Terminskollen Lite enklare att vara student.
Appen kommer snart
Terminslexikon

Vad betyder allt?

Ord, system och uttryck du stöter på före och under universitetet. 150 uppslag, varje med en kort förklaring först, sedan hur det fungerar, vad som är bra att veta och primärkällan.

Sök på ord eller vardagsuttryck. Resultaten visas direkt.

Just nu

Orden du behöver i augusti

Registrering · Studentkonto · Ladok · Akademisk kvart · Lärplattform · Nolla · Omtentaperiod

Söka & bli antagen Kurser & examination Pengar & stöd System & tjänster Examen & universitetet Akademiska titlar & roller Studentliv & universitetsslang

Söka & bli antagen 25 uppslag

Behörighet, meritvärde, urval, reserv och allt som händer på Antagning.se. Egen sida för temat →

Anstånd

Att få skjuta upp starten på en utbildning du är antagen till, normalt högst 18 månader, om du har särskilda skäl som sjukdom, vård av barn eller värnplikt.1

Så fungerar det

Högskoleförordningen ger lärosätet rätt att bevilja anstånd "om det finns särskilda skäl".2 UHR:s föreskrifter preciserar att skälen "kan vara sociala, medicinska eller andra särskilda omständigheter som t.ex. vård av barn, värnplikts- eller civilpliktstjänstgöring, studentfackliga uppdrag, militär grundutbildning". Tiden "får uppgå till högst 18 månader om det inte finns synnerliga skäl för en längre tid".1

Du ansöker hos lärosätet, inte på Antagning.se, "så fort som möjligt" och bifogar intyg. Lärosätet beslutar.3

Bra att veta

Anstånd är inte en rättighet och beviljas inte för att du vill resa eller jobba. Beslutet kan förenas med villkor om att du anmäler dig på nytt inför den nya starten, så läs beslutet noga.1 Efter att du börjat heter motsvarande paus studieuppehåll.

Relaterade begrepp Antagningsbesked · Registrering
Relaterade guider

Fotnoter

  1. UHRFS 2013:3, Universitets- och högskolerådets föreskrifter om anstånd med studier för antagna samt studieuppehåll, 1 a och 2 §§. UHR ↗
  2. Högskoleförordningen (1993:100) 7 kap. 33 §. Riksdagen ↗
  3. UHR, Studera.nu, Skjuta upp studiestarten. Studera.nu ↗
Egen sida: Anstånd →

Antagen med villkor

Att du fått en plats trots att du inte var klar med en behörighetsgivande kurs när urvalet gjordes, på villkoret att du visar behörigheten före registreringen.1

Så fungerar det

Uppsala universitet beskriver det så här: "Om du inte är helt klar med behörighetsgivande kurser när din anmälan behandlas, men förväntas bli klar till kursstart, blir du antagen med villkor."1 Det är vanligt för den som läser sista terminen på gymnasiet eller komvux, eller som läser en högskolekurs som krävs för nästa.

"Är du antagen med villkor måste du visa att du uppfyller förkunskapskraven innan du kan registrera dig." Hur och när skiljer sig: vissa utbildningar kräver det senast sista registreringsdag, andra tidigare.1

Bra att veta

Hur och när du visar behörigheten skiljer sig mellan utbildningar. Kontrollera direkt vad som krävs och till vem det ska visas, för missar du det riskerar du platsen även om du faktiskt blev klar med kursen.1

Relaterade begrepp Behörighet · Särskild behörighet · Registrering · Komplettering
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Uppsala universitet, Antagen med villkor. UU ↗
Egen sida: Antagen med villkor →

Antagning till senare del av program

Att söka in på ett program direkt till termin 2 eller senare, för att du redan läst motsvarande kurser någon annanstans. Antagning sker i mån av plats, kräver godkända kurser motsvarande de tidigare terminerna, och söks via Antagning.se eller lärosätet.1

Så fungerar det

Karlstad: "En sökande kan i vissa fall antas till senare del av ett utbildningsprogram", tidigast till termin 2, i mån av plats, och sökanden ska vara behörig och ha godkända kurser som motsvarar programmets tidigare terminer. Ansökan görs via Antagning.se med kursplaner och utbildningsplan som underlag.1 KTH, Linköping och Mittuniversitetet har motsvarande ordningar, alla via Antagning.se; vissa lärosäten tar i stället emot ansökan direkt.2

Det är vägen för den som vill byta universitet mitt i programmet, byta från fristående kurser till program, eller byta program med liknande första år. Kurserna tillgodoräknas efter antagningen.

Bra att veta

Platserna är få och beror på hur många som hoppat av. Sök tidigt, ha kursplanerna redo, och räkna med att det kan bli en termin senare än du hoppats. Utbildningsplanen visar vilka kurser terminen bygger på.

Relaterade begrepp Tillgodoräknande · Spärrkurs och förkunskapskrav inom program · Platsgaranti · Program och fristående kurs
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Karlstads universitet, Antagning till senare del av program. KaU ↗
  2. KTH, Senare del; Linköpings universitet, Byte av program, ansökan till senare del. KTH ↗
Egen sida: Antagning till senare del av program →

Antagning.se

Den nationella webbplatsen där alla anmälningar till kurser och program på svenska universitet och högskolor görs. Drivs av Universitets- och högskolerådet (UHR).1

Så fungerar det

På Antagning.se anmäler du dig, prioriterar dina alternativ, laddar upp kompletteringar, läser antagningsbeskedet och tackar ja. Allt sker på Mina sidor, som du loggar in på med BankID, Freja, eduID eller ett eget Antagning.se-konto; "har du BankID så är det kanske det lättaste sättet att logga in".1

Antagning.se sköter bara vägen fram till platsen. När du tackat ja "behöver du inte göra mer på Antagning.se"; registrering och terminsstart sköter lärosätet.2 Samma system har en engelsk motsvarighet, universityadmissions.se, för internationella sökande.

Bra att veta

Studera.nu är UHR:s andra sajt, för att välja utbildning och förstå regler, och för högskoleprovet. Antagning.se är för att söka. Blanda inte ihop deras Mina sidor med CSN:s Mina sidor, som är en annan inloggning hos en annan myndighet.

Relaterade begrepp Antagningsbesked · Mina sidor · eduID · Ladok · CSN
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Antagning.se, Skapa konto. Antagning.se ↗
  2. Antagning.se, Terminsstart. Antagning.se ↗
Egen sida: Antagning.se →

Antagningsbesked

Beskedet från Antagning.se om du är antagen, reserv eller struken till det du sökt. Det kommer två gånger per antagningsomgång, och det första måste du svara på.1

Så fungerar det

När urvalet är klart får du ett mejl om att logga in på Mina sidor på Antagning.se och läsa ditt antagningsbesked. Där står, för varje utbildning du sökt, om du är antagen, reserv (med ett reservnummer) eller struken. Struken kan du bli för att du är antagen till något du prioriterat högre, för att du inte tackat ja i tid eller för att du inte är behörig.1

Det finns två besked. Efter urval 1 kommer det första, och där måste du tacka ja senast sista svarsdag för att behålla din plats eller stå kvar som reserv. Svarar du inte stryks alla dina alternativ.2 De platser som frigörs när folk tackar nej fördelas i urval 2, och då kommer det andra beskedet. Det behöver du inte svara på om du vill behålla platsen, men det är där du får veta om du gått från reserv till antagen.3

Bra att veta

För höstterminen 2026 kom första beskedet 10 juli, sista svarsdag var 20 juli och andra beskedet 23 juli. För vårterminen 2027 är motsvarande datum 9, 16 och 21 december 2026.4 Antagen betyder inte klar: du måste också registrera dig hos lärosätet.

Relaterade begrepp Reservplats · Urval · Prioritering · Registrering · Överintag
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Antagning.se, Antagningsbesked och svar. Antagning.se ↗
  2. Antagning.se, Svara så här. Antagning.se ↗
  3. Antagning.se, Andra antagningsbeskedet. Antagning.se ↗
  4. Antagning.se, Viktiga datum. Antagning.se ↗
Egen sida: Antagningsbesked →

Antagningspoäng

Meritvärdet hos den sist antagna i en urvalsgrupp vid ett visst tillfälle, alltså gränsen för att komma in det året. Det är statistik i efterhand, inte ett krav som gäller nästa gång.1

Så fungerar det

UHR publicerar för varje utbildning antal sökande, antal antagna och antagningspoäng per urvalsgrupp. Antagningspoängen "kan vara till exempel meritvärdet för betyg, resultat på högskoleprovet eller tidigare akademiska poäng", beroende på grupp.2 Som standard visas urval 2, men du kan välja urval 1.1

Eftersom platserna fördelas efter hur många behöriga som söker "kan antagningspoängen skilja sig mellan olika år". Fler sökande med höga betyg ett år ger högre gräns, oavsett hur bra utbildningen är.2

Bra att veta

Den slutliga gränsen kan ha varit lägre än statistiken visar, eftersom reserver som kallas in efter urval 2 av lärosätet inte syns i UHR:s siffror.2 Jämför alltid ditt meritvärde med rätt urvalsgrupp: en BI-gräns på 18,5 säger inget om dina chanser i HP.

Relaterade begrepp Meritvärde · Urvalsgrupp · Urval · Reservplats
Relaterade guider

Fotnoter

  1. UHR, Antagningsstatistik. UHR ↗
  2. UHR, Studera.nu, Antagningsstatistik. Studera.nu ↗
Egen sida: Antagningspoäng →

Basår

Ett år av gymnasiekurser på högskolan, oftast matematik, fysik och kemi, för dig som saknar särskild behörighet till en teknisk eller naturvetenskaplig utbildning. Klarar du basåret har du garanterad plats på utbildningen.1

Så fungerar det

Basåret regleras i förordningen om behörighetsgivande och högskoleintroducerande utbildning: "utbildning som ger grundläggande eller särskild behörighet för högskoleutbildning", i högst 40 veckor, och den som fullgjort utbildningen har rätt att antas till en viss högskoleutbildning vid samma lärosäte.1 Det är platsgarantin som gör basåret attraktivt: du slipper konkurrera om platsen efteråt.

CSN: "Kurser du läser på högskolans basår är vanligtvis på gymnasienivå, för att du ska uppnå en viss behörighet." Studiemedel söks som vanligt på Mina sidor.2 Basåret söks via Antagning.se med samma datum som övriga utbildningar.

Bra att veta

Alternativet är komvux, som är gratis och flexiblare men utan platsgaranti och med meritvärdesräkning i urvalsgruppen BII. Basåret passar den som vet vilken utbildning den vill gå; komvux den som vill hålla flera dörrar öppna.

Relaterade begrepp Särskild behörighet · Platsgaranti · Komplettering · Urvalsgrupp
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Förordning (2018:1519) om behörighetsgivande och högskoleintroducerande utbildning. Riksdagen ↗
  2. CSN, Ska du studera på högskolans basår? CSN ↗
Egen sida: Basår →

Behörighet

De förkunskaper som krävs för att få söka en utbildning. Grundläggande behörighet krävs för all högskoleutbildning och är samma för alla; särskild behörighet beror på vilken utbildning du söker.1

Så fungerar det

Grundläggande behörighet har du med gymnasieexamen från ett högskoleförberedande program. Med yrkesexamen behöver du dessutom minst betyget E i Svenska 2 och 3 (eller Svenska som andraspråk 2 och 3) samt Engelska 6. Studiebevis eller gymnasieintyg ger inte grundläggande behörighet.2 Det går också att bli behörig via folkhögskola, utländsk gymnasieutbildning eller reell kompetens.1

Särskild behörighet är de extra förkunskapskrav som hör till en viss utbildning, till exempel Matematik 4 för en civilingenjörsutbildning. De står under "Förkunskapskrav" på utbildningens sida på Antagning.se.1

Bra att veta

Att vara behörig är inte samma sak som att bli antagen. Behörigheten avgör bara om du får delta i urvalet, där platserna fördelas. Högskoleförordningen kräver att de särskilda kraven "ska vara helt nödvändiga för att studenten ska kunna tillgodogöra sig utbildningen".3

Relaterade begrepp Särskild behörighet · Reell kompetens · Urval · Komplettering · Antagen med villkor
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Antagning.se, Behörighet. Antagning.se ↗
  2. Antagning.se, Grundläggande behörighet, gymnasieexamen 2014 och framåt. Antagning.se ↗
  3. Högskoleförordningen (1993:100) 7 kap. 8 §. Riksdagen ↗
Egen sida: Behörighet →

Betygsdatabasen

Den nationella databas dit de flesta gymnasieskolor och komvux för över sina betyg, så att de hämtas automatiskt när du anmäler dig på Antagning.se.1

Så fungerar det

"De flesta av landets gymnasieskolor och vuxenutbildningar för över gymnasiala betyg till en nationell databas", som UHR kallar Beda.2 Har din skola varit ansluten när du tog examen behöver du inte ladda upp något; betygen syns i din anmälan.1

Automatiken gäller gymnasieexamen och slutbetyg från 1999 och framåt, komvux-slutbetyg sedan 2012, enstaka komvuxkurser sedan 2011 och folkhögskoleintyg sedan maj 2024. Studieintyg och kurser lästa efter examen kan behöva laddas upp själv.1

Bra att veta

Lita inte blint på databasen. Logga in på Mina sidor och kontrollera att alla betyg finns med; saknas något är det ditt ansvar att komplettera före sista kompletteringsdag.1

Relaterade begrepp Komplettering · Meritvärde · Behörighet
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Antagning.se, Betygsdatabas. Antagning.se ↗
  2. UHR, Beda, nationella betygsdatabasen. UHR ↗
Egen sida: Betygsdatabasen →

Dispens

Ett beslut om undantag från ett behörighets- eller förkunskapskrav, som lärosätet får ge "om det finns särskilda skäl". Du ansöker hos institutionen, med underlag som visar att du ändå kan tillgodogöra dig kursen.1

Så fungerar det

Högskoleförordningen: "Om det finns särskilda skäl, får högskolan besluta om undantag från något eller några behörighetsvillkor", och lärosätet ska göra undantag när sökanden har förutsättningar att klara utbildningen utan att uppfylla villkoren.1 Vanliga skäl är studier vid annat lärosäte, yrkeserfarenhet eller att kravkursen inte längre ges.

