Terminskollen Lite enklare att vara student.
Appen kommer snart
Start›Lexikon›Examen & universitetet
Terminslexikon

Examen & universitetet

Kandidat, master, examensarbete, examensbevis, och hur universitetet är byggt: institution, fakultet, universitet mot högskola.

20 uppslag. Klicka på ett ord så visas förklaringen, och till sist källan.

Söka & bli antagen Kurser & examination Pengar & stöd System & tjänster Examen & universitetet Akademiska titlar & roller Studentliv & universitetsslang

Akademisk högtid, promotion och hedersdoktor

Universitetets ceremonier. Vid promotionen får årets nya doktorer hatt eller lagerkrans och diplom av en promotor, och får själva bära doktorsring; samtidigt promoveras hedersdoktorer, som fakulteten utsett för framstående insatser, och nya professorer installeras.1

Så fungerar det

Uppsala universitet: "Doktorspromotionen är en examensfest för dem som tagit doktorsexamen under året." Hatten bärs av de högre fakulteterna, teologi, juridik, medicin och farmaci; lagerkransen av filosofiska fakulteten, och "seden att lagerkröna promovendi förekommer endast i Sverige och Finland". Till skillnad från hatten, lagerkransen och diplomet får de nya doktorerna inte ringen under själva ceremonin, men de har rätt att själva skaffa en ring om de vill; ringen delas ut till hedersdoktorerna under akten. Diplomet är "alltid avfattat på latin, hoprullat och försett med sigill".1 Lund kallar promotionen "den största akademiska högtiden".

Hedersdoktor är, med Uppsalas ordlista, en "titel som tilldelas person som gjort framstående vetenskapliga insatser eller på annat sätt främjat forskningen vid universitetet"; "varje år utser universitetets olika fakulteter hedersdoktorer".1 Det är därför författare, företagsledare och forskare från andra länder dyker upp i nyheterna som hedersdoktorer vid svenska universitet. Installationen av nya professorer är ofta en egen högtid.

Bra att veta

Promotionen är öppen att se, ofta i domkyrkan eller aulan, med kanonsalut i Uppsala. Som student är det ett bra sätt att förstå varför universitetet ser ut som det gör: det är en 500 år gammal institution som fortfarande firar sina examina på latin.

Relaterade begrepp Disputation · Doktorand · Professor · Rektor, prorektor och vicerektor · Fakultet

Fotnoter

  1. Uppsala universitet, Promotion; Uppsala universitet, Studentens A–Ö. UU ↗ ↩
Egen sida: Akademisk högtid, promotion och hedersdoktor →

Alumn

En tidigare student. Ordet kommer från latinets alumnus, lärjunge. Lärosätena har alumnnätverk med evenemang och karriärtjänster, och i Ladok för alumner kan du hämta intyg och examensbevis långt efter att studentkontot stängts.1

Så fungerar det

Uppsala universitets ordlista: "En alumn är en tidigare student. Ordet kommer från latinets 'alumnus' som betyder lärjunge eller skyddsling."1 De flesta lärosäten har ett alumnnätverk som du kan gå med i: Uppsala har ett nätverk för tidigare studenter och medarbetare, och Lund bjuder in till kulturevenemang, mingel och branschevent och annonserar praktik och jobb via sin Career Hub.23

Praktiskt viktigast är Ladok för alumner. Tidigare studenter utan aktivt studentkonto kan logga in med BankID eller Freja eID+ i en begränsad version av Ladok för att "hämta intyg och ansöka om examen" och, där lärosätet aktiverat det, hämta sitt digitala examensbevis.4

Bra att veta

Studentkontot och studentmejlen stängs normalt några månader efter sista registrering. Spara därför intyg, uppsatser och betygsutdrag du vill ha kvar innan dess; resultaten finns kvar i Ladok, men mejlen försvinner.

