kan själv kombinera till en examen, som är lika mycket värd.1

Så fungerar det

Studera.nu: "Ett program har en fast struktur eftersom universitetet eller högskolan bestämt i förväg vilka kurser som ska ingå och i vilken ordning du ska läsa kurserna", och "Du har ofta garanterad plats på kurserna som ingår i programmet". Med fristående kurser kan du "själv kombinera fristående kurser till en utbildning som leder fram till en examen", och "det är ingen skillnad mellan en examen som består av fristående kurser och en examen som bygger på ett program".1

Skillnaden är trygghet mot frihet. Programmet ger platsgaranti, klasskänsla och en färdig plan; fristående kurser ger valfrihet men kräver att du själv söker varje termin, håller koll på huvudområdets fördjupning och riskerar att inte komma in på fortsättningskursen. Yrkesexamina, som lärare eller socionom, kan bara nås via program.2

Bra att veta

Många byter spår: börjar med fristående kurser för att pröva ett ämne och söker sedan in på programmets senare termin, eller läser fristående kurser vid sidan av programmet. Poängen räknas lika i examen.

Relaterade begrepp Platsgaranti · Huvudområde · Kandidatexamen · Kursplan och utbildningsplan · Studietakt: helfart, halvfart och kvartsfart
Relaterade guider

Fotnoter

  1. UHR, Studera.nu, Kurs eller program. Studera.nu ↗
  2. Umeå universitet, Läsa program eller kurs. UmU ↗
Egen sida: Program och fristående kurs →

Registrering

Det du gör hos lärosätet, oftast i Ladok, för att bekräfta att du tänker läsa en kurs du är antagen till. Registrerar du dig inte inom registreringsperioden förlorar du platsen.1

Så fungerar det

Att tacka ja på Antagning.se räcker inte. Antagning.se är tydliga: "Om du missar att registrera dig, riskerar du att förlora din studieplats."1 Registreringen görs på de flesta kurser av studenten själv i Ladok under en registreringsperiod vars datum du ser i Ladok, och perioden kan skilja mellan kurser.2

Registrering behövs på varje kurs, inte bara på programmet. CSN: "Om du läser flera kurser under en termin ska du registrera dig på dem, allt eftersom de börjar."3 Registreringen är också vad som ger dig tillgång till undervisning, examination och studentrabatter.

Bra att veta

Ångrar du dig kan du anmäla tidigt avbrott inom tre veckor från kursstart. Då räknas det som om du aldrig läst kursen och du kan söka den igen. Efter tre veckor blir det ett vanligt avbrott som syns i Ladok.4

Relaterade begrepp Ladok · Antagningsbesked · Studieförsäkran · Studentkonto · Antagen med villkor
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Antagning.se, Terminsstart. Antagning.se ↗
  2. Uppsala universitet, Registrera dig. UU ↗
  3. CSN, Krav på registrering. CSN ↗
  4. KTH, Kursregistrering och tidigt avbrott. KTH ↗
Egen sida: Registrering →

Rest och komplettering av examination

En rest är det som återstår för att du ska bli godkänd: ett missat seminarium, en underkänd inlämning. Komplettering är när examinatorn låter dig rätta till en nästan godkänd uppgift inom en viss tid i stället för att göra om hela examinationen.1

Så fungerar det

UHR:s ordbok: rest är "del som återstår för att en student ska bli godkänd", och restuppgift motsvarar engelskans make-up assignment.1 Studenter säger "jag har en rest på kursen" eller "jag restar seminariet". Resten kan vara ett missat obligatoriskt moment som ersätts med en uppgift, eller ett underkänt delmoment.

Komplettering är ett formellt beslut av examinatorn. UKÄ: "Examinatorn får bestämma att en student som inte har godkänts på en kurs får utföra kompletterande uppgifter om det finns stöd för det i högskolans regler", och reglerna bör ange "inom vilken tid kompletteringen ska utföras och på vilket sätt".2 Umeå ger tio arbetsdagar från erbjudandet om inte kursplanen säger annat, och studenten kan välja omprov i stället.3 Örebro kräver att möjligheten står i kursplanen.4

Bra att veta

Komplettering är en möjlighet, inte en rättighet: examinatorn "har rätt, men inte skyldighet" att erbjuda den, och den ska ges lika till alla i samma läge.5 Ordet komplettering betyder något helt annat vid antagning, där det handlar om att ladda upp betyg.