Kristianstad beskriver processen: dispens bedöms på "utbildning på annat lärosäte, yrkeserfarenhet eller någon annan relevant omständighet", inte på "medicinska eller andra personliga skäl", och ansökan ska in "senast två veckor innan kursen startar".2 Beslutet fattas av institutionen och kan i vissa fall överklagas.

Bra att veta

Dispens gäller kunskapskrav, inte deadlines: att du missade en tenta av personliga skäl löses med omtenta eller ersättningsuppgift, inte dispens. Sök tidigt, för utan beslut får du inte registrera dig, och registreringsperioden väntar inte.

Relaterade begrepp Spärrkurs och förkunskapskrav inom program · Särskild behörighet · Reell kompetens · Registrering
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Högskoleförordningen (1993:100) 7 kap. 3 §. Riksdagen ↗
  2. Högskolan Kristianstad, Dispensansökan inom program. HKR ↗
Egen sida: Dispens →

Högskoleprovet

Ett nationellt prov som ger en andra chans att konkurrera om platser, i urvalsgruppen HP. Resultatet är 0,00–2,00, gäller i åtta år och ger inte behörighet, bara meritvärde.1

Så fungerar det

"För alla högskolor i Sverige ska det finnas ett gemensamt högskoleprov."1 Det ges normalt två gånger om året, vår och höst, och resultatet normeras till en skala 0,00–2,00 där kvantitativ och verbal del vägs samman.2 Minst en tredjedel av platserna på varje utbildning fördelas på provresultat, och du deltar i den gruppen automatiskt om du har ett giltigt resultat på minst 0,05.3

Resultatet "är giltigt till utgången av det kalenderhalvår som infaller åtta år efter provtillfället".1 Skriver du flera gånger används alltid ditt bästa giltiga resultat.4 Anmälan görs på hogskoleprov.nu under en vecka i januari respektive augusti och kostar 550 kronor.5

Bra att veta

Provet ersätter inte behörigheten: "Är du inte behörig till de utbildningar du söker, kommer du inte att prövas i provurvalet."3 Vårens prov 2027 skrivs 10 april med anmälan 7–14 januari.5

Relaterade begrepp Urvalsgrupp · Urval · Meritvärde · Behörighet
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Högskoleförordningen (1993:100) 7 kap. 20 §. Riksdagen ↗
  2. UHR, Studera.nu, Så räknas resultatet. Studera.nu ↗
  3. Antagning.se, Högskoleprovet (urval). Antagning.se ↗
  4. UHR, Studera.nu, Resultat. Studera.nu ↗
  5. UHR, Studera.nu, Förbered din anmälan. Studera.nu ↗
Egen sida: Högskoleprovet →

Komplettering

Betyg eller intyg som du laddar upp på Antagning.se efter att du anmält dig, senast sista kompletteringsdag, så att de räknas med i urvalet.1

Så fungerar det

"De betyg och intyg som du inte hade fått när du anmälde dig, kan du ladda upp senare på Mina sidor." Sista kompletteringsdag för höstterminen 2026 var 18 juni, och för vårterminen 2027 är den 1 december 2026. Kommer kompletteringen in senare "kommer du inte att kunna räkna med den när urvalet görs".12

De flesta behöver inte komplettera alls: betyg från gymnasieskolor anslutna till betygsdatabasen hämtas automatiskt, liksom högskolepoäng via Ladok. Egen uppladdning behövs för till exempel utländska betyg, vissa komvuxbetyg, äldre folkhögskoleintyg och intyg om arbetslivserfarenhet.3

Bra att veta

Ordet komplettering används också om att läsa in kurser på komvux för att bli behörig eller höja meritvärdet. Den sortens komplettering gör att du prövas i urvalsgruppen BII. Och i tentasammanhang betyder komplettering något tredje: att rätta till en nästan godkänd uppgift.4

Relaterade begrepp Betygsdatabasen · Behörighet · Urvalsgrupp · Meritvärde · Antagen med villkor
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Antagning.se, Sista kompletteringsdag. Antagning.se ↗
  2. Antagning.se, Viktiga datum. Antagning.se ↗
  3. Antagning.se, Det här kan du behöva ladda upp. Antagning.se ↗
  4. Antagning.se, Du prövas i betygsurvalet. Antagning.se ↗
Egen sida: Komplettering →

Meritpoäng

Upp till 2,5 extra poäng ovanpå ditt jämförelsetal för godkända gymnasiekurser i moderna språk, engelska och matematik. Kurser som krävs för behörighet ger inga meritpoäng.1

Så fungerar det

Antagning.se: "Oavsett vilken utbildning du söker kan du få meritpoäng för vissa kurser i moderna språk, engelska och matematik." Moderna språk ger högst 1,5 (steg 3: 0,5, steg 4: 1,0, steg 5: 0,5), Engelska 7 ger 1,0 och matematik högst 1,5. "För att få meritpoäng krävs att du har godkänt betyg (A–E) i kursen", och "Kurser som krävs för behörighet ger inte meritpoäng".1

Jämförelsetal plus meritpoäng är ditt meritvärde, högst 22,5. Med de nya ämnesbetygen (Gy25) ger andra nivåer poäng, men taket är detsamma.2

Bra att veta

Meritpoäng kan läsas in på komvux efter examen, men då prövas du i urvalsgruppen BII med det nya värdet och i BI med det gamla. Ett underkänt betyg i en meritkurs du läst som utökad kurs räknas inte med i jämförelsetalet, om kursen inte behövs för behörighet. Ingår kursen i din examen räknas F som noll.3

Relaterade begrepp Meritvärde · Urvalsgrupp · Komplettering · Behörighet
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Antagning.se, Meritpoäng. Antagning.se ↗
  2. Antagning.se, Meritpoäng i Gy25. Antagning.se ↗
  3. Antagning.se, Räkna ut ditt meritvärde. Antagning.se ↗
Egen sida: Meritpoäng →

Meritvärde

Siffran du konkurrerar med i betygsurvalet: ditt jämförelsetal från gymnasiebetygen (max 20,00) plus meritpoäng för vissa kurser (max 2,5). Högsta möjliga meritvärde är 22,5.1

Så fungerar det

Varje betyg har ett värde: A = 20, B = 17,5, C = 15, D = 12,5, E = 10 och F = 0. Värdet multipliceras med kursens gymnasiepoäng, allt summeras och delas med det totala antalet poäng. Resultatet är ditt jämförelsetal, som högst 20,00.1

Ovanpå det kan du få meritpoäng för moderna språk (max 1,5), Engelska 7 (1,0) och matematik (max 1,5), sammanlagt högst 2,5. Det krävs godkänt betyg, och "kurser som krävs för behörighet ger inte meritpoäng".2 Jämförelsetal plus meritpoäng är ditt meritvärde.

Med de nya ämnesbetygen (Gy25) är skalan och maxvärdet samma, men bara ett betyg per ämne räknas, det senaste, och nivåerna som ger meritpoäng är andra. De första med Gy25-examen tar studenten våren 2028.3

Bra att veta

Meritvärdet räknas ut automatiskt när din anmälan behandlats och visas på Mina sidor på Antagning.se; det kan skilja mellan utbildningar eftersom förkunskapskraven skiljer sig.4 Söker du med högskoleprov eller folkhögskoleomdöme har du andra meritvärden i de urvalsgrupperna; du deltar i alla grupper du kvalificerar för samtidigt.5

Relaterade begrepp Urvalsgrupp · Urval · Antagningspoäng · Högskoleprovet · Komplettering
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Antagning.se, Räkna ut ditt meritvärde (gymnasieexamen 2014 och framåt). Antagning.se ↗
  2. Antagning.se, Meritpoäng. Antagning.se ↗
  3. Antagning.se, Räkna ut ditt meritvärde i Gy25. Antagning.se ↗
  4. Antagning.se, Kolla dina uppgifter. Antagning.se ↗
  5. Antagning.se, Platsfördelning och urval. Antagning.se ↗
Egen sida: Meritvärde →

Platsgaranti

Att du är garanterad plats om du är behörig, söker i tid och tackar ja: på vissa kurser, på kurserna inom ditt program, och efter ett beviljat studieuppehåll. Anmälan krävs ändå.1

Så fungerar det

Lunds universitet: "Vissa utbildningar har platsgaranti, vilket innebär att du är garanterad plats på utbildningen om du" uppfyller behörigheten, anmäler dig senast sista anmälningsdag och svarar ja; "även utbildningar med platsgaranti kräver anmälan i vanlig ordning".1 I antagningsstatistiken syns det som urvalsgruppen PG.2

Den vanligaste formen är programmets: "Du har ofta garanterad plats på kurserna som ingår i programmet", som Studera.nu skriver.3 Det är själva poängen med att läsa program i stället för fristående kurser. Efter ett beviljat studieuppehåll kommer du tillbaka med platsgaranti.

Bra att veta

Platsgaranti inom program gäller ofta bara om du följer studiegången; halkar du efter och vill läsa en kurs i annan ordning kan garantin falla. Fråga studievägledaren innan du byter ordning.

Relaterade begrepp Program och fristående kurs · Urvalsgrupp · Studieuppehåll och studieavbrott · Basår
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Lunds universitet, Meritvärdering och urval. LU ↗
  2. Göteborgs universitet, Från anmälan till antagning. GU ↗
  3. UHR, Studera.nu, Kurs eller program. Studera.nu ↗
Egen sida: Platsgaranti →

Prioritering

Ordningen du rangordnar dina sökta utbildningar i. Antas du till ett alternativ stryks alla som ligger lägre, så förstahandsvalet ska alltid vara det du helst vill gå.1

Så fungerar det

"Det är helt avgörande att du prioriterar dina sökta utbildningar i den ordning du helst vill gå dem."1 Urvalet går uppifrån: kommer du in på ditt andrahandsval står du kvar som reserv till förstahandsvalet men stryks från allt under. Du kan bli antagen till högst 45 hp per termin, och når du dit stryks alla lägre alternativ.1

Ordningen kan ändras fram till sista anmälningsdag. Efter det kan du bara stryka alternativ, ända fram till det första urvalet.2 Ett alternativ som läggs till som sen anmälan får placeras var som helst; de under flyttas ner.3

Bra att veta

Ett vanligt misstag är att sätta det "säkra" alternativet först. Då blir du antagen dit och stryks från drömutbildningen, även om du hade kommit in. Sätt drömmen först och det säkra under; kommer du in på det säkra kan du ändå stå kvar som reserv till det du helst vill.1

Relaterade begrepp Antagningsbesked · Reservplats · Sen anmälan · Urval
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Antagning.se, Prioritera, tänk på ordningen. Antagning.se ↗
  2. Antagning.se, Frågor och svar om anmälan. Antagning.se ↗
  3. Antagning.se, Sen anmälan. Antagning.se ↗
Egen sida: Prioritering →

Reell kompetens

Kunskaper du skaffat utanför det formella skolsystemet, genom arbete, kurser eller annat, som ett lärosäte kan bedöma motsvarar behörighetskraven.1

Så fungerar det

"Reell kompetens är den kompetens du tillgodogjort dig på annat sätt än genom det formella skolsystemet i Sverige eller utomlands."1 Högskoleförordningen ger grundläggande behörighet också till den som "genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen".2

Du ansöker på Antagning.se med en särskild blankett som skrivs under, skannas och laddas upp tillsammans med intyg, senast sista anmälningsdag. Det är lärosätet som gör bedömningen.3

Bra att veta

Det finns en förenklad väg: vissa gymnasiekurser (svenska, engelska, matematik, samhällskunskap) i kombination med minst tre års arbete på halvtid efter 19 års ålder ger grundläggande behörighet automatiskt, utan ansökan om prövning.4

Relaterade begrepp Behörighet · Särskild behörighet · Komplettering
Relaterade guider

Fotnoter

  1. UHR, Studera.nu, Reell kompetens. Studera.nu ↗
  2. Högskoleförordningen (1993:100) 7 kap. 5 §. Riksdagen ↗
  3. Antagning.se, Ansök om prövning av reell kompetens. Antagning.se ↗
  4. Antagning.se, Grundläggande behörighet med vissa kurser och arbete. Antagning.se ↗
Egen sida: Reell kompetens →