Relaterade begrepp Ladok · Kandidatexamen · Studentkonto · DiVA
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Uppsala universitet, Studentens A–Ö. UU ↗ ↩
  2. Uppsala universitet, Alumn. UU ↗ ↩
  3. Lunds universitet, Alumn. LU ↗ ↩
  4. Ladokkonsortiet, Möjlighet för tidigare studenter att använda begränsad version av Ladok, 2023. Ladokkonsortiet ↗ ↩
Egen sida: Alumn →

Disputation

Det offentliga tillfälle då en doktorand försvarar sin avhandling mot en opponent, inför en betygsnämnd och publik. Högskoleförordningen kräver att avhandlingen "ska ha försvarats muntligen vid en offentlig disputation".1

Så fungerar det

Uppsala universitet: "Disputationen är det tillfälle vid vilket en doktorand lägger fram och försvarar sin avhandling inför opponent, lärare och allmänhet." Opponenten "utses av fakultetsnämnden och har som uppgift att kritiskt granska en avhandling och ställa frågor till doktoranden".2 En betygsnämnd beslutar därefter om godkänt eller underkänt; graderade betyg finns inte. Förordningen kräver att minst en person som inte är verksam vid lärosätet deltar i betygssättningen.1

Före disputationen spikas avhandlingen: "Begreppet 'spikning' kommer från en tradition att spika upp avhandlingen på en utsedd plats på lärosätet, oftast en anslagstavla, för allmän beskådan", minst tre veckor innan, eftersom "allmänheten ska ha möjlighet att läsa avhandlingen inför disputationen".3 På många lärosäten görs det fortfarande med hammare och spik i universitetsbiblioteket, numera parallellt med publicering i DiVA.

Bra att veta

Disputationer är öppna. Som student får du gå på vilken som helst, och det är ett bra sätt att se vad forskning i ditt ämne faktiskt är. Efteråt bjuds ofta på disputationsfest, men den är privat.

Relaterade begrepp Doktorand · Docent · DiVA · Fakultet

Fotnoter

  1. Högskoleförordningen (1993:100) 6 kap. 33–34 §§. Riksdagen ↗ ↩
  2. Uppsala universitet, Studentens A–Ö. UU ↗ ↩
  3. Lunds tekniska högskola, Spikning. LTH ↗ ↩
Egen sida: Disputation →

Dubbelexamen

Två examina på delvis samma kurser, till exempel civilingenjörsexamen och masterexamen, eller kandidat i två huvudområden. Tillåtet om kraven för båda är uppfyllda; hur mycket kurserna får överlappa bestämmer lärosätet. Kallas också double degree när de kommer från två lärosäten.1

Så fungerar det

KTH:s examensregler: "En yrkesexamen och generell examen kan utfärdas med samma kombination av kurser om samtliga examenskrav för respektive examen uppfylls", och "det utfärdas ett examensbevis för varje examen". För två masterexamina kräver KTH att kurserna skiljer sig med minst 90 hp inklusive examensarbete; gränsen är lokal.1 Göteborg: "Du behöver inte läsa några extra kurser för att få en dubbel examen i marin vetenskap och biologi."2

Internationellt betyder double degree att du läser vid två samarbetande lärosäten och får "två examensbevis, ett från vardera lärosäte", medan joint degree, gemensam examen, är ett enda bevis som lärosätena utfärdar tillsammans.3

Bra att veta

Du ansöker om varje examen för sig i Ladok. Fråga examensenheten innan sista terminen vad som krävs; ibland räcker det med att välja rätt examensarbete för att båda ska gå ihop.

Relaterade begrepp Kandidatexamen · Masterexamen · Yrkesexamen · Examensbevis · Huvudområde
Relaterade guider

Fotnoter

  1. KTH, Examensregler. KTH ↗ ↩
  2. Göteborgs universitet, Dubbel examen. GU ↗ ↩
  3. SLU, Dubbel examen och gemensam examen. SLU ↗ ↩
Egen sida: Dubbelexamen →

Examensarbete

Det självständiga arbete som avslutar en examen: minst 15 hp för kandidat, 30 för master. Kallas också kandidatuppsats, C-uppsats eller exjobb. Det examineras med handledare, opposition och examinator.1

Så fungerar det

Örebro: "Examensarbete kan också kallas C-uppsats eller kandidatuppsats och är det sista arbetet du skriver innan du kan ta ut din examen."1 Kravet kommer från examensordningen: ett självständigt arbete inom huvudområdet om minst 15 hp för kandidatexamen och 30 hp för masterexamen.2 På tekniska utbildningar heter det examensarbete eller exjobb och görs ofta på ett företag.