Relaterade begrepp Kursmoment och delkurs · Obligatoriskt moment · Omtenta · Examinator · Komplettering
Relaterade guider

Fotnoter

  1. UHR, Svensk-engelsk ordbok, uppslagsorden rest och restuppgift. UHR ↗
  2. UKÄ, Rättssäker examination, 3:e uppl. 2017. UKÄ ↗
  3. Umeå universitet, Regel för betyg och examination. UmU ↗
  4. Örebro universitet, Efter betygsbeslut. ORU ↗
  5. Högskolan Dalarna, Regler för examination på grund- och avancerad nivå. Högskolan Dalarna ↗
Egen sida: Rest och komplettering av examination →

Rättningstid

Tiden från tenta till betyg. Det finns ingen nationell regel, men de flesta lärosäten har satt en gräns på 15 arbetsdagar, och resultatet ska normalt vara klart minst två veckor före omtentan.1

Så fungerar det

UKÄ: "Det finns inga nationella bestämmelser om rättningstider. En utgångspunkt är förvaltningslagens bestämmelse om att ärenden ska handläggas så snabbt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts."1 I praktiken har lärosätena egna regler: Umeå, KTH, Örebro och Borås säger 15 arbetsdagar, Uppsala "högst 25 kalenderdagar, dock minst 14 kalenderdagar före omexamination".23

Resultatet rapporteras i Ladok, och du får ofta ett mejl. Vill du se din rättade tenta har du rätt till det: den är en allmän handling, och många institutioner ordnar en genomgång där läraren visar bedömningen.

Bra att veta

Drar rättningen ut på tiden är första steget att fråga examinatorn, andra att gå till studierektorn, och tredje studentombudet på kåren. Långa rättningstider är ett av de vanligaste ärendena kårerna driver.

Relaterade begrepp Salstenta och hemtenta · Omtenta · Examinator · Betygsskala · Studentombud
Relaterade guider

Fotnoter

  1. UKÄ, Frågor och svar om studenträtt. UKÄ ↗
  2. Umeå universitet, Regel för betyg och examination. UmU ↗
  3. Örebro universitet, Bedömning och betygssättning. ORU ↗
Egen sida: Rättningstid →

Salstenta och hemtenta

Två huvudformer av skriftlig tentamen. Salstentan skrivs på plats i en tentasal under några timmar, utan annat än tillåtna hjälpmedel. Hemtentan skriver du var du vill under ett längre tidsfönster, ofta med öppna källor men strikt individuellt.1

Så fungerar det

Högskolan Kristianstads ordlista: salstentamen är "en examination som sker på plats i högskolans lokaler under en begränsad och förutbestämd tid (oftast under 3–6 timmar)", hemtentamen "en form av examination där du under en begränsad tid, utan att behöva befinna dig på högskolan, svarar på ett antal frågor".1 En hemtenta kan pågå en dag eller en vecka.

Salstentans regler liknar varandra över landet, men detaljerna är lärosätets: du ska vara anmäld i förväg, ha giltig fysisk legitimation (digitalt id godtas oftast inte), komma i tid (Örebro släpper in en gång, 30 minuter efter start), och du får inte lämna salen under de första 40–60 minuterna. Hjälpmedel bestäms av examinator och står på tentans försättsblad. Skrivvakternas anvisningar gäller.234

Hemtentan är öppen bok men inte öppet samarbete: "Det ska framgå av hemtentamens förstasida om studenterna ska arbeta enskilt eller om det är tillåtet att samarbeta", och texten kontrolleras i plagiatverktyg. Att återanvända egen tidigare text utan att ange det räknas också som fusk.35

Bra att veta

Många salstentor skrivs numera digitalt i Inspera och är anonyma: du skriver en kod i stället för namn. Läs tentans försättsblad först; där står hjälpmedel, antal poäng för godkänt och om delfrågor viktas olika.