Reservplats

Att du inte är antagen ännu men står i kö och kan få en plats om någon som är antagen tackar nej eller inte dyker upp. Du får ett reservnummer i antagningsbeskedet.1

Så fungerar det

"När någon eller några som blivit antagna till en utbildning tackar nej till sina platser så får de som står som reserver chansen i stället."1 Har du fått en reservplats i första beskedet måste du tacka ja för att stå kvar som reserv. Du kan samtidigt tacka ja till en plats du är antagen till, om reservplatsen ligger högre i din prioritering; kommer du in stryks du automatiskt från det lägre alternativet.2

Den första omgången reserver antas i urval 2 och får besked i det andra antagningsbeskedet. Efter det är det universiteten och högskolorna som sköter reservantagningen,3 och blir du antagen som reserv får du veta det i ett mejl.1

Bra att veta

Köplatsen i antagningsbeskedet "uppdateras inte i efterhand", så reservnumret fungerar inte som en vanlig köplats där du kan se hur du flyttas fram. Och om utbildningen använder överintag kallas inga reserver förrän överintaget är förbrukat.1

Relaterade begrepp Antagningsbesked · Urval · Överintag · Sen anmälan · Prioritering
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Antagning.se, Reservantagning och sen anmälan. Antagning.se ↗
  2. Antagning.se, Tacka ja eller nej. Antagning.se ↗
  3. UHR, Studera.nu, Antagningsstatistik. Studera.nu ↗
Egen sida: Reservplats →

Restplats

Vardagsord för en plats som fortfarande är ledig efter att antagningen är klar. Antagning.se säger inte restplats utan "lediga platser" och "öppen för sen anmälan"; det är samma sak.1

Så fungerar det

När en utbildning har fler platser än antagna, eller när antagna hoppar av, kan lärosätet öppna den för sen anmälan. På Antagning.se känner du igen dem på Lägg till-knappen: "det är bara de kurser och program som har en Lägg till-knapp som är öppna för sen anmälan".1 Många lärosäten samlar dessutom sina lediga platser på en egen sida under namnet restplatser.2

Du måste vara behörig, och du får platsen bara om det fortfarande finns lediga platser när din anmälan behandlas.1

Bra att veta

Restplatser dyker upp löpande ända in i terminsstarten, framför allt på fristående kurser. Fler alternativ öppnar ofta efter första antagningsbeskedet, så det lönar sig att titta igen i mitten av juli respektive december.1

Relaterade begrepp Sen anmälan · Reservplats · Behörighet
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Antagning.se, Sen anmälan. Antagning.se ↗
  2. Exempel på lärosätesbruk: Högskolan Dalarna, Restplatser. Högskolan Dalarna ↗
Egen sida: Restplats →

Sen anmälan

En anmälan som görs efter sista anmälningsdag, till utbildningar som fortfarande är öppna. Den behandlas efter alla som sökt i tid, i mån av plats, och rangordnas efter anmälningsdatum.1

Så fungerar det

Efter sista anmälningsdag kan du anmäla dig till "de program, kurser och kurser inom program som har en Lägg till-knapp" på Antagning.se. Vilka som är öppna varierar: en del lärosäten öppnar direkt, andra efter första antagningsbeskedet.1

"De som har anmält sig i tid behandlas först och därefter behandlas sena anmälningar om det fortfarande finns lediga platser kvar på utbildningen." Sena anmälningar hamnar i en egen urvalsgrupp, SA, där ordningen är anmälningsdatum, inte betyg.12

Bra att veta

Blir du struken för att du glömt tacka ja kan du göra en återanmälan, men den "behandlas som en sen anmälan".3 Ett sent tillagt alternativ får placeras var som helst i din prioriteringsordning; alternativen under flyttas ner.1

Relaterade begrepp Restplats · Urvalsgrupp · Prioritering · Antagningsbesked · Reservplats
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Antagning.se, Sen anmälan. Antagning.se ↗
  2. Antagning.se, Frågor och svar om behörighet, urval och urvalsgrupper. Antagning.se ↗
  3. Antagning.se, Anmäl dig igen. Antagning.se ↗
Egen sida: Sen anmälan →

Sommarkurs

Kurser som ges i juni–augusti, ofta på distans och i högre tempo. Anmälan är öppen från mitten av februari till mitten av mars, och CSN ger studiemedel om du läser minst halvfart i minst tre veckor.1

Så fungerar det

Sommarterminen är en egen antagningsomgång på Antagning.se; 2026 öppnade anmälan 16 februari och sista anmälningsdag var 16 mars.1 Utbudet är mindre än under terminerna, med tonvikt på fristående kurser, ofta 7,5 hp på fem veckor eller distanskurser i lägre takt.

CSN: "Du måste studera på minst 50 procent i minst tre sammanhängande veckor under perioden juni–augusti", vara registrerad på kursen och kursen ska vara inrapporterad som sommarkurs.2 Sommarveckorna räknas av från de 240 veckor du totalt kan få studiemedel.

Bra att veta

Sommarkurser används ofta för att ta igen poäng inför CSN:s resultatkrav, komplettera behörighet till en masterutbildning eller pröva ett nytt ämne. De ingår i examen som vilka kurser som helst.

Relaterade begrepp Studietakt: helfart, halvfart och kvartsfart · CSN · Program och fristående kurs · Omtentaperiod
Relaterade guider

Fotnoter

  1. UHR, Anmälan till sommarterminen 2026 öppnar. UHR ↗
  2. CSN, Sommarstudier i Sverige med studiemedel. CSN ↗
Egen sida: Sommarkurs →

Särskild behörighet

Förkunskapskrav utöver den grundläggande behörigheten som gäller för en viss utbildning, till exempel vissa gymnasiekurser i matematik eller naturvetenskap.1

Så fungerar det

Kraven för särskild behörighet "varierar beroende på vilken utbildning du söker" och visas under rubriken Förkunskapskrav i utbildningssöket på Antagning.se; i antagningssammanhang kallas de ofta behörighetskrav.1 För program som leder till yrkesexamen, till exempel läkare eller lärare, bestämmer UHR kraven i föreskrifter (UHRFS 2024:5). För övriga kurser och program bestämmer lärosätet, men kraven får bara vara sådant som är "helt nödvändiga" för att klara utbildningen.23

Lägsta godkända betyg (E) räcker normalt. Saknar du en kurs kan du komplettera på komvux, och då prövas du i urvalsgruppen BII i stället för BI.4

Bra att veta

Lärosätet får göra undantag från ett behörighetskrav "om det finns särskilda skäl", och du kan ansöka om att få dina kunskaper bedömda som reell kompetens.5 Är du mitt i en kurs som ger behörighet när du söker kan du bli antagen med villkor.6

Relaterade begrepp Behörighet · Reell kompetens · Antagen med villkor · Urvalsgrupp · Komplettering
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Antagning.se, Behörighet. Antagning.se ↗
  2. UHR, Behörighet till grundnivå. UHR ↗
  3. Högskoleförordningen (1993:100) 7 kap. 8–11 §§. Riksdagen ↗
  4. Antagning.se, Du prövas i betygsurvalet. Antagning.se ↗
  5. Högskoleförordningen (1993:100) 7 kap. 3 §. Riksdagen ↗
  6. Uppsala universitet, Antagen med villkor. UU ↗
Egen sida: Särskild behörighet →

Urval

Fördelningen av platser när det finns fler behöriga sökande än platser. De sökande rangordnas i urvalsgrupper efter meritvärde, och urvalet görs två gånger per antagningsomgång.1

Så fungerar det

Högskoleförordningen bestämmer grundfördelningen: minst en tredjedel av platserna på betyg, minst en tredjedel på högskoleprovet och högst en tredjedel på lärosätets egna urvalsgrunder.2 Inom varje urvalsgrupp rangordnas de sökande efter meritvärde, och vid lika värde avgör ofta lottning.1

Urval 1 ger platserna till behöriga sökande med högst meritvärde och leder till det första antagningsbeskedet. Urval 2 "är baserat på hur sökande har svarat på det första antagningsbeskedet": platser från dem som tackat nej går till reserver, och resultatet kommer i det andra beskedet.3

Bra att veta

Statistiken över "lägsta antagningspoäng" visar som standard urval 2.4 Efter urval 2 tar lärosätet över reservantagningen, så den slutliga gränsen kan ha varit lägre än statistiken visar.5

Relaterade begrepp Urvalsgrupp · Meritvärde · Antagningspoäng · Reservplats · Antagningsbesked
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Antagning.se, Platsfördelning och urval. Antagning.se ↗
  2. Högskoleförordningen (1993:100) 7 kap. 12–13 och 23 §§. Riksdagen ↗
  3. UHR, Urval och urvalsgrupper. UHR ↗
  4. UHR, Antagningsstatistik. UHR ↗
  5. UHR, Studera.nu, Antagningsstatistik. Studera.nu ↗
Egen sida: Urval →

Urvalsgrupp

En grupp sökande som konkurrerar med varandra om en andel av platserna på samma grund: gymnasiebetyg, högskoleprov, folkhögskoleomdöme och så vidare. Du kan tillhöra flera grupper samtidigt.1

Så fungerar det

Platserna på en utbildning delas upp mellan grupperna: minst en tredjedel till betyg, minst en tredjedel till högskoleprov och högst en tredjedel till urvalsgrunder som lärosätet självt bestämmer.2 De vanligaste koderna:3

KodGruppVem
BIGymnasiebetyg utan kompletteringDu som söker på din examen utan att ha läst in kurser efteråt
BIIGymnasiebetyg med kompletteringDu som läst in kurser på komvux för behörighet eller meritpoäng
BFFolkhögskolaDu som har studieomdöme från folkhögskola
HPHögskoleprovAlla med ett giltigt provresultat, minst 0,05
APAkademiska poängTidigare högskolestudier, vissa utbildningar
AUAlternativt urvalIntervju, arbetsprov med mera
SASen anmälanRangordnas efter anmälningsdatum
ÖSÖvriga sökandeBehöriga utan meritvärde, lottas om platser blir över

Har du kompletterat för att höja ditt meritvärde prövas du i både BI (med det ursprungliga värdet) och BII (med det nya). Har du kompletterat för att bli behörig prövas du bara i BII.4

Bra att veta

Vissa lärosäten har egna grupper, till exempel PG (platsgaranti) eller DAU (direktantagning), som bara finns på vissa utbildningar.5 Antagningsstatistiken visar antagningspoängen per grupp, så jämför alltid med rätt grupp.3

Relaterade begrepp Urval · Meritvärde · Antagningspoäng · Högskoleprovet · Sen anmälan
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Antagning.se, Platsfördelning och urval. Antagning.se ↗
  2. Högskoleförordningen (1993:100) 7 kap. 13 §. Riksdagen ↗
  3. UHR, Urval och urvalsgrupper. UHR ↗
  4. Antagning.se, Du prövas i betygsurvalet. Antagning.se ↗
  5. Högskolan Kristianstad, Meritvärdering och urval. HKR ↗
Egen sida: Urvalsgrupp →

Överintag

Att ett lärosäte antar fler sökande än det finns planerade platser, eftersom det vet att alla antagna inte dyker upp. Därför kallas inte alltid en reserv så fort någon tackar nej.1

Så fungerar det

Antagning.se förklarar: "Vissa universitet och högskolor använder så kallat överintag. Det betyder att de antar fler sökande än antalet planerade utbildningsplatser. Anledningen är att de vet att alla antagna inte dyker upp när utbildningen startar."1

Konsekvensen för dig som reserv är att "reserver inte kallas in förrän antalet personer i överintaget är slut". Överintaget är alltså inte en extra reservlista, utan en buffert som måste tömmas först.1

Bra att veta

Är du antagen genom överintag får du börja, "även om det kanske blir några fler studenter än vad universitetet eller högskolan tänkt sig från början".1 Vilka utbildningar som använder överintag framgår inte av Antagning.se; fråga lärosätet om du vill bedöma dina chanser som reserv.

Relaterade begrepp Reservplats · Urval · Antagningsbesked
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Antagning.se, Reservantagning och sen anmälan. Antagning.se ↗
Egen sida: Överintag →

Kurser & examination 36 uppslag

Högskolepoäng, kursplan, registrering, tentor, omtentor och betyg. Egen sida för temat →

Anonym tentamen

Att du skriver en kod i stället för namn och personnummer på tentan, så att den rättas utan att läraren vet vem som skrivit. Koden får du när du anmäler dig till tentan, i Ladok eller lärosätets studentportal.1

Så fungerar det

Karlstads universitet: "Du som student ska ange en kod i stället för namn och personnummer på din skriftliga tentamen" och "lärarna rättar alla skriftliga examinationer utan att veta vilken student som tenterar".1 Örebro förklarar varför: "Det är för att rättningsprocessen ska vara rättvis och opartisk."2 Koden kopplas ihop med ditt namn först när betyget är satt.