Arbetet görs ensam eller i par under en handledare, och examineras på ett seminarium där en medstudent opponerar och du försvarar. Betyget sätts av examinatorn, inte handledaren. Godkända arbeten publiceras ofta i DiVA.

Bra att veta

Uppsatskursen har fasta datum för inlämning och seminarium, ofta bara två gånger om året. Missar du dem väntar nästa tillfälle, och CSN räknar poängen först när betyget är satt. Börja med ämne och handledarkontakt terminen innan.

Relaterade begrepp Kandidatexamen · Huvudområde · Handledare · Opponent · DiVA · Examensbevis
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Örebro universitet, Ordlista över universitetsstudier. ORU ↗ ↩
  2. Högskoleförordningen (1993:100), bilaga 2 examensordningen. Riksdagen ↗ ↩
Egen sida: Examensarbete →

Examensbevis

Dokumentet som visar att du tagit en examen. Du måste själv ansöka om det, oftast i Ladok; det är gratis, tar normalt upp till 60 dagar och kommer med en engelsk bilaga, Diploma Supplement.1

Så fungerar det

Högskoleförordningen: "En student som uppfyller fordringarna för en examen skall på begäran få examensbevis av högskolan." Beviset anger examensbenämning, nivå och de kurser som ingår, och "till examensbeviset ska det fogas en bilaga som beskriver utbildningen och dess plats i utbildningssystemet".1 Bilagan, Diploma Supplement, "är på engelska och utfärdas kostnadsfritt".2

Ansökan görs i Ladok, där du väljer examen, huvudområde och vilka kurser som ska ingå. Handläggningen tar normalt upp till 60 dagar men går ofta fortare, utom i juni–augusti.3 Allt fler lärosäten utfärdar beviset digitalt som signerad PDF.

Bra att veta

Ett avslag på begäran om examensbevis kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan. Har du kurser från flera lärosäten ansöker du hos det där du läst huvuddelen, efter tillgodoräknande av de andra.

Relaterade begrepp Kandidatexamen · Ladok · Alumn · Tillgodoräknande · Examensarbete
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Högskoleförordningen (1993:100) 6 kap. 9–10 a §§. Riksdagen ↗ ↩
  2. UHR, Bilaga till examensbevis. UHR ↗ ↩
  3. Lunds universitet, Examen. LU ↗ ↩
Egen sida: Examensbevis →

Examensrätt

Ett lärosätes tillstånd att utfärda en viss examen. Universitet får utfärda examina på forskarnivå generellt; högskolor måste ansöka om tillstånd per examen eller område. UKÄ prövar ansökningar från statliga lärosäten, för enskilda utbildningsanordnare beslutar regeringen efter yttrande från UKÄ.1

Så fungerar det

Högskolelagen: "Examina på forskarnivå får utfärdas vid universiteten", medan regeringen bestämmer vilken myndighet som beslutar om tillstånd för övriga.1 UKÄ: "En prövning om tillstånd att utfärda examen initieras när ett lärosäte skickar in ansökan", och prövningen gäller om lärosätet har lärare, forskning och miljö som räcker för examen.2 Tillståndet kan också dras in efter en kvalitetsgranskning.

Det är examensrätten som är den verkliga skillnaden mellan universitet och högskola, och den förklarar varför en högskola kan ha doktorsexamen i ett ämne men inte i ett annat, eller varför en yrkesexamen finns på ett lärosäte men inte på grannen.

Bra att veta

Kontrollera examensrätten om du siktar på en viss yrkesexamen vid ett mindre lärosäte, eller på forskarutbildning. UKÄ:s beslut är offentliga och står på uka.se.