Relaterade begrepp Tentamensanmälan · Anonym tentamen · Omtenta · Inspera · Munta · Fusk och disciplinnämnd · Rättningstid
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Högskolan Kristianstad, Ordlista för högskolestudier. HKR ↗
  2. Uppsala universitet, Tentamen. UU ↗
  3. Örebro universitet, Skriftliga sals- och hemtentamina, ordningsregler för studenter. ORU ↗
  4. Karlstads universitet, Tentamensregler. KaU ↗
  5. Karlstads universitet, Fusk och plagiat. KaU ↗
Egen sida: Salstenta och hemtenta →

Schema

Universitetets schema är per kurs, inte per klass, publiceras oftast i TimeEdit några veckor före kursstart, och ändras. Lärosätena har regler för hur tidigt det ska finnas, vanligen två till fem veckor innan.1

Så fungerar det

Skillnaden mot gymnasiet är att schemat inte är ditt: det är kursens. Läser du två kurser parallellt har du två scheman, och det är du som lägger ihop dem. Passen är glesa, ofta bara några timmar om dagen, och resten av tiden är självstudier. Typ av pass står vid varje bokning: föreläsning, seminarium, laboration, och det avgör om det är obligatoriskt.

När schemat ska vara klart bestämmer lärosätet. Uppsala: "Ett översiktligt schema med obligatorisk undervisning, examination och omexamination samt litteraturlista ska finnas senast fem veckor före kursstart. Ett definitivt schema ska vara tillgängligt senast en vecka före kursstart."1 SLU säger fyra veckor, Högskolan Dalarna två.2 Ändringar sker, och den som prenumererar på schemat i TimeEdit får dem automatiskt.

Bra att veta

Står det 10 på schemat kan det betyda 10.15; se akademisk kvart. Och kolla lokalen: på stora universitet kan två pass samma dag ligga i olika stadsdelar.

Relaterade begrepp TimeEdit · Akademisk kvart · Seminarium · Obligatoriskt moment · Läsår, termin, HT och VT
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Uppsala universitet, Riktlinjer avseende studenternas arbetsvillkor. UU ↗
  2. Högskolan Dalarna, Schema och bokning; SLU, Utbildningshandboken kap. 7. Högskolan Dalarna ↗
Egen sida: Schema →

Seminarium

Undervisning i mindre grupp där ni diskuterar texter eller uppgifter, med krav på förberedelse och aktivt deltagande; ofta examinerande. Föreläsningen är motsatsen: läraren presenterar, du lyssnar. Övning och laboration är de praktiska formerna.1

Så fungerar det

Högskolan Kristianstads ordlista: seminarium är "en undervisningsform där undervisningen sker genom diskussion i mindre grupper. Seminarier kan vara examinerande"; föreläsning "en vanlig undervisningsform där en eller flera lärare presenterar information om ett visst ämne"; laboration "en undervisningssituation där du utför ett praktiskt experiment".1 Övning eller räkneövning är lärarledd problemlösning i grupp, vanlig i matematik och teknik, ofta ledd av en amanuens eller doktorand.

Seminariet förutsätter att du läst texten innan; att komma oförberedd märks och kan ge underkänt på momentet. På många humanistiska och samhällsvetenskapliga kurser är seminarierna den huvudsakliga undervisningen och föreläsningarna få.

Bra att veta

Vilka moment som är obligatoriska står i kursplanen: seminarier och laborationer nästan alltid, föreläsningar nästan aldrig. Schemat i TimeEdit anger typen för varje pass.

Relaterade begrepp Obligatoriskt moment · Kursplan och utbildningsplan · TimeEdit · Amanuens · Akademisk kvart
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Högskolan Kristianstad, Ordlista för högskolestudier. HKR ↗
Egen sida: Seminarium →

Spärrkurs och förkunskapskrav inom program

En kurs du måste ha klarat för att få fortsätta till nästa nivå eller termin i programmet. Kraven står i utbildningsplanen eller kursplanen som förkunskapskrav, och det är de som gör att man kan bli "spärrad" trots att man är antagen till programmet.1

Så fungerar det

Karlstads ordlista: spärrkurs är "en kurs som man måste ha klarat av för att kunna gå vidare till en högre nivå inom ett ämne".1 Ett typiskt exempel från Karolinskas sjuksköterskeprogram: "Termin 4: Samtliga kurser från termin 1 och 2", och för termin 3 godkänd verksamhetsförlagd utbildning.2 Kravet är ofta att X hp av tidigare terminer ska vara klara, inte allt, så en enstaka rest brukar inte stoppa dig.

Förkunskapskrav inom program är samma sak som särskild behörighet fast för den som redan är inne: de prövas av institutionen inför varje kurs, och den som inte uppfyller dem får inte registrera sig. Det är då dispens kan sökas.

Bra att veta

Spärrar är vanligast på yrkesprogram med praktik, av patientsäkerhetsskäl, och på tekniska program där matematiken bygger på sig själv. Blir du spärrad: prata med studievägledaren direkt om hur du läser ikapp; ofta finns en ordnad väg tillbaka en termin senare.