Anonymitet är inget nationellt krav utan lärosätets beslut, men de flesta större lärosäten har det som regel för salstentor; Uppsala skriver att alla tentor i de gemensamma tentasalarna "ska skrivas anonymt".3

Bra att veta

Skriv koden på varje blad. Ett blad utan kod kan inte kopplas till dig. Vid muntlig tentamen och uppsatser går anonymitet av naturliga skäl inte, och examinator ser alltid namnet innan det slutliga beslutet, för att kunna kontrollera jäv.4

Relaterade begrepp Salstenta och hemtenta · Tentamensanmälan · Examinator · Ladok
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Karlstads universitet, Anonyma tentor. KaU ↗
  2. Örebro universitet, Salstentamen. ORU ↗
  3. Uppsala universitet, Tentamen. UU ↗
  4. Högskolan i Borås, Rättssäker examination. HB ↗
Egen sida: Anonym tentamen →

Betygsskala

Vilka betyg som finns på en kurs. Vanligast är U, G och VG, men A–F och 3/4/5 förekommer. Lärosätet bestämmer skalan, den står i kursplanen, och betyget sätts av examinator.1

Så fungerar det

Högskoleförordningen: "Betyg ska sättas på en genomgången kurs om inte högskolan föreskriver något annat. Högskolan får föreskriva vilket betygssystem som ska användas."1 UKÄ: "Varje högskola beslutar vilket betygssystem som ska användas."2 Det finns alltså ingen nationell skala.

De vanliga: U/G/VG (underkänd, godkänd, väl godkänd) på de flesta universitet; U/G på praktiska kurser och VFU; A–F, sjugradig med Fx som "nästan godkänd", på KTH, Stockholms universitet och många ekonomutbildningar; U/3/4/5 på Chalmers och flera tekniska utbildningar.34 Betygskriterier, alltså vad som krävs för varje steg, ska finnas och göras kända i god tid före examinationen.3

Bra att veta

Betyg kan inte överklagas, bara omprövas av examinator. Hela examen får inget sammanvägt betyg i Sverige; det finns inget "snitt" på examensbeviset, bara betyg per kurs. Söker du utomlands kan Diploma Supplement förklara skalan.

Relaterade begrepp Examinator · Kursplan och utbildningsplan · Omtenta · Rättningstid · Examensbevis
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Högskoleförordningen (1993:100) 6 kap. 18 §. Riksdagen ↗
  2. UKÄ, Högskoleutbildningen. UKÄ ↗
  3. KTH, Riktlinje om kursplan, betygssystem och examination. KTH ↗
  4. Chalmers, kursplan CIU187. Chalmers ↗
Egen sida: Betygsskala →

Distanskurs

En kurs du läser var du än är, via lärplattform och inspelade föreläsningar. Många distanskurser har obligatoriska träffar på campus, och salstentor kan ofta skrivas på ett lärcentrum nära dig.1

Så fungerar det

Studera.nu: "En del distansutbildningar har obligatoriska träffar. Universitetet eller högskolan bestämmer hur många obligatoriska träffar utbildningen ska ha", och "Ofta kan du skriva dina salstentor på ett lärcentrum."1 Antal träffar och studietakt står vid kursen på Antagning.se; "helt på distans" betyder inga träffar alls.

Examination sker genom inlämningsuppgifter, hemtentor eller tenta på plats.2 Kraven är desamma som på campus: registrering i Ladok, samma kursplan, samma rätt till omtenta. CSN gäller på samma villkor, inklusive studieförsäkran.

Bra att veta

Distansstudier kräver mer egen struktur: inget schema tvingar dig till campus. Kolla om kursen har fasta tider för webbseminarier eller är helt självstyrd; det avgör om den går att kombinera med jobb.

Relaterade begrepp Studietakt: helfart, halvfart och kvartsfart · Lärplattform · Salstenta och hemtenta · Obligatoriskt moment

Fotnoter

  1. UHR, Studera.nu, Studera på distans. Studera.nu ↗
  2. Lunds universitet, Distansutbildning. LU ↗
Egen sida: Distanskurs →

Dugga

Ett mindre prov under kursens gång, ofta frivilligt, som testar ett avsnitt i taget. Klarar du duggan kan den ge bonuspoäng på tentan; villkoren ska stå i kursplanen eller kurs-PM.1

Så fungerar det

Linköpings universitet beskriver duggan som "ett lite mindre prov inför den stora tentan som hjälper dig att se om du förstått vissa moment i kursen".1 Formen varierar: en kort skrivning på 20 minuter, ett quiz i lärplattformen eller en räkneuppgift att lämna in. På KTH och Chalmers kallas samma sak ibland kontrollskrivning, KS.

Bonusen är det som gör duggor värda att ta. Ett typiskt upplägg, från en kursplan i Uppsala: en frivillig skriftlig dugga som ger bonuspoäng på tentamen vid det första ordinarie tentamenstillfället.2 Bonusen brukar bara gälla ordinarie tenta, inte omtentan, och får normalt inte användas för att nå upp till godkänt.3

Bra att veta

Eftersom Högskoleförordningen kräver att "formerna för bedömning av studenternas prestationer" anges i kursplanen kan en dugga inte göras obligatorisk eller poänggivande genom ett muntligt besked; står den inte i kursplan eller kurs-PM gäller den inte.4

Relaterade begrepp Salstenta och hemtenta · Omtenta · Betygsskala · Kursplan och utbildningsplan
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Linköpings universitet, Vanliga ord och uttryck på LiU. LiU ↗
  2. Uppsala universitet, kursplan Grundläggande algebra (1MA348). UU ↗
  3. Göteborgs universitet, kursplan DIT052. GU ↗
  4. Högskoleförordningen (1993:100) 6 kap. 15 §. Riksdagen ↗
Egen sida: Dugga →

Fusk och disciplinnämnd

Att försöka vilseleda vid examination, med otillåtna hjälpmedel, plagiat eller otillåtet samarbete, är en disciplinförseelse. Lärosätets disciplinnämnd, ledd av rektor, kan ge varning eller stänga av dig i upp till sex månader.1

Så fungerar det

Högskoleförordningen: disciplinära åtgärder får vidtas mot studenter som "med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas", som stör undervisning eller som trakasserar andra. Åtgärderna "är varning och avstängning", och avstängningen får sammanlagt vara "högst sex månader".1 Nämnden består av rektor, en domare, en lärare och två studenter.1

Avstängning betyder att du inte får delta i undervisning eller tentor, och lärosätet meddelar CSN, som stoppar studiemedlet för perioden. Beslutet kan överklagas till förvaltningsrätten.23

Bra att veta

Det vanligaste ärendet är inte fusklappar utan slarv: kopierad text utan citattecken, en hemtenta skriven ihop med en kursare när uppgiften var individuell, eller egen gammal text utan hänvisning. Ett anmält ärende är inte en dom; du får yttra dig, och studentombudet hjälper dig gratis.

Relaterade begrepp Plagiatkontroll (Urkund, Ouriginal) · Salstenta och hemtenta · Studentombud · Rektor, prorektor och vicerektor · CSN
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Högskoleförordningen (1993:100) 10 kap. 1–3 §§. Riksdagen ↗
  2. KTH, Disciplinärenden. KTH ↗
  3. UKÄ, Frågor och svar om studenträtt. UKÄ ↗
Egen sida: Fusk och disciplinnämnd →

Högskolepoäng

Måttet på hur mycket en kurs eller utbildning omfattar. 1,5 högskolepoäng (hp) motsvarar en veckas heltidsstudier, 30 hp en termin och 60 hp ett läsår.1

Så fungerar det

Högskoleförordningen slår fast att "heltidsstudier under ett normalstudieår om 40 veckor motsvarar 60 högskolepoäng".1 En termin på 20 veckor ger alltså 30 hp, och en kurs på 7,5 hp motsvarar fem veckors heltidsstudier, ungefär 200 timmars arbete.2 En kandidatexamen omfattar 180 hp, tre års heltid.

Systemet infördes 2007 och är byggt så att 1 hp motsvarar 1 ECTS-poäng, vilket gör det enkelt att tillgodoräkna studier från andra europeiska länder. Före 2007 användes "poäng", där 1 poäng motsvarade en veckas studier, det vill säga 1,5 hp.3

Bra att veta

Högskolepoängen är det CSN räknar på: för att få fortsatt studiemedel måste du klara en viss andel av de poäng du fått pengar för. Poängen säger inget om svårighetsgrad, bara omfattning.4

Relaterade begrepp Huvudområde · Registrering · Omtenta · Läsperiod
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Högskoleförordningen (1993:100) 6 kap. 2 §. Riksdagen ↗
  2. Umeå universitet, Hur en universitetsutbildning hänger ihop. UmU ↗
  3. UHR, Svensk-engelsk ordbok: högskolepoäng. UHR ↗
  4. CSN, Studieresultat. CSN ↗
Egen sida: Högskolepoäng →

Inlämningsuppgift

En examinerande uppgift som du gör på egen hand eller i grupp och lämnar in, oftast i lärplattformen, senast ett visst datum. Den vanligaste examinationsformen vid sidan av tentan.1

Så fungerar det

Högskolan Kristianstad: "En typ av examination som efter att den slutförts lämnas in till läraren, ofta via lärplattformen."1 Formatet varierar från en sida reflektion till en rapport på trettio; kraven står i uppgiftsbeskrivningen och betygskriterierna. Inlämningen passerar normalt plagiatkontroll automatiskt.

Deadlinen gäller. Sen inlämning innebär vid många kurser att uppgiften bedöms vid nästa tillfälle, ofta veckor senare, och att du står med en rest. Blir uppgiften underkänd har du rätt till nytt försök, precis som vid tenta, och ibland erbjuds komplettering.

Bra att veta

Grupparbeten examineras ofta individuellt trots gemensam inlämning: läraren kan begära att var och en redovisar sin del. Läs uppgiftens första sida för att se om samarbete är tillåtet, och i så fall hur långt.

Relaterade begrepp Salstenta och hemtenta · Rest och komplettering av examination · Plagiatkontroll (Urkund, Ouriginal) · Lärandemål och betygskriterier · Fusk och disciplinnämnd
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Högskolan Kristianstad, Ordlista för högskolestudier. HKR ↗
Egen sida: Inlämningsuppgift →

Inspera

Plattformen för digitala salstentor vid många lärosäten. Du skriver tentan på dator, antingen din egen med ett låst läge eller lärosätets datorer i tentasalen.1

Så fungerar det

Lund: "Inspera är ett digitalt verktyg för tentor." På egen dator används Safe Exam Browser, som "låser din dator så att du inte kan komma åt andra program eller filer".1 Uppsala och Karolinska Institutet har i stället tentasalar med universitetets datorer; "you do not need to bring your own computer".23

Inspera används av bland andra Lund, Uppsala, Karolinska, Karlstad, Mittuniversitetet och Luleå. Andra lärosäten har andra lösningar, och många tentor skrivs fortfarande på papper.

Bra att veta

Testa inloggning och Safe Exam Browser före tentadagen, på den dator du ska använda. Det är den vanligaste orsaken till strul vid första digitala tentan, och supporten hinner sällan hjälpa i salen.

Relaterade begrepp Omtenta · Tenta-P · Studentkonto · Plagiatkontroll (Urkund, Ouriginal)
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Lunds universitet, Inspera. LU ↗
  2. Uppsala universitet, Digital examination. UU ↗
  3. Karolinska Institutet, Digital examination with Inspera. KI ↗
Egen sida: Inspera →

Kurskod

Den unika koden varje kurs har, till exempel SF1624 eller 1MA348. Koden står i kursplanen och är det du söker på i TimeEdit och Ladok, eftersom flera kurser kan ha samma namn.1

Så fungerar det

Karlstads ordlista: "En individuell kod för varje specifik kurs."1 Formatet är lärosätets eget: KTH använder bokstäver plus fyra siffror (SF1624 Algebra och geometri), Uppsala siffra, ämnesbokstäver och siffror (1MA348 Grundläggande algebra), Göteborg tre bokstäver och tre siffror (DIT052). Bokstäverna anger ofta institution eller ämne.

Koden är stabil även när kursnamnet ändras, och det är den som identifierar kursen i Ladok, i schemat och i lärplattformen.2 Vid tillgodoräknande och examensansökan är det koden som räknas.

Bra att veta

En ny kurskod betyder ofta en ny kursplan, och därmed kan gamla tentor och bonuspoäng sluta gälla. Läser du om en kurs efter några år, kontrollera att koden är densamma.

Relaterade begrepp Kursplan och utbildningsplan · TimeEdit · Ladok

Fotnoter

  1. Karlstads universitet, Ordlista. KaU ↗
  2. Lunds universitet, TimeEdit. LU ↗
Egen sida: Kurskod →

Kurslitteratur och litteraturlista

Listan över böcker och artiklar du ska läsa på kursen. Den fastställs av institutionen och ska publiceras i god tid före kursstart, ofta fem till åtta veckor innan.1

Så fungerar det

Karlstads ordlista: "Varje kurs har en sådan och här listas alla de böcker och artiklar som du ska läsa i kursen."1 Listan hör till kursplanen och beslutas formellt: vid Lunds samhällsvetenskapliga fakultet ska den "fastställas av institutionsstyrelse/motsvarande" och vara "tillgänglig för studenterna senast åtta veckor innan kursstart"; Uppsala säger fem veckor.2

Listan skiljer ofta på obligatorisk litteratur och referenslitteratur. Artiklar finns nästan alltid via universitetsbibliotekets databaser med ditt studentkonto, och många böcker som e-bok. Köp inte allt innan kursen börjat; fråga faddrar och äldre studenter vad som faktiskt används.