Relaterade begrepp Universitet och högskola · Yrkesexamen · Doktorand · Kandidatexamen

Fotnoter

  1. Högskolelagen (1992:1434) 1 kap. 11–12 §§. Riksdagen ↗ ↩
  2. UKÄ, Ansök om examenstillstånd. UKÄ ↗ ↩
Egen sida: Examensrätt →

Fakultet

Den del av ett universitet som samlar institutionerna inom ett större ämnesområde, till exempel den medicinska eller den juridiska fakulteten. Den leds av en dekan och en fakultetsnämnd.1

Så fungerar det

Lunds ordlista: en fakultet är "ett utbildningsområde med institutioner under sig med sammanhängande ämnen".1 Uppsala universitet har nio fakulteter fördelade på tre vetenskapsområden; Lund har åtta, från Ekonomihögskolan till Naturvetenskapliga fakulteten.23 Fakulteten beslutar om utbildningsplaner, examensregler, docenturer och forskarutbildning, och det är fakultetens regler som gäller när institutionerna skiljer sig åt.

Fakulteter är inte lagstadgade; högskolelagen säger att "en högskola beslutar om sin interna organisation utöver styrelse och rektor".4 Därför heter motsvarande enheter skolor på KTH, akademier på många högskolor och områden på andra. Under fakulteten ligger institutionerna, som leds av en prefekt.

Bra att veta

Nivån du oftast möter som student är institutionen. Fakulteten dyker upp när något ska överklagas eller beslutas över institutionens huvud: tillgodoräknanden, examensfrågor och disciplinärenden går ofta dit.

Relaterade begrepp Prefekt · Dekan · Docent · Disputation

Fotnoter

  1. Lunds universitet, Akademisk ordlista. LU ↗ ↩
  2. Uppsala universitet, Organisation och styrning. UU ↗ ↩
  3. Lunds universitet, Arbetsordning för Lunds universitet. LU ↗ ↩
  4. Högskolelagen (1992:1434) 2 kap. 5 §. Riksdagen ↗ ↩
Egen sida: Fakultet →

Fördjupningskod och A-, B-, C-nivå

Fördjupningskoden i kursplanen, G1N, G2E, A1N och så vidare, anger kursens nivå och förkunskapskrav enligt ett system som är gemensamt för alla lärosäten. A-, B- och C-kurs är det äldre, informella sättet att säga samma sak: 1–30, 31–60 och 61–90 hp i ett ämne.1

Så fungerar det

Koderna kommer från Sveriges universitets- och högskoleförbund och läses så här: första bokstaven är nivån (G grundnivå, A avancerad), siffran är fördjupningsgrad, sista bokstaven anger förkunskapskrav (N gymnasiala, F högskolekurser) eller att kursen innehåller examensarbete (E).2 G1N har "endast gymnasiala förkunskapskrav", G1F "mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav", G2F "minst 60 hp", G2E "innehåller examensarbete för kandidatexamen". På avancerad nivå: A1N bara grundnivå som förkunskap, A1F kurser på avancerad nivå som förkunskap, A1E examensarbete för magister, A2E för master.1

A-, B- och C-kurs, eller grundkurs, fortsättningskurs och kandidatkurs, är hur ämnena traditionellt delat in sina 90 poäng: grundkurs 1–30 hp, fortsättningskurs 31–60, kandidatkurs 61–90 med C-uppsatsen.3 Motsvarigheten i koder är ungefär G1N, G1F och G2F/G2E. D-kurs är magisternivå.

Bra att veta

Koden avgör om kursen kan räknas i huvudområdet med successiv fördjupning. Tre kurser på G1N ger 90 hp men ingen kandidatexamen. Kontrollera koden innan du väljer fristående kurser mot en examen.

Relaterade begrepp Huvudområde · Grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå · Kandidatexamen · Kursplan och utbildningsplan · Examensarbete
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Högskolan i Skövde, Kursnivåer. HiS ↗ ↩
  2. SUHF, REK 2008:25. SUHF ↗ ↩
  3. Lunds universitet, Företagsekonomiska institutionen, Kurser på grundnivå. LU ↗ ↩
Egen sida: Fördjupningskod och A-, B-, C-nivå →

Grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå

Högskoleutbildningens tre nivåer enligt högskolelagen. Grundnivå bygger på gymnasiet och leder till högskole- och kandidatexamen; avancerad nivå bygger på grundnivå och leder till magister och master; forskarnivå leder till licentiat- och doktorsexamen.1

Så fungerar det

Högskolelagen: "Utbildningen skall ges på grundnivå, avancerad nivå, och forskarnivå." Avancerad nivå "skall väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper", och forskarnivå på båda de tidigare.1 Antagning.se: "Utbildningar på avancerad nivå är bara för dig som redan har studerat på universitetet eller högskolan."2

Varje kurs har en nivå, som står i kursplanen tillsammans med fördjupningskoden. För examen räknas poängen per nivå: en masterexamen kräver 120 hp, och de flesta lärosäten kräver att minst 90 av dem är på avancerad nivå. Samma kurs kan inte räknas på två nivåer.