Relaterade begrepp Dispens · Särskild behörighet · Kursplan och utbildningsplan · Rest och komplettering av examination · Studievägledare
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Karlstads universitet, Ordlista. KaU ↗
  2. Karolinska Institutet, Sjuksköterskeprogrammet, Behörighetskrav. KI ↗
Egen sida: Spärrkurs och förkunskapskrav inom program →

Studietakt: helfart, halvfart och kvartsfart

Hur stor del av heltid du läser. Helfart är 100 procent, 30 hp per termin; halvfart 50 procent och kvartsfart 25. CSN ger studiemedel bara vid minst 50 procent.1

Så fungerar det

Antagning.se: heltid "kallas också helfart" och motsvarar "30 högskolepoäng (hp) per termin"; deltid ges på "75 %, 50 % (halvfart), och 25 % (kvartsfart)".1 Eftersom 1,5 hp motsvarar en veckas heltidsarbete innebär halvfart att en 7,5-poängskurs sträcks ut över tio veckor i stället för fem.2

Studietakten står vid varje kurs på Antagning.se och avgör hur många kurser du kan läsa parallellt: två halvfartskurser är en heltid. CSN: "du kan inte få studiemedel om du studerar mindre än 50 procent", och stödet betalas ut på 50, 75 eller 100 procent.3

Bra att veta

Studietakten påverkar också resultatkravet: CSN räknar på de poäng du fått studiemedel för, så halvfart i 20 veckor bedöms mot 15 hp, inte 30. Av dem måste du klara 62,5 procent de första 40 heltidsveckorna, sedan 75 procent.4 Många distanskurser ges på halvfart eller kvartsfart och är byggda för att läsas vid sidan av arbete.

Relaterade begrepp Högskolepoäng · CSN · Distanskurs · Program och fristående kurs
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Antagning.se, Liten ordlista. Antagning.se ↗
  2. Umeå universitet, Vanliga frågor och svar om studier. UmU ↗
  3. CSN, Studietakt, heltid eller deltid. CSN ↗
  4. CSN, Studieresultat. CSN ↗
Egen sida: Studietakt: helfart, halvfart och kvartsfart →

Studieuppehåll och studieavbrott

Uppehåll är en beviljad paus med rätt att komma tillbaka till programmet. Avbrott är att lämna utbildningen för gott; vill du tillbaka får du söka igen. Båda ska anmälas till lärosätet, och till CSN.1

Så fungerar det

KTH: "Ett studieuppehåll innebär ett uppehåll i påbörjade studier under en bestämd tidsperiod", medan ett studieavbrott "är ett definitivt avbrott av studierna".1 Studieuppehåll med platsgaranti beviljas vid särskilda skäl enligt UHR:s föreskrifter: sociala, medicinska eller andra omständigheter som vård av barn, värnplikt eller studentfackliga uppdrag. Ett nekat uppehåll kan överklagas.23

På en enstaka kurs anmäler du avbrott själv i Ladok; inom tre veckor räknas det som tidigt avbrott och kursen kan sökas igen. På program går du via studievägledningen. Örebro: "Du måste även meddela CSN, om du har studiemedel." CSN vill ha beskedet inom en vecka.34

Bra att veta

Uppehåll utan beviljade skäl är också möjligt, men då utan platsgaranti: du får komma tillbaka i mån av plats. Fråga studievägledaren vad som gäller på ditt program innan du bestämmer dig.

Relaterade begrepp Registrering · Anstånd · CSN · Studievägledare · Platsgaranti
Relaterade guider

Fotnoter

  1. KTH, Studieuppehåll och studieavbrott. KTH ↗
  2. Högskoleförordningen (1993:100) 7 kap. 33 §; UHRFS 2013:3. Riksdagen ↗
  3. Örebro universitet, Studieuppehåll och avbrott. ORU ↗
  4. CSN, Ändrat antal poäng eller kurser. CSN ↗
Egen sida: Studieuppehåll och studieavbrott →

Tentamensanmälan

Du måste anmäla dig till varje tenta i förväg, normalt i Ladok, och anmälan stänger ofta en till två veckor före tentadagen. Oanmäld får du inte skriva.1

Så fungerar det

Karlstad: "Du måste anmäla dig till tentamen senast 14 dagar före tentamensdagen, du får inte skriva tentamen som oanmäld." Örebro och Högskolan Väst stänger anmälan tio dagar innan; Uppsala anger sista dag per tenta i Ladok.1234 Skälet är praktiskt: antalet platser, skrivvakter och digitala tentor måste planeras.