Bra att veta

Begagnade kursböcker säljs via kårens bokbörs, Facebook-grupper och studentbokhandlar; nya upplagor skiljer sig ofta bara i sidnumrering. Kolla också om biblioteket har kursboken som referensexemplar.

Relaterade begrepp Kursplan och utbildningsplan · Seminarium · Studentkonto
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Karlstads universitet, Ordlista. KaU ↗
  2. Lunds universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kurser, kursplaner och litteraturlistor. LU ↗
Egen sida: Kurslitteratur och litteraturlista →

Kursmoment och delkurs

De delar en kurs är uppdelad i, var och en med egna poäng och egen examination. Betyg sätts per moment i Ladok, och betyget på hela kursen först när alla moment är godkända.1

Så fungerar det

Högskolan i Gävle: ett moment är "den del (moment) av en kurs som utgör underlag för betygssättning".1 Karlstad kallar det delkurs: "En kurs kan bestå av flera olika delkurser, vilket innebär att de tillsammans ger ett visst antal poäng."2 I Ladok heter samma sak modul. En kurs på 15 hp kan till exempel bestå av moment 1, tentamen 9 hp, moment 2, laborationer 3 hp, och moment 3, inlämningsuppgift 3 hp.

Högskolan Dalarna: "Om kursen delats upp i moment/moduler, ska betyg sättas på både genomgångna kursmoment, samt ett sammanfattande betyg för kursen", och "betyg på hel kurs sätts först när alla moment är godkända".3 Det är därför ett godkänt moment räknas som klarad poäng hos CSN, även om kursen som helhet inte är klar.

Bra att veta

Obligatoriskt moment är något annat: ett undervisningstillfälle du måste delta i. Ett kursmoment är en examinerad del. Orden blandas ihop ständigt, även av lärare.

Relaterade begrepp Obligatoriskt moment · Kursplan och utbildningsplan · Högskolepoäng · Betygsskala · Rest och komplettering av examination
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Högskolan i Gävle, Studentens ordlista A–Ö. HiG ↗
  2. Karlstads universitet, Ordlista. KaU ↗
  3. Högskolan Dalarna, Betyg på kurs. Högskolan Dalarna ↗
Egen sida: Kursmoment och delkurs →

Kursplan och utbildningsplan

Kursens bindande regelverk: nivå, poäng, mål, förkunskapskrav och hur du examineras. För program finns dessutom en utbildningsplan som listar kurserna. Kurs-PM är lärarens praktiska komplement, inte en regel.1

Så fungerar det

Högskoleförordningen: "För en kurs skall det finnas en kursplan", och "I kursplanen ska följande anges: kursens nivå, antal högskolepoäng, mål, krav på särskild behörighet, formerna för bedömning av studenternas prestationer och de övriga föreskrifter som behövs." För program gäller motsvarande om utbildningsplanen, som anger vilka kurser som ingår.1

Kursplanen fastställs av institution eller fakultet och kan inte ändras under pågående kurs. Det gör den till ditt viktigaste dokument vid oenighet: står det inte i kursplanen att ett moment är obligatoriskt eller att en dugga ger bonus, gäller det inte. Kurs-PM, studiehandledning eller schemat får precisera, inte lägga till krav.

Bra att veta

Kursplanen anger också betygsskalan och kursens fördjupningskod (G1N, G2F och så vidare), som avgör var kursen passar in i en framtida examen. Spara kursplanerna för alla kurser du läst; de behövs vid tillgodoräknande och när du söker vidare.

Relaterade begrepp Kurskod · Obligatoriskt moment · Betygsskala · Kurslitteratur och litteraturlista · Huvudområde · Program och fristående kurs
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Högskoleförordningen (1993:100) 6 kap. 14–17 §§. Riksdagen ↗
Egen sida: Kursplan och utbildningsplan →

Kursval: valbar och valfri kurs

Två sorters val inom ett program. Valbar kurs: du väljer ur en bestämd lista. Valfri kurs: du väljer vilken kurs som helst som lärosätet godkänner. Kursvalet görs oftast terminen innan, via Antagning.se eller lärosätets eget system.1

Så fungerar det

UHR:s ordbok skiljer på orden: valbar kurs är "kurs som studenter kan välja ur ett förbestämt utbud av kurser inom ett program eller huvudområde", valfri kurs "kurs som studenter fritt kan välja som del av sitt utbildningsprogram".1 Utbildningsplanen anger hur många poäng av varje sort som ingår, och ofta vilka terminer.

Valbara kurser söks vanligen inom programmet, med platsgaranti om du följer studiegången, medan valfria kurser söks som fristående kurser på Antagning.se i konkurrens med alla andra. Missar du sista anmälningsdag, 15 april eller 15 oktober, kan valfria kurser vara fulla.

Bra att veta

Valet är också ditt första steg mot examen: valfria poäng kan bygga ett biområde, ge behörighet till en master eller helt enkelt läsas för nöjes skull. Studievägledaren vet vad tidigare studenter valt och vad som brukar fungera.

Relaterade begrepp Kursplan och utbildningsplan · Program och fristående kurs · Platsgaranti · Huvudområde · Studievägledare
Relaterade guider

Fotnoter

  1. UHR, Svensk-engelsk ordbok, uppslagsorden valbar kurs och valfri kurs. UHR ↗
Egen sida: Kursval: valbar och valfri kurs →

Kursvärdering

Enkäten i slutet av varje kurs. Lärosätet är skyldigt att ge dig möjlighet att lämna synpunkter, sammanställa svaren och berätta vad som ändras. Resultatet ska vara tillgängligt för studenterna.1

Så fungerar det

Högskoleförordningen: "Högskolan skall ge de studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan skall sammanställa kursvärderingarna samt informera om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten skall hållas tillgängliga för studenterna."1

I praktiken är det en digital enkät som skickas ut sista veckan, ofta med låg svarsfrekvens. Sammanställningen och kursledningens svar ska publiceras, till exempel i lärplattformen eller på kursens sida, ofta inom några veckor.2

Bra att veta

Kursvärderingen är den formella kanalen, men den kommer efter kursen. Vill du påverka under kursens gång: prata med kursansvarig direkt, eller med studentrepresentanten i institutionens organ, som kåren utser.

Relaterade begrepp Kursplan och utbildningsplan · Kursansvarig · Studentkåren · Sektion
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Högskoleförordningen (1993:100) 1 kap. 14 §. Riksdagen ↗
  2. Högskolan Väst, Regler för utbildning på grund- och avancerad nivå. HV ↗
Egen sida: Kursvärdering →

Lärandemål och betygskriterier

Lärandemålen står i kursplanen och säger vad du ska kunna efter kursen. Betygskriterierna säger vad som krävs för varje betyg, till exempel VG, och ska vara kända före examinationen. Målen är bindande enligt förordningen; kriterierna är lärosätets regel.12

Så fungerar det

Högskoleförordningen kräver att kursplanen anger "mål" och "formerna för bedömning av studenternas prestationer".1 Målen, ofta kallade förväntade studieresultat, formuleras som "efter kursen ska studenten kunna redogöra för, analysera, tillämpa". Examinationen ska pröva just dem: en tenta får inte fråga om sådant som inte finns i målen.

Betygskriterier är nästa steg. KTH: "Betygskriterier anger de krav som studenten ska uppfylla för de olika betygen och ska utformas utifrån kursplanens mål", de "ska finnas för alla kurser" och examinator beslutar om dem före kursstart.2 Uppsala: "Samma kriterier för betygsnivåer ska tillämpas vid alla examinationstillfällen på samma kurstillfälle. Kriterier ska tillkännages för studenterna i god tid före examination."3

Bra att veta

Kriterierna finns oftast i kurs-PM eller på lärplattformen. Vill du höja ett betyg är de din karta: skillnaden mellan G och VG är nästan alltid ett verb, "beskriva" mot "analysera" eller "jämföra". Saknas kriterier helt är det en fråga för kursombudet.

Relaterade begrepp Kursplan och utbildningsplan · Betygsskala · PM och kurs-PM · Examinator · Kursvärdering
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Högskoleförordningen (1993:100) 6 kap. 15 §. Riksdagen ↗
  2. KTH, Målrelaterade betygskriterier. KTH ↗
  3. Uppsala universitet, Riktlinjer avseende studenternas arbetsvillkor. UU ↗
Egen sida: Lärandemål och betygskriterier →

Läsår, termin, HT och VT

Läsåret är 40 veckor och ger 60 hp vid heltid. Det består av höstterminen, HT, som börjar sista veckan i augusti eller första i september, och vårterminen, VT, som börjar i mitten av januari; båda är 20 veckor. HT26 betyder höstterminen 2026.12

Så fungerar det

Högskoleförordningen: "heltidsstudier under ett normalstudieår om 40 veckor motsvarar 60 högskolepoäng".1 Uppsala universitets regel är typisk: "Höstterminen påbörjas den måndag som infaller mellan 28 augusti och 3 september och pågår i 20 veckor. Påföljande vårtermin påbörjas den måndag som infaller 20 veckor efter höstterminens början och pågår i 20 veckor."2 Läsåret 2026/27 är HT26 31 augusti till 17 januari, VT27 18 januari till 6 juni.3

Förkortningarna används överallt: i Ladok, i kurskoder, på Antagning.se ("anmälan till VT27") och i CSN:s beslut. ST är sommarterminen, juni till augusti. Exakta terminstider bestämmer varje lärosäte; Chalmers och KTH delar dessutom terminerna i läsperioder.

Bra att veta

"Terminen" i CSN:s värld är inte 20 veckor utan de veckor du sökt för, och fribeloppet räknas per kalenderhalvår, inte per termin. Jul- och sommaruppehållen är inte lov i skolans mening: ingen undervisning, men ofta omtentor och uppsatsdeadlines.

Relaterade begrepp Högskolepoäng · Läsperiod · Studietakt: helfart, halvfart och kvartsfart · Sommarkurs · Akademisk kvart
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Högskoleförordningen (1993:100) 6 kap. 2 §. Riksdagen ↗
  2. Uppsala universitet, Läsårs- och terminstider. UU ↗
  3. Uppsala universitet, Tidigare och kommande läsår. UU ↗
Egen sida: Läsår, termin, HT och VT →

Munta

Studentslang för muntlig tentamen: du examineras genom att svara på frågor inför en eller två lärare, enskilt eller i liten grupp, ofta i 15 till 45 minuter. Formen ska stå i kursplanen och samma regler om omprov gäller som för skriftlig tenta.1

Så fungerar det

Uppsala universitets ordlista: "Munta: Kort benämning på muntlig tentamen."1 Örebro universitet beskriver formen: "Grunden för en muntlig tentamen är att den är muntlig med på förhand definierade frågor som ställs av en eller flera lärare", enskilt eller i grupp, gärna med två lärare eller inspelning för dokumentation.2 En KTH-lärare som muntar i stället för att ge salstenta använder 20 minuter och 15–20 frågor per student.3

Att examinationen är muntlig måste framgå av kursplanen, eftersom "formerna för bedömning av studenternas prestationer" ska anges där.4 UKÄ påpekar i sin vägledning att tydliga betygskriterier är särskilt viktiga vid muntlig examination och att omprövning underlättas om muntan dokumenteras.5 Blir du underkänd har du rätt till nytt tillfälle precis som annars.

Bra att veta

Muntlig tentamen kan också vara en anpassning för den som har svårt att skriva under tidspress, via Nais; det är examinatorn som avgör om den är möjlig på kursen. Fråga i god tid om du vill ha muntan i stället för salstentan, inte veckan innan.

Relaterade begrepp Omtenta · Examinator · Nais · Inspera · Tenta-P
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Uppsala universitet, Studentens A–Ö. UU ↗
  2. Örebro universitet, Högskolepedagogiskt centrum, Att konstruera muntlig tentamen. ORU ↗
  3. Universitetsläraren, Testa kunskaperna med en munta i stället för en tenta, 2021. Universitetsläraren ↗
  4. Högskoleförordningen (1993:100) 6 kap. 15 §. Riksdagen ↗
  5. UKÄ, Rättssäker examination, 4:e uppl. 2020 (dnr 32-314-18), via UKÄ:s juridiska vägledningar. UKÄ ↗
Egen sida: Munta →

Obligatoriskt moment

Ett moment du måste delta i för att bli godkänd, till exempel seminarier, laborationer eller VFU. Det ska stå i kursplanen; vanliga föreläsningar är normalt inte obligatoriska.1

Så fungerar det

Umeå universitets regel: "Obligatoriska moment ska utgå från kursmålen och anges i kursplanen."1 Göteborg: "Obligatorisk närvaro innebär att du måste delta aktivt på ett specificerat moment för att kunna bli godkänd i kursen", och listar laborationer, seminarier, VFU och examinationer, inte föreläsningar.2 Skälet är att närvaro i sig inte är en kunskap; momentet ska pröva något som står i målen.