Bra att veta

Nivå säger inget om svårighet i sig; en kurs på grundnivå termin sex är svårare än de flesta kurser på avancerad nivå termin ett. Nivån handlar om förkunskaper och om var kursen får räknas i examen.

Relaterade begrepp Kandidatexamen · Masterexamen · Doktorand · Fördjupningskod och A-, B-, C-nivå · Högskolepoäng
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Högskolelagen (1992:1434) 1 kap. 7–9 a §§. Riksdagen ↗ ↩
  2. Antagning.se, Liten ordlista. Antagning.se ↗ ↩
Egen sida: Grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå →

Huvudområde

Det ämne din examen är inom, till exempel företagsekonomi eller biologi. För en kandidatexamen krävs minst 90 hp i huvudområdet med successiv fördjupning, inklusive ett examensarbete på minst 15 hp.1

Så fungerar det

Examensordningen säger att en kandidatexamen uppnås efter 180 hp "varav minst 90 högskolepoäng med successiv fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen".1 Successiv fördjupning betyder att kurserna bygger på varandra i stigande nivå, i praktiken ofta tre terminer om 30 hp där den sista innehåller det självständiga arbetet.

Nivån anges med en fördjupningskod i kursplanen enligt SUHF:s gemensamma system: G1N (grundnivå, bara gymnasiala förkunskapskrav), G1F (kräver mindre än 60 hp), G2F (kräver minst 60 hp) och G2E (innehåller examensarbete för kandidatexamen).2

Bra att veta

Läser du ett program är huvudområdet redan bestämt. Bygger du examen av fristående kurser väljer du själv, och behöver då kontrollera med lärosätet vilka kurser som räknas in i huvudområdet.

Relaterade begrepp Högskolepoäng · Registrering
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Högskoleförordningen (1993:100), bilaga 2 examensordningen, Kandidatexamen. Riksdagen ↗ ↩
  2. SUHF, REK 2008:25 om fördjupningskoder. SUHF ↗ ↩
Egen sida: Huvudområde →

Institution

Den enhet på universitetet som ger kurserna och bedriver forskningen inom ett ämne eller några närbesläktade. Det är institutionen du som student har att göra med i vardagen; den leds av en prefekt.1

Så fungerar det

Lunds ordlista: "Institutionen är den primära arbetsplatsen för studenter, forskare, lärare med flera. Vid institutionen bedrivs utbildning och forskning inom ett enda eller flera närbesläktade ämnen."1 Institutionen anställer lärarna, utser examinatorer, fastställer kursplaner och litteraturlistor och sköter registrering, tentor och betyg.

Många institutioner har en institutionsstyrelse med lärare, administrativ personal, doktorander och studenter, som beslutar om budget, kursplaner och examinatorer.2 Studentrepresentanterna utses av kåren. Över institutionen ligger fakulteten.

Bra att veta

Läser du ett program kan kurserna ges av flera institutioner, och reglerna för tentor kan skilja lite mellan dem. Programansvarig sitter oftast på "hemma"-institutionen; det är dit du går med frågor om programmet som helhet.

Relaterade begrepp Prefekt · Fakultet · Examinator · Studentkåren · Studierektor
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Lunds universitet, Akademisk ordlista. LU ↗ ↩
  2. Uppsala universitet, Institutionen för psykologi, Institutionsstyrelsen. UU ↗ ↩
Egen sida: Institution →

Kandidatexamen

Examen på grundnivå efter 180 högskolepoäng, tre års heltidsstudier, med minst 90 hp i ett huvudområde och ett examensarbete om minst 15 hp. Motsvarar en bachelor's degree.1

Så fungerar det

Kraven står i Högskoleförordningens examensordning: 180 hp "varav minst 90 högskolepoäng med successiv fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet)", och inom dem ett självständigt arbete om minst 15 hp.1 Övriga 90 hp är fria, men lärosätet får ställa egna preciserade krav, till exempel på ett biområde.

