Studentkåren

Studenternas egen organisation vid lärosätet, med lagstadgat uppdrag att bevaka utbildningen och utse studentrepresentanter i universitetets organ. Medlemskap är frivilligt sedan 2010 men ger rösträtt, stöd och rabatter.¹

Så fungerar det

Högskolelagen: "En studentkår ska ha som huvudsakligt syfte att bevaka och medverka i utvecklingen av utbildningen och förutsättningarna för studier vid högskolan."¹ Lärosätet ger kårstatus för tre år i taget, och det är kåren som "får utse och entlediga" studenternas representanter i styrelser och nämnder.² Kåren driver också studentombud, bostadsförmedling, arbetsmarknadsdagar och det sociala: kårhuset, sektionerna, mottagningen.

Fram till 1 juli 2010 var medlemskap obligatoriskt; sedan dess är det frivilligt vid statliga lärosäten.³ Avgiften är ofta några hundra kronor per termin och ger tillgång till kårens lokaler, sittningar och ofta studentkortet med rabatter.

Bra att veta

Avgiften är låg: Uppsala studentkår tar 80 kr per termin eller 300 kr för hela studietiden, Chalmers 280 kr per termin. Vid stiftelsehögskolor som Chalmers är medlemskap fortfarande obligatoriskt.⁴ Kårval hålls varje vår, med lågt valdeltagande; några hundra röster kan avgöra vem som representerar tiotusentals studenter. Går du med i kåren, rösta. Och i Uppsala och Lund är kår och nation två olika saker med två olika avgifter.