Missar du ett obligatoriskt moment ska kursplanen ange om det finns en ersättningsuppgift eller om du måste vänta till nästa kurstillfälle. Ett avslag på begäran om befrielse från ett obligatoriskt moment kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan.3

Bra att veta

Att föreläsningar sällan är obligatoriska betyder inte att de är onödiga; ofta är det där tentans betoning avslöjas. Men du har rätt att missa dem utan att bli underkänd, om det inte står annat i kursplanen.

Relaterade begrepp Kursplan och utbildningsplan · Seminarium · VFU · Salstenta och hemtenta
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Umeå universitet, Regel för betyg och examination. UmU ↗
  2. Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin (fysioterapi), Rutiner obligatoriska moment. GU ↗
  3. Överklagandenämnden för högskolan, Beslut som kan överklagas. ÖNH ↗
Egen sida: Obligatoriskt moment →

Omregistrering

Att registrera sig en gång till på en kurs du redan varit registrerad på men inte klarat, för att få tentera om, delta i undervisningen eller komma åt kursrummet i lärplattformen igen. Beviljas ofta i mån av plats.1

Så fungerar det

Umeå universitet definierar omregistrering som "lärosätets dokumentation av en students avsikt och rätt att delta i undervisning och examination på samma kurs en andra, tredje etc. gång".2 KTH: "Om du tidigare gått en kurs utan att ha fått godkänt resultat kan du skicka in en ansökan om att omregistreras", och "du kan bli omregistrerad i mån av plats".1 Ansökan går till institutionen eller utbildningsadministrationen, inte via Antagning.se, eftersom du redan är antagen.3

Du behöver oftast inte omregistrera dig bara för att skriva en omtenta; anmälan i Ladok räcker. Omregistrering behövs när kursen bytt kursplan, när du vill följa undervisningen igen, eller när kursrummet stängts och du behöver materialet.

Bra att veta

CSN: "Du kan få studiemedel för att läsa om en kurs på högskola som du inte klarat, men då måste du omregistrera dig på kursen. Du kan bara få studiemedel för de poäng du inte tidigare klarat av kursen."4 Omregistrering ger alltså inga nya poäng i resultatkravet.

Relaterade begrepp Registrering · Omtenta · Lärplattform · Utbildningsadministratör · Resultatkrav
Relaterade guider

Fotnoter

  1. KTH, Omregistrering på kurs. KTH ↗
  2. Umeå universitet, Institutionen för informatik, Omregistrering. UmU ↗
  3. Högskolan Kristianstad, Ordlista för högskolestudier. HKR ↗
  4. CSN, Krav på registrering. CSN ↗
Egen sida: Omregistrering →

Omtenta

Ett nytt examinationstillfälle för den som inte blivit godkänd på ordinarie tentamen. Du har normalt rätt till minst fem försök, och efter två underkända kan du begära en annan examinator.1

Så fungerar det

Högskoleförordningen sätter ingen gräns för hur många gånger du får tentera, men om ett lärosäte begränsar antalet försök "skall antalet tillfällen bestämmas till minst fem". Efter två underkända prov har du rätt "att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar mot det".1

När omtentan ligger bestämmer lärosätet. Många lägger den några veckor efter ordinarie tenta och ett tredje tillfälle i augusti. Du måste normalt anmäla dig i Ladok på samma sätt som till ordinarie tenta.2

Bra att veta

Att tentera om för att höja ett godkänt betyg kallas plussning. Uppsala tillåter det inte sedan 2021.3 I Lund varierar det mellan fakulteterna: LTH tillåter det, Ekonomihögskolan inte.4 KTH tillåter det som möjlighet, inte rättighet.5 Betyg kan inte överklagas, men du kan begära omprövning.6

Relaterade begrepp Högskolepoäng · Ladok · Omtentaperiod · Tenta-P · Inspera
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Högskoleförordningen (1993:100) 6 kap. 21–22 §§. Riksdagen ↗
  2. Uppsala universitet, Exams. UU ↗
  3. Ergo, Betyg, så funkar det, 2022 (om rektorsbeslutet vid Uppsala universitet). Ergo ↗
  4. Lunds universitet, Matematikcentrum, Tentamen och examination; Ekonomihögskolan, Tenta och prov. LU ↗
  5. KTH, Plussning. KTH ↗
  6. UKÄ, Questions and answers about student rights. UKÄ ↗
Egen sida: Omtenta →

Parallelläsning

Att läsa flera kurser samtidigt. I vardagligt tal betyder det två halvfartskurser eller en kurs vid sidan av programmet, vilket alla får. Formellt betyder det att läsa mer än 45 hp per termin, vilket kräver särskilt tillstånd, och som vissa lärosäten inte ger alls.1

Så fungerar det

Antagning.se: "Du kan bli antagen till maximalt 45 poäng under en vår- eller hösttermin och maximalt 22,5 poäng under sommarterminen."1 Upp till den gränsen kan du kombinera fritt: ett program på 30 hp plus en fristående kurs på 15 hp, eller tre halvfartskurser. Det är vad de flesta menar med parallelläsning.

Vill du läsa mer än 45 hp krävs beslut från lärosätet. Umeå tillåter det efter ansökan om du har minst 60 hp avklarade och bara sökt studier vid Umeå den terminen; andra lärosäten ger inte sådana undantag alls.2

Bra att veta

CSN betalar aldrig för mer än heltid, 30 hp per termin, hur mycket du än läser. Poäng utöver det räknas däremot in i resultatkravet, så en extra kurs kan vara ett sätt att bygga marginal.

Relaterade begrepp Studietakt: helfart, halvfart och kvartsfart · Program och fristående kurs · Högskolepoäng · Prioritering
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Antagning.se, Frågor och svar om anmälan. Antagning.se ↗
  2. Umeå universitet, Parallel studies. UmU ↗
Egen sida: Parallelläsning →

Plagiatkontroll (Urkund, Ouriginal)

Systemet som jämför inlämnade texter med webben, publicerade källor och andra studenters arbeten för att hitta plagiat. Det är inbyggt i lärplattformen och körs automatiskt på det mesta du lämnar in. Många säger fortfarande Urkund, men vid många lärosäten heter verktyget i dag Inspera Originality.1

Så fungerar det

Urkund var ett svenskt företag som 2020 gick ihop med tyska PlagScan under namnet Ouriginal, som köptes av Turnitin 2021 och lades ner den 30 juni 2026.23 KTH, Lund, SLU och Stockholm bytte därför hösten 2025 till Inspera Originality genom ett avtal via Sunet, och många andra gjorde detsamma.4 KTH: "Den 31 oktober 2025 kommer Ouriginal att stängas ned och ersättas av ett nytt system för plagiatgranskning".1 Turnitin flyttade sina kvarvarande kunder till Turnitin Similarity.3 Verktyget är integrerat i lärplattformen och i Inspera, så inlämningen skickas dit utan att du gör något.5

Resultatet är en rapport till läraren som markerar textlikheter. En hög procent är inte i sig plagiat: citat, referenslistor och standardformuleringar matchar också. Det är läraren, och vid misstanke lärosätets disciplinnämnd, som bedömer.

Bra att veta

Disciplinärenden om plagiat kan leda till avstängning i upp till sex månader enligt Högskoleförordningen. Det som fäller är sällan att man citerat utan att referera slarvigt, eller återanvänt sin egen tidigare text utan att ange det.6

Relaterade begrepp Lärplattform · Inspera · DiVA
Relaterade guider

Fotnoter

  1. KTH, Ouriginal fasas ut, Inspera Originality tar över, 18 augusti 2025. KTH ↗
  2. Turnitin, Turnitin acquires Ouriginal, 30 november 2021. Turnitin ↗
  3. Turnitin, Ouriginal customer migration: "Ouriginal will be discontinued on June 30, 2026." Turnitin ↗
  4. Stockholms universitet, Byte av textmatchningstjänst, om avtalet med Inspera Originality via Sunet. SU ↗
  5. SLU, Om Originality. SLU ↗
  6. Högskoleförordningen (1993:100) 10 kap. 1–2 §§. Riksdagen ↗
Egen sida: Plagiatkontroll (Urkund, Ouriginal) →

PM och kurs-PM

Två olika saker. Ett PM du skriver är en kort utredande text om ett avgränsat ämne, mindre än en uppsats. Ett kurs-PM är lärarens dokument som kompletterar kursplanen med schema, litteratur, examination och betygskriterier för just den kursomgången.12

Så fungerar det

PM står för promemoria. Som uppgift är det, med Kristianstads ord, "en kortfattad skriftlig redogörelse för ett avgränsat ämne. Mindre omfattande än en uppsats", eller kort och gott "skriftlig inlämningsuppgift".13 Ett PM har oftast ingen fast form utöver att det är sakligt, strukturerat med rubriker och refererar till källor; längden anges i uppgiften, ofta två till fem sidor.

Kurs-PM är något annat. KTH: "Inför varje genomförande av en kurs (kursomgång) ska det finnas ett kurs-PM som innehåller kompletterande information till kursplanen", med lärare, litteratur, betygskriterier, examinationstider och hjälpmedel, tillgängligt senast vid kursstart.2 Kurs-PM får precisera kursplanen men inte lägga till krav som inte har stöd där.

Bra att veta

Läs kurs-PM först, innan du frågar. Nio av tio frågor första veckan besvaras där. Och när läraren säger "skriv ett PM" är det formen de vill åt, inte innehållet: kort, sakligt, med källor.

Relaterade begrepp Kursplan och utbildningsplan · Inlämningsuppgift · Uppsats · Kursansvarig
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Högskolan Kristianstad, Ordlista för högskolestudier. HKR ↗
  2. KTH, Riktlinjer för kurs-PM. KTH ↗
  3. Mittuniversitetet, Akademisk ordlista. Miun ↗
Egen sida: PM och kurs-PM →

Program och fristående kurs

Ett program är en förutbestämd följd av kurser som leder till en examen, ofta med garanterad plats på kurserna. Fristående kurser söker du en i taget och kan själv kombinera till en examen, som är lika mycket värd.1

Så fungerar det

Studera.nu: "Ett program har en fast struktur eftersom universitetet eller högskolan bestämt i förväg vilka kurser som ska ingå och i vilken ordning du ska läsa kurserna", och "Du har ofta garanterad plats på kurserna som ingår i programmet". Med fristående kurser kan du "själv kombinera fristående kurser till en utbildning som leder fram till en examen", och "det är ingen skillnad mellan en examen som består av fristående kurser och en examen som bygger på ett program".1

Skillnaden är trygghet mot frihet. Programmet ger platsgaranti, klasskänsla och en färdig plan; fristående kurser ger valfrihet men kräver att du själv söker varje termin, håller koll på huvudområdets fördjupning och riskerar att inte komma in på fortsättningskursen. Yrkesexamina, som lärare eller socionom, kan bara nås via program.2

Bra att veta

Många byter spår: börjar med fristående kurser för att pröva ett ämne och söker sedan in på programmets senare termin, eller läser fristående kurser vid sidan av programmet. Poängen räknas lika i examen.

Relaterade begrepp Platsgaranti · Huvudområde · Kandidatexamen · Kursplan och utbildningsplan · Studietakt: helfart, halvfart och kvartsfart
Relaterade guider

Fotnoter

  1. UHR, Studera.nu, Kurs eller program. Studera.nu ↗
  2. Umeå universitet, Läsa program eller kurs. UmU ↗
Egen sida: Program och fristående kurs →

Registrering

Det du gör hos lärosätet, oftast i Ladok, för att bekräfta att du tänker läsa en kurs du är antagen till. Registrerar du dig inte inom registreringsperioden förlorar du platsen.1

Så fungerar det

Att tacka ja på Antagning.se räcker inte. Antagning.se är tydliga: "Om du missar att registrera dig, riskerar du att förlora din studieplats."1 Registreringen görs på de flesta kurser av studenten själv i Ladok under en registreringsperiod vars datum du ser i Ladok, och perioden kan skilja mellan kurser.2

Registrering behövs på varje kurs, inte bara på programmet. CSN: "Om du läser flera kurser under en termin ska du registrera dig på dem, allt eftersom de börjar."3 Registreringen är också vad som ger dig tillgång till undervisning, examination och studentrabatter.

Bra att veta

Ångrar du dig kan du anmäla tidigt avbrott inom tre veckor från kursstart. Då räknas det som om du aldrig läst kursen och du kan söka den igen. Efter tre veckor blir det ett vanligt avbrott som syns i Ladok.4

Relaterade begrepp Ladok · Antagningsbesked · Studieförsäkran · Studentkonto · Antagen med villkor
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Antagning.se, Terminsstart. Antagning.se ↗
  2. Uppsala universitet, Registrera dig. UU ↗
  3. CSN, Krav på registrering. CSN ↗
  4. KTH, Kursregistrering och tidigt avbrott. KTH ↗
Egen sida: Registrering →

Rest och komplettering av examination

En rest är det som återstår för att du ska bli godkänd: ett missat seminarium, en underkänd inlämning. Komplettering är när examinatorn låter dig rätta till en nästan godkänd uppgift inom en viss tid i stället för att göra om hela examinationen.1

Så fungerar det

UHR:s ordbok: rest är "del som återstår för att en student ska bli godkänd", och restuppgift motsvarar engelskans make-up assignment.1 Studenter säger "jag har en rest på kursen" eller "jag restar seminariet". Resten kan vara ett missat obligatoriskt moment som ersätts med en uppgift, eller ett underkänt delmoment.