Kandidatexamen är förkunskapskravet för avancerad nivå: magister och master kräver "avlagd kandidatexamen, konstnärlig kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen".2 Examensbeviset utfärdas inte automatiskt; du ansöker i Ladok.3

Bra att veta

"Filosofie kandidatexamen" (fil. kand.) är samma examen med ett förled som anger fakultetsområde: filosofie, ekonomie, politices, teknologie och så vidare. Förledet bestäms av lärosätet och huvudområdet, inte av dig.

Relaterade begrepp Magisterexamen · Masterexamen · Huvudområde · Högskolepoäng · Alumn
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Högskoleförordningen (1993:100), bilaga 2 examensordningen, Kandidatexamen. Riksdagen ↗ ↩
  2. Högskolan i Borås, Examensstruktur, avancerad nivå (återger examensordningen). HB ↗ ↩
  3. UHR, Studera.nu, Utbildningsnivåer och examina. Studera.nu ↗ ↩
Egen sida: Kandidatexamen →

Magisterexamen

Examen på avancerad nivå efter 60 högskolepoäng, ett års studier ovanpå en kandidatexamen, med minst 30 hp i huvudområdet och ett examensarbete om minst 15 hp.1

Så fungerar det

Examensordningen: "Magisterexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 60 högskolepoäng varav minst 30 högskolepoäng med fördjupning inom det huvudsakliga området", varav minst 45 hp på avancerad nivå.1 Antagning.se beskriver den som "en ettårig fördjupning för dig som ... har en kandidatexamen".2

Magistern är alltså den kortare av de två examina på avancerad nivå. Masterexamen är 120 hp och "en nivå högre än en magisterexamen".3 Många lärosäten låter dig bygga på en magister till master. Lund säger om den gamla fyraåriga magistern att "förhållandena kan variera mellan olika ämnen"; fråga studievägledaren innan du räknar med det.4

Bra att veta

Före 2007 var magisterexamen fyra års studier (160 gamla poäng) och den vanliga "långa" examen. En äldre magister motsvarar därför ungefär dagens kandidat plus ett år, vilket förklarar varför äldre kollegor kallar sig fil. mag.

Relaterade begrepp Kandidatexamen · Masterexamen · Huvudområde · Högskolepoäng
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Högskolan i Borås, Examensstruktur, avancerad nivå (återger Högskoleförordningens bilaga 2). HB ↗ ↩
  2. Antagning.se, Magisterexamen, 1 år. Antagning.se ↗ ↩
  3. Antagning.se, Masterexamen, 2 år. Antagning.se ↗ ↩
  4. Lunds universitet, Frågor och svar om examen. LU ↗ ↩
Egen sida: Magisterexamen →

Masterexamen

Examen på avancerad nivå efter 120 högskolepoäng, två års studier ovanpå en kandidatexamen, med minst 60 hp i huvudområdet och ett examensarbete om minst 30 hp.1

Så fungerar det

Examensordningen: "Masterexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 120 högskolepoäng varav minst 60 högskolepoäng med fördjupning inom det huvudsakliga området", varav minst 90 hp på avancerad nivå. Det självständiga arbetet ska vara minst 30 hp, eller två arbeten om 15 hp vardera.1

Förkunskapskravet är kandidatexamen eller motsvarande,2 och antagning till masterprogram sker i en egen omgång på Antagning.se med tidigare sista anmälningsdag för internationella program (ofta 15 januari). En examen på avancerad nivå, master eller magister, ger grundläggande behörighet till forskarutbildning som doktorand, liksom 240 hp varav 60 på avancerad nivå.3

Bra att veta

Internationella masterprogram ges på engelska och är ofta öppna för svenska sökande på samma villkor. Många kräver att kandidatexamen är utfärdad, eller att alla kurser är klara, före programstart; ansök om examensbeviset i tid.