Anmälan gäller även omtentor och ofta hemtentor. Har du anmält dig men inte kan komma bör du avanmäla dig, så att platsen inte står tom.

Bra att veta

Sätt en påminnelse när kursen börjar. Sista anmälningsdag infaller ofta mitt i den mest intensiva läsveckan, och missad anmälan är den vanligaste orsaken till att studenter tvingas vänta till omtentan.

Relaterade begrepp Salstenta och hemtenta · Anonym tentamen · Omtenta · Ladok · Tenta-P
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Karlstads universitet, Tentamensregler. KaU ↗
  2. Örebro universitet, Salstentamen. ORU ↗
  3. Högskolan Väst, Tentamen. HV ↗
  4. Uppsala universitet, Exams. UU ↗
Egen sida: Tentamensanmälan →

Tillgodoräknande

Att få tidigare studier eller yrkeserfarenhet räknade som en del av din nuvarande utbildning, så att du slipper läsa om dem. Rätten finns i Högskoleförordningen, och avslag kan överklagas.1

Så fungerar det

Sedan 1 mars 2025 lyder regeln: "En student har rätt att tillgodoräkna sig tidigare utvecklade kunskaper och färdigheter. Det gäller dock inte, om det finns en väsentlig skillnad mellan de kunskaper och färdigheter som studenten åberopar och målen för den utbildning för vilken de är avsedda att tillgodoräknas." Det gäller kurser från svenska och utländska lärosäten, annan utbildning och yrkesverksamhet.1

Du ansöker hos det lärosäte där du är student, ofta via ett formulär till institutionen eller examensenheten, med kursplan och betyg för det du vill tillgodoräkna. Bara den som är antagen och registrerad kan ansöka.1 Ett nej kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan, inom tre veckor från att du fick beslutet.23

Bra att veta

Tillgodoräknade kurser får inte ingå två gånger i samma examen, och betyget följer inte alltid med; ofta står de som "tillgodoräknade" utan betyg i Ladok. Ansök i god tid före examensansökan, handläggningen kan ta veckor.

Relaterade begrepp Huvudområde · Kandidatexamen · Ladok · Studieuppehåll och studieavbrott
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Högskoleförordningen (1993:100) 6 kap. 7–8 §§, lydelse enligt SFS 2024:1305. Riksdagen ↗
  2. Överklagandenämnden för högskolan, Beslut som kan överklagas. ÖNH ↗
  3. Förvaltningslagen (2017:900) 44 §. Riksdagen ↗
Egen sida: Tillgodoräknande →

VFU

Verksamhetsförlagd utbildning: den handledda praktik som ingår i yrkesutbildningar som lärare, sjuksköterska, läkare och socionom. VFU är en egen kurs som examineras och betygssätts.1

Så fungerar det

Örebro: "VFU står för verksamhetsförlagd utbildning och innebär handledd praktik på en arbetsplats."1 Du placeras på en skola, vårdavdelning eller förvaltning med en handledare på plats, men det är lärosätets examinator som sätter betyget, inte handledaren.2

Underkänd VFU ger rätt till nytt försök: om godkänt resultat "förutsätter att studenten genomgått praktik", ska antalet perioder "bestämmas till minst två" om lärosätet begränsar dem.3 Placeringen kan ligga på annan ort, och resor och boende bekostas ofta av studenten; CSN:s merkostnadslån kan täcka delar.

Bra att veta

VFU-perioder styrs av verksamhetens kalender, inte universitetets. Terminen kan därför börja tidigare eller sluta senare än för andra program, och sjukfrånvaro måste ofta tas igen dag för dag.

Relaterade begrepp Kursplan och utbildningsplan · Examinator · Handledare · Obligatoriskt moment

Fotnoter

  1. Örebro universitet, VFU. ORU ↗
  2. Linköpings universitet, VFU-guide för studenter. LiU ↗
  3. Högskoleförordningen (1993:100) 6 kap. 21 §. Riksdagen ↗
Egen sida: VFU →

Om informationen

Terminskollen sammanställer information från UHR, Antagning.se, CSN och andra officiella källor. Källa anges i anslutning till uppgifterna. Vid avvikelse är informationen hos den officiella källan den som gäller.