Komplettering är ett formellt beslut av examinatorn. UKÄ: "Examinatorn får bestämma att en student som inte har godkänts på en kurs får utföra kompletterande uppgifter om det finns stöd för det i högskolans regler", och reglerna bör ange "inom vilken tid kompletteringen ska utföras och på vilket sätt".2 Umeå ger tio arbetsdagar från erbjudandet om inte kursplanen säger annat, och studenten kan välja omprov i stället.3 Örebro kräver att möjligheten står i kursplanen.4

Bra att veta

Komplettering är en möjlighet, inte en rättighet: examinatorn "har rätt, men inte skyldighet" att erbjuda den, och den ska ges lika till alla i samma läge.5 Ordet komplettering betyder något helt annat vid antagning, där det handlar om att ladda upp betyg.

Relaterade begrepp Kursmoment och delkurs · Obligatoriskt moment · Omtenta · Examinator · Komplettering
Relaterade guider

Fotnoter

  1. UHR, Svensk-engelsk ordbok, uppslagsorden rest och restuppgift. UHR ↗
  2. UKÄ, Rättssäker examination, 3:e uppl. 2017. UKÄ ↗
  3. Umeå universitet, Regel för betyg och examination. UmU ↗
  4. Örebro universitet, Efter betygsbeslut. ORU ↗
  5. Högskolan Dalarna, Regler för examination på grund- och avancerad nivå. Högskolan Dalarna ↗
Egen sida: Rest och komplettering av examination →

Rättningstid

Tiden från tenta till betyg. Det finns ingen nationell regel, men de flesta lärosäten har satt en gräns på 15 arbetsdagar, och resultatet ska normalt vara klart minst två veckor före omtentan.1

Så fungerar det

UKÄ: "Det finns inga nationella bestämmelser om rättningstider. En utgångspunkt är förvaltningslagens bestämmelse om att ärenden ska handläggas så snabbt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts."1 I praktiken har lärosätena egna regler: Umeå, KTH, Örebro och Borås säger 15 arbetsdagar, Uppsala "högst 25 kalenderdagar, dock minst 14 kalenderdagar före omexamination".23

Resultatet rapporteras i Ladok, och du får ofta ett mejl. Vill du se din rättade tenta har du rätt till det: den är en allmän handling, och många institutioner ordnar en genomgång där läraren visar bedömningen.

Bra att veta

Drar rättningen ut på tiden är första steget att fråga examinatorn, andra att gå till studierektorn, och tredje studentombudet på kåren. Långa rättningstider är ett av de vanligaste ärendena kårerna driver.

Relaterade begrepp Salstenta och hemtenta · Omtenta · Examinator · Betygsskala · Studentombud
Relaterade guider

Fotnoter

  1. UKÄ, Frågor och svar om studenträtt. UKÄ ↗
  2. Umeå universitet, Regel för betyg och examination. UmU ↗
  3. Örebro universitet, Bedömning och betygssättning. ORU ↗
Egen sida: Rättningstid →

Salstenta och hemtenta

Två huvudformer av skriftlig tentamen. Salstentan skrivs på plats i en tentasal under några timmar, utan annat än tillåtna hjälpmedel. Hemtentan skriver du var du vill under ett längre tidsfönster, ofta med öppna källor men strikt individuellt.1

Så fungerar det

Högskolan Kristianstads ordlista: salstentamen är "en examination som sker på plats i högskolans lokaler under en begränsad och förutbestämd tid (oftast under 3–6 timmar)", hemtentamen "en form av examination där du under en begränsad tid, utan att behöva befinna dig på högskolan, svarar på ett antal frågor".1 En hemtenta kan pågå en dag eller en vecka.

Salstentans regler liknar varandra över landet, men detaljerna är lärosätets: du ska vara anmäld i förväg, ha giltig fysisk legitimation (digitalt id godtas oftast inte), komma i tid (Örebro släpper in en gång, 30 minuter efter start), och du får inte lämna salen under de första 40–60 minuterna. Hjälpmedel bestäms av examinator och står på tentans försättsblad. Skrivvakternas anvisningar gäller.234

Hemtentan är öppen bok men inte öppet samarbete: "Det ska framgå av hemtentamens förstasida om studenterna ska arbeta enskilt eller om det är tillåtet att samarbeta", och texten kontrolleras i plagiatverktyg. Att återanvända egen tidigare text utan att ange det räknas också som fusk.35

Bra att veta

Många salstentor skrivs numera digitalt i Inspera och är anonyma: du skriver en kod i stället för namn. Läs tentans försättsblad först; där står hjälpmedel, antal poäng för godkänt och om delfrågor viktas olika.

Relaterade begrepp Tentamensanmälan · Anonym tentamen · Omtenta · Inspera · Munta · Fusk och disciplinnämnd · Rättningstid
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Högskolan Kristianstad, Ordlista för högskolestudier. HKR ↗
  2. Uppsala universitet, Tentamen. UU ↗
  3. Örebro universitet, Skriftliga sals- och hemtentamina, ordningsregler för studenter. ORU ↗
  4. Karlstads universitet, Tentamensregler. KaU ↗
  5. Karlstads universitet, Fusk och plagiat. KaU ↗
Egen sida: Salstenta och hemtenta →

Schema

Universitetets schema är per kurs, inte per klass, publiceras oftast i TimeEdit några veckor före kursstart, och ändras. Lärosätena har regler för hur tidigt det ska finnas, vanligen två till fem veckor innan.1

Så fungerar det

Skillnaden mot gymnasiet är att schemat inte är ditt: det är kursens. Läser du två kurser parallellt har du två scheman, och det är du som lägger ihop dem. Passen är glesa, ofta bara några timmar om dagen, och resten av tiden är självstudier. Typ av pass står vid varje bokning: föreläsning, seminarium, laboration, och det avgör om det är obligatoriskt.

När schemat ska vara klart bestämmer lärosätet. Uppsala: "Ett översiktligt schema med obligatorisk undervisning, examination och omexamination samt litteraturlista ska finnas senast fem veckor före kursstart. Ett definitivt schema ska vara tillgängligt senast en vecka före kursstart."1 SLU säger fyra veckor, Högskolan Dalarna två.2 Ändringar sker, och den som prenumererar på schemat i TimeEdit får dem automatiskt.

Bra att veta

Står det 10 på schemat kan det betyda 10.15; se akademisk kvart. Och kolla lokalen: på stora universitet kan två pass samma dag ligga i olika stadsdelar.

Relaterade begrepp TimeEdit · Akademisk kvart · Seminarium · Obligatoriskt moment · Läsår, termin, HT och VT
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Uppsala universitet, Riktlinjer avseende studenternas arbetsvillkor. UU ↗
  2. Högskolan Dalarna, Schema och bokning; SLU, Utbildningshandboken kap. 7. Högskolan Dalarna ↗
Egen sida: Schema →

Seminarium

Undervisning i mindre grupp där ni diskuterar texter eller uppgifter, med krav på förberedelse och aktivt deltagande; ofta examinerande. Föreläsningen är motsatsen: läraren presenterar, du lyssnar. Övning och laboration är de praktiska formerna.1

Så fungerar det

Högskolan Kristianstads ordlista: seminarium är "en undervisningsform där undervisningen sker genom diskussion i mindre grupper. Seminarier kan vara examinerande"; föreläsning "en vanlig undervisningsform där en eller flera lärare presenterar information om ett visst ämne"; laboration "en undervisningssituation där du utför ett praktiskt experiment".1 Övning eller räkneövning är lärarledd problemlösning i grupp, vanlig i matematik och teknik, ofta ledd av en amanuens eller doktorand.

Seminariet förutsätter att du läst texten innan; att komma oförberedd märks och kan ge underkänt på momentet. På många humanistiska och samhällsvetenskapliga kurser är seminarierna den huvudsakliga undervisningen och föreläsningarna få.

Bra att veta

Vilka moment som är obligatoriska står i kursplanen: seminarier och laborationer nästan alltid, föreläsningar nästan aldrig. Schemat i TimeEdit anger typen för varje pass.

Relaterade begrepp Obligatoriskt moment · Kursplan och utbildningsplan · TimeEdit · Amanuens · Akademisk kvart
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Högskolan Kristianstad, Ordlista för högskolestudier. HKR ↗
Egen sida: Seminarium →

Spärrkurs och förkunskapskrav inom program

En kurs du måste ha klarat för att få fortsätta till nästa nivå eller termin i programmet. Kraven står i utbildningsplanen eller kursplanen som förkunskapskrav, och det är de som gör att man kan bli "spärrad" trots att man är antagen till programmet.1

Så fungerar det

Karlstads ordlista: spärrkurs är "en kurs som man måste ha klarat av för att kunna gå vidare till en högre nivå inom ett ämne".1 Ett typiskt exempel från Karolinskas sjuksköterskeprogram: "Termin 4: Samtliga kurser från termin 1 och 2", och för termin 3 godkänd verksamhetsförlagd utbildning.2 Kravet är ofta att X hp av tidigare terminer ska vara klara, inte allt, så en enstaka rest brukar inte stoppa dig.

Förkunskapskrav inom program är samma sak som särskild behörighet fast för den som redan är inne: de prövas av institutionen inför varje kurs, och den som inte uppfyller dem får inte registrera sig. Det är då dispens kan sökas.

Bra att veta

Spärrar är vanligast på yrkesprogram med praktik, av patientsäkerhetsskäl, och på tekniska program där matematiken bygger på sig själv. Blir du spärrad: prata med studievägledaren direkt om hur du läser ikapp; ofta finns en ordnad väg tillbaka en termin senare.

Relaterade begrepp Dispens · Särskild behörighet · Kursplan och utbildningsplan · Rest och komplettering av examination · Studievägledare
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Karlstads universitet, Ordlista. KaU ↗
  2. Karolinska Institutet, Sjuksköterskeprogrammet, Behörighetskrav. KI ↗
Egen sida: Spärrkurs och förkunskapskrav inom program →

Studietakt: helfart, halvfart och kvartsfart

Hur stor del av heltid du läser. Helfart är 100 procent, 30 hp per termin; halvfart 50 procent och kvartsfart 25. CSN ger studiemedel bara vid minst 50 procent.1

Så fungerar det

Antagning.se: heltid "kallas också helfart" och motsvarar "30 högskolepoäng (hp) per termin"; deltid ges på "75 %, 50 % (halvfart), och 25 % (kvartsfart)".1 Eftersom 1,5 hp motsvarar en veckas heltidsarbete innebär halvfart att en 7,5-poängskurs sträcks ut över tio veckor i stället för fem.2

Studietakten står vid varje kurs på Antagning.se och avgör hur många kurser du kan läsa parallellt: två halvfartskurser är en heltid. CSN: "du kan inte få studiemedel om du studerar mindre än 50 procent", och stödet betalas ut på 50, 75 eller 100 procent.3

Bra att veta

Studietakten påverkar också resultatkravet: CSN räknar på de poäng du fått studiemedel för, så halvfart i 20 veckor bedöms mot 15 hp, inte 30. Av dem måste du klara 62,5 procent de första 40 heltidsveckorna, sedan 75 procent.4 Många distanskurser ges på halvfart eller kvartsfart och är byggda för att läsas vid sidan av arbete.

Relaterade begrepp Högskolepoäng · CSN · Distanskurs · Program och fristående kurs
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Antagning.se, Liten ordlista. Antagning.se ↗
  2. Umeå universitet, Vanliga frågor och svar om studier. UmU ↗
  3. CSN, Studietakt, heltid eller deltid. CSN ↗
  4. CSN, Studieresultat. CSN ↗
Egen sida: Studietakt: helfart, halvfart och kvartsfart →

Studieuppehåll och studieavbrott

Uppehåll är en beviljad paus med rätt att komma tillbaka till programmet. Avbrott är att lämna utbildningen för gott; vill du tillbaka får du söka igen. Båda ska anmälas till lärosätet, och till CSN.1

Så fungerar det

KTH: "Ett studieuppehåll innebär ett uppehåll i påbörjade studier under en bestämd tidsperiod", medan ett studieavbrott "är ett definitivt avbrott av studierna".1 Studieuppehåll med platsgaranti beviljas vid särskilda skäl enligt UHR:s föreskrifter: sociala, medicinska eller andra omständigheter som vård av barn, värnplikt eller studentfackliga uppdrag. Ett nekat uppehåll kan överklagas.23

På en enstaka kurs anmäler du avbrott själv i Ladok; inom tre veckor räknas det som tidigt avbrott och kursen kan sökas igen. På program går du via studievägledningen. Örebro: "Du måste även meddela CSN, om du har studiemedel." CSN vill ha beskedet inom en vecka.34

Bra att veta

Uppehåll utan beviljade skäl är också möjligt, men då utan platsgaranti: du får komma tillbaka i mån av plats. Fråga studievägledaren vad som gäller på ditt program innan du bestämmer dig.