Relaterade begrepp Kandidatexamen · Magisterexamen · Doktorand · Huvudområde
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Högskolan i Borås, Examensstruktur, avancerad nivå (återger Högskoleförordningens bilaga 2). HB ↗ ↩
  2. Antagning.se, Masterexamen, 2 år. Antagning.se ↗ ↩
  3. Högskoleförordningen (1993:100) 7 kap. 39 §. Riksdagen ↗ ↩
Egen sida: Masterexamen →

Programråd

Ett forum för ett utbildningsprogram där lärare, studenter och ofta alumner och arbetsgivare träffas för att följa upp och utveckla programmet. Det är dit studentrepresentanternas synpunkter går.1

Så fungerar det

Högskolan i Halmstad: "Programråd är ett forum där studenter, lärare och alumner från ett visst utbildningsprogram tillsammans med representanter från arbetslivet diskuterar olika frågor i syfte att förbättra och utveckla utbildningen."1 Luleå vill ha minst tre studenter och minst två lärare i varje råd och kräver minst ett möte per termin, som en del av kvalitetsarbetet.2

Programrådet leds normalt av programansvarig och behandlar kursvärderingar, förslag till förändringar i utbildningsplanen och hur programmet står sig mot arbetsmarknaden. Det är rådgivande; besluten fattas av institution eller fakultet.

Bra att veta

Studentplatserna i programrådet tillsätts av kåren eller sektionen och är ofta obesatta. Vill du påverka ditt program är det den mest direkta vägen, och det ser bra ut på ett CV.

Relaterade begrepp Programansvarig · Studentrepresentant och kursombud · Kursvärdering · Sektion · Institution

Fotnoter

  1. Högskolan i Halmstad, Programråd. HH ↗ ↩
  2. Luleå tekniska universitet, Programråd. LTU ↗ ↩
Egen sida: Programråd →

Universitet och högskola

Båda ger samma examina på grundnivå och avancerad nivå. Skillnaden är forskarutbildningen: universitet har generellt tillstånd att utfärda doktorsexamen, högskolor måste söka tillstånd per område hos UKÄ.1

Så fungerar det

Högskolelagen gäller "universitet och högskolor under statligt huvudmannaskap" utan åtskillnad.2 UKÄ: "Det bara är universiteten som har ett generellt tillstånd att utfärda examen på forskarnivå. Högskolor måste ansöka om tillstånd för specifika områden." Sammanlagt finns "cirka 50 universitet, högskolor och enskilda utbildningsanordnare i Sverige".1

Studera.nu: "Det är riksdagen som bestämmer vilka statliga universitet och högskolor som ska finnas och även, på förslag från regeringen, om en högskola ska få kalla sig universitet."3 En kandidatexamen från en högskola är därför exakt lika mycket värd som från ett universitet, och studiemedel, CSN-regler och Ladok är desamma.

Bra att veta

Några lärosäten heter högskola men har universitetsstatus av tradition, som Kungliga Tekniska högskolan och Handelshögskolan i Stockholm. Namnet säger alltså inte allt; kolla lärosätets examenstillstånd om du siktar på forskarutbildning.

Relaterade begrepp Fakultet · Doktorand · Kandidatexamen · Rektor, prorektor och vicerektor

Fotnoter

  1. UKÄ, Universitet och högskolor. UKÄ ↗ ↩
  2. Högskolelagen (1992:1434) 1 kap. 1 §. Riksdagen ↗ ↩
  3. UHR, Studera.nu, Universitet eller högskola. Studera.nu ↗ ↩
Egen sida: Universitet och högskola →

Uppsats

En längre akademisk text du skriver på egen hand eller i par, med frågeställning, metod, resultat och källor. Alla uppsatser är inte examensarbeten: B-uppsatsen på fortsättningskursen är övning, C-uppsatsen är det självständiga arbetet för kandidatexamen.1

Så fungerar det

Lunds ordlista: en uppsats är en "akademisk, skriftlig text som du författar på egen hand eller tillsammans med en kurskamrat", som försvaras vid opponering.1 Mittuniversitetet: "På högre nivå i ett ämne ingår nästan alltid en större självständig skriftlig uppgift, uppsats."2 Formen är densamma på alla nivåer: inledning med syfte och frågeställning, tidigare forskning, metod, resultat, diskussion, referenslista.

Skillnaden mellan nivåerna är omfång och krav. En B-uppsats är ofta 15–20 sidor och tränar formen; en C-uppsats är 30–40 sidor, 15 hp, och måste hålla för att bli examensarbete; en masteruppsats 30 hp. Alla ventileras på seminarium.

Bra att veta

Uppsatskurser har fasta datum som sällan flyttas. Ämnet och handledaren bestäms tidigt; det är då du ska ha läst tidigare uppsatser i DiVA för att se hur en godkänd ser ut. Språkverkstaden hjälper med strukturen, inte innehållet.

Relaterade begrepp Examensarbete · Ventilering och uppsatsseminarium · Handledare · PM och kurs-PM · DiVA · Språkverkstad
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Lunds universitet, Akademisk ordlista. LU ↗ ↩
  2. Mittuniversitetet, Akademisk ordlista. Miun ↗ ↩
Egen sida: Uppsats →

Ventilering och uppsatsseminarium

Seminariet där en uppsats läggs fram, granskas av en opponent och försvaras av författaren, respondenten. Att uppsatsen ventileras är ofta ett krav för att den ska kunna godkännas.1

Så fungerar det

UHR:s ordbok: ventilering av uppsats är "ett tillfälle när en uppsats av en student läggs fram och diskuteras vid till exempel ett seminarium".1 Lund kallar det opponering: "seminarium där du som student presenterar och försvarar din uppsats eller ditt examensarbete".2 Upplägget är fast: respondenten sammanfattar kort, opponenten granskar, seminarieledaren och övriga ställer frågor, och ofta bedöms både opposition och försvar som examinerande moment.

Ventileringen är inte betygsbeslutet. Examinator läser uppsatsen och sätter betyget efteråt, ofta med krav på att synpunkter från seminariet arbetas in innan slutversionen lämnas. Det är därför en uppsats kan "gå igenom ventileringen" och ändå få komplettering.

Bra att veta

Ventileringsdagar ligger fast, en eller två gånger per termin. Missar du inlämningen till ventileringen är nästa tillfälle ofta en termin bort, vilket påverkar både examen och CSN. Det är den deadline som betyder mest under hela utbildningen.

Relaterade begrepp Opponent · Uppsats · Examensarbete · Handledare · Examinator
Relaterade guider

Fotnoter

  1. UHR, Svensk-engelsk ordbok, uppslagsordet ventilering av uppsats. UHR ↗ ↩
  2. Lunds universitet, Akademisk ordlista. LU ↗ ↩
Egen sida: Ventilering och uppsatsseminarium →

Yrkesexamen

En examen knuten till ett visst yrke, som sjuksköterske-, jurist- eller civilingenjörsexamen, med krav bestämda nationellt. Motsatsen är generell examen: kandidat, magister, master, som du kan sätta ihop själv.1

Så fungerar det

UKÄ: "Det finns tre slags examina i högskolan: generella examina, konstnärliga examina och yrkesexamina."1 Alla beskrivs i Högskoleförordningens examensordning. UHR förklarar skälet: "inom vissa yrken krävs en speciell utbildning eller legitimation för att man ska få arbeta inom yrket", till exempel läkare, lärare och psykolog.2

Yrkesexamina nås bara via program, eftersom innehållet är fastlagt. Många utbildningar leder till både yrkesexamen och generell examen, till exempel civilingenjörsexamen och masterexamen, och då kan du ansöka om båda bevisen.

Bra att veta

För legitimationsyrken, som sjuksköterska och lärare, är examen inte nog: legitimationen söks separat hos Socialstyrelsen respektive Skolverket efter examen.

Relaterade begrepp Kandidatexamen · Masterexamen · Program och fristående kurs · Examensbevis
Relaterade guider

Fotnoter

  1. UKÄ, Högskoleutbildningen. UKÄ ↗ ↩
  2. UHR, Examina på universitet och högskola. UHR ↗ ↩
Egen sida: Yrkesexamen →

Om informationen

Terminskollen sammanställer information från UHR, Antagning.se, CSN och andra officiella källor. Källa anges i anslutning till uppgifterna. Vid avvikelse är informationen hos den officiella källan den som gäller.