Relaterade begrepp Registrering · Anstånd · CSN · Studievägledare · Platsgaranti
Relaterade guider

Fotnoter

  1. KTH, Studieuppehåll och studieavbrott. KTH ↗
  2. Högskoleförordningen (1993:100) 7 kap. 33 §; UHRFS 2013:3. Riksdagen ↗
  3. Örebro universitet, Studieuppehåll och avbrott. ORU ↗
  4. CSN, Ändrat antal poäng eller kurser. CSN ↗
Egen sida: Studieuppehåll och studieavbrott →

Tentamensanmälan

Du måste anmäla dig till varje tenta i förväg, normalt i Ladok, och anmälan stänger ofta en till två veckor före tentadagen. Oanmäld får du inte skriva.1

Så fungerar det

Karlstad: "Du måste anmäla dig till tentamen senast 14 dagar före tentamensdagen, du får inte skriva tentamen som oanmäld." Örebro och Högskolan Väst stänger anmälan tio dagar innan; Uppsala anger sista dag per tenta i Ladok.1234 Skälet är praktiskt: antalet platser, skrivvakter och digitala tentor måste planeras.

Anmälan gäller även omtentor och ofta hemtentor. Har du anmält dig men inte kan komma bör du avanmäla dig, så att platsen inte står tom.

Bra att veta

Sätt en påminnelse när kursen börjar. Sista anmälningsdag infaller ofta mitt i den mest intensiva läsveckan, och missad anmälan är den vanligaste orsaken till att studenter tvingas vänta till omtentan.

Relaterade begrepp Salstenta och hemtenta · Anonym tentamen · Omtenta · Ladok · Tenta-P
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Karlstads universitet, Tentamensregler. KaU ↗
  2. Örebro universitet, Salstentamen. ORU ↗
  3. Högskolan Väst, Tentamen. HV ↗
  4. Uppsala universitet, Exams. UU ↗
Egen sida: Tentamensanmälan →

Tillgodoräknande

Att få tidigare studier eller yrkeserfarenhet räknade som en del av din nuvarande utbildning, så att du slipper läsa om dem. Rätten finns i Högskoleförordningen, och avslag kan överklagas.1

Så fungerar det

Sedan 1 mars 2025 lyder regeln: "En student har rätt att tillgodoräkna sig tidigare utvecklade kunskaper och färdigheter. Det gäller dock inte, om det finns en väsentlig skillnad mellan de kunskaper och färdigheter som studenten åberopar och målen för den utbildning för vilken de är avsedda att tillgodoräknas." Det gäller kurser från svenska och utländska lärosäten, annan utbildning och yrkesverksamhet.1

Du ansöker hos det lärosäte där du är student, ofta via ett formulär till institutionen eller examensenheten, med kursplan och betyg för det du vill tillgodoräkna. Bara den som är antagen och registrerad kan ansöka.1 Ett nej kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan, inom tre veckor från att du fick beslutet.23

Bra att veta

Tillgodoräknade kurser får inte ingå två gånger i samma examen, och betyget följer inte alltid med; ofta står de som "tillgodoräknade" utan betyg i Ladok. Ansök i god tid före examensansökan, handläggningen kan ta veckor.

Relaterade begrepp Huvudområde · Kandidatexamen · Ladok · Studieuppehåll och studieavbrott
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Högskoleförordningen (1993:100) 6 kap. 7–8 §§, lydelse enligt SFS 2024:1305. Riksdagen ↗
  2. Överklagandenämnden för högskolan, Beslut som kan överklagas. ÖNH ↗
  3. Förvaltningslagen (2017:900) 44 §. Riksdagen ↗
Egen sida: Tillgodoräknande →

VFU

Verksamhetsförlagd utbildning: den handledda praktik som ingår i yrkesutbildningar som lärare, sjuksköterska, läkare och socionom. VFU är en egen kurs som examineras och betygssätts.1

Så fungerar det

Örebro: "VFU står för verksamhetsförlagd utbildning och innebär handledd praktik på en arbetsplats."1 Du placeras på en skola, vårdavdelning eller förvaltning med en handledare på plats, men det är lärosätets examinator som sätter betyget, inte handledaren.2

Underkänd VFU ger rätt till nytt försök: om godkänt resultat "förutsätter att studenten genomgått praktik", ska antalet perioder "bestämmas till minst två" om lärosätet begränsar dem.3 Placeringen kan ligga på annan ort, och resor och boende bekostas ofta av studenten; CSN:s merkostnadslån kan täcka delar.

Bra att veta

VFU-perioder styrs av verksamhetens kalender, inte universitetets. Terminen kan därför börja tidigare eller sluta senare än för andra program, och sjukfrånvaro måste ofta tas igen dag för dag.

Relaterade begrepp Kursplan och utbildningsplan · Examinator · Handledare · Obligatoriskt moment

Fotnoter

  1. Örebro universitet, VFU. ORU ↗
  2. Linköpings universitet, VFU-guide för studenter. LiU ↗
  3. Högskoleförordningen (1993:100) 6 kap. 21 §. Riksdagen ↗
Egen sida: VFU →

Pengar & stöd 16 uppslag

CSN, studieförsäkran, studentrabatter och stöd när något är svårt. Egen sida för temat →

Bostadsbidrag

Ett bidrag från Försäkringskassan till dig under 29 år med egen bostad och låg inkomst, högst 1 300 kr i månaden. Studiebidraget räknas som inkomst till 80 procent, lånet inte alls.1

Så fungerar det

Bostadsbidrag till unga kan du få om du fyllt 18 men inte 29, hyr eller äger din bostad och har låg inkomst; det spelar ingen roll om du arbetar eller studerar. "Det högsta belopp du kan få är 1 300 kronor per månad", och inkomstgränsen är 86 720 kr per år för ensamstående.1 Bostadskostnaden måste vara minst 1 800 kr i månaden.

Som inkomst räknas även skattefria "studiebidrag eller studiestartsstöd från CSN", men bara bidragsdelen: enligt socialförsäkringsbalken räknas studiebidraget in i den bidragsgrundande inkomsten med 80 procent.2 Studielånet räknas inte. Bidraget är preliminärt och stäms av mot din faktiska inkomst året efter, så anmäl ändringar.

Bra att veta

Bostadsbidraget påverkar inte CSN: "Bostadsbidrag och barnbidrag räknas inte som inkomst" i fribeloppet. Ansökan görs på Försäkringskassans Mina sidor, och beslutet gäller normalt tolv månader i taget.

Relaterade begrepp Studiemedel · Fribelopp · Studentbostad · Korridor
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Försäkringskassan, Bostadsbidrag till unga under 29 år. Försäkringskassan ↗
  2. Socialförsäkringsbalken (2010:110) 97 kap. 13 §. Riksdagen ↗
Egen sida: Bostadsbidrag →

CSN

Myndigheten som betalar ut studiemedel, alltså bidrag och lån för att studera, och som senare sköter återbetalningen av lånet.1

Så fungerar det

Studiemedel består av "ett bidrag som du får, och ett lån som du måste betala tillbaka". Vid heltidsstudier 2026 är bidraget 1 030 kr och lånet 2 368 kr per vecka, tillsammans 13 592 kr per fyra veckor.1 Du ansöker på CSN:s Mina sidor, gärna för hela läsåret, och behöver inte vänta på antagningsbeskedet.2

För att pengarna ska komma krävs både din studieförsäkran och att lärosätet rapporterat din registrering via Ladok. Därefter betalas studiemedlet ut den 25:e varje månad, i förskott.3

Bra att veta

CSN har egna regler som gäller från dag ett: fribelopp för hur mycket du får tjäna, resultatkrav för fortsatt stöd (62,5 procent av poängen första året, sedan 75) och krav på att anmäla avbrott inom en vecka.4

Relaterade begrepp Studieförsäkran · Mina sidor · Ladok · Registrering · Högskolepoäng
Relaterade guider

Fotnoter

  1. CSN, Studiemedel, belopp för 2026. CSN ↗
  2. CSN, Så ansöker du om studiemedel. CSN ↗
  3. CSN, När kommer pengarna? CSN ↗
  4. CSN, Studieresultat. CSN ↗
Egen sida: CSN →

Fribelopp

Hur mycket du får tjäna per kalenderhalvår utan att studiemedlet minskar: 114 676 kr vid heltidsstudier i 20 veckor 2026. Tjänar du mer dras 61 procent av det överskjutande från bidrag och lån.1

Så fungerar det

Fribeloppet beror på hur många veckor du studerar under halvåret; vid 20 veckor heltid är det 114 676 kr 2026, vid färre veckor högre.1 Som inkomst räknas "skattepliktiga inkomster från inkomstslagen tjänst, näringsverksamhet och kapital", medan bostadsbidrag, barnbidrag och skatteåterbäring inte räknas.1 Skattefria stipendier räknas därmed inte heller.

Går du över gränsen minskas "både bidrag och lån" med 61 procent av det belopp som överstiger fribeloppet.1 CSN kontrollerar i efterhand mot Skatteverkets uppgifter, så en oanmäld högre inkomst blir ett återkrav med ränta.

Bra att veta

Fribeloppet räknas per kalenderhalvår, inte per termin: januari–juni och juli–december. Ett sommarjobb i juli–augusti hamnar alltså i samma halvår som höstterminen. Anmäl ändrad inkomst på Mina sidor så justeras stödet direkt i stället för i efterhand.

Relaterade begrepp Studiemedel · CSN · Stipendier · Återbetalning
Relaterade guider

Fotnoter

  1. CSN, Inkomst och fribelopp, belopp för 2026. CSN ↗
Egen sida: Fribelopp →

Mecenat och Studentkortet

Två konkurrerande studentrabattkort. Vilket du får beror på vilket din kår eller ditt lärosäte har avtal med, och det aktiveras när du är registrerad på en utbildning som ger rätt till studiestöd.1

Så fungerar det

SLU förklarar: "Både Mecenat och Studentkortet är likvärdiga studentkort", men "rabatterna och villkoren kan skilja sig åt".2 Mecenat: "De flesta studenter får Mecenatkortet automatiskt, men regler och rutiner är olika hos olika lärosäten."1 Vid Stockholms universitet får kårmedlemmar Mecenatkortet via kåren SUS.3

Kravet är att du är registrerad på en utbildning som berättigar till studiestöd från CSN. Kortet blir giltigt när lärosätet rapporterat din registrering, och gäller terminsvis.1

Bra att veta

De största rabatterna är på kollektivtrafik, som ofta kräver just det kort din region samarbetar med. Omtentor och gamla kurser räknas inte som aktiva studier, så kortet slutar gälla när du inte längre är registrerad på nya poäng.

Relaterade begrepp Registrering · CSN · Kårhus
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Mecenat, Hur får jag mitt Mecenatkort? Mecenat ↗
  2. SLU, Student- och Mecenatkort. SLU ↗
  3. Stockholms universitets studentkår, Svar på vanliga frågor om SUS medlemskap. SUS ↗
Egen sida: Mecenat och Studentkortet →

Nais

UHR:s nationella system där studenter med varaktig funktionsnedsättning ansöker om pedagogiskt stöd, till exempel förlängd skrivtid, anteckningsstöd eller anpassad examination.1

Så fungerar det

"I systemet Nais kan du som student med varaktig funktionsnedsättning ansöka om pedagogiskt stöd i dina studier vid flera svenska universitet och högskolor." Ansökan kräver "läkarintyg eller annat professionellt utlåtande", till exempel en dyslexiutredning eller adhd-diagnos.1

Efter ansökan träffar du lärosätets samordnare, som beslutar om rekommenderade stöd. Beslutet visar du sedan för kursansvarig eller tentamensadministrationen, som ordnar det praktiska, till exempel eget rum eller längre tid vid tentan.2

Bra att veta

Ansök så tidigt som möjligt, gärna före terminsstart; handläggning och första möte kan ta veckor. KTH kallar sin motsvarighet Funka men använder samma system i bakgrunden.

Relaterade begrepp Inspera · Omtenta · Studentkonto
Relaterade guider

Fotnoter

  1. UHR, Nais. Nais ↗
  2. Uppsala universitet, Exams, avsnittet om anpassningar. UU ↗
Egen sida: Nais →

Resultatkrav

CSN:s krav på avklarade poäng för fortsatt studiemedel: 62,5 procent av poängen under de första 40 heltidsveckorna, därefter 75 procent. Klarar du inte kravet får du avslag tills du läst upp resultaten.1

Så fungerar det

"Under de första 40 heltidsveckorna måste du klara 62,5 procent. Efter det måste du klara 75 procent."1 Med 60 hp under första året är kravet alltså 37 hp (37,5 avrundat nedåt, CSN avrundar alltid nedåt till närmaste heltal), sedan 45 hp per 60. Kravet räknas på de poäng du fått studiemedel för, inte på hur många du varit registrerad på, och över hela perioden, inte kurs för kurs.

Missar du kravet kan du "få avslag när du ansöker om nytt studiestöd", men behåller det du redan fått. CSN kan ta hänsyn till särskilda skäl som sjukdom om du kan styrka dem.1 Poäng som rapporteras i Ladok före nästa ansökan räknas, så augustitentan kan rädda hösten.

Bra att veta

Tre underkända 7,5-poängskurser under första året ryms fortfarande inom marginalen på 62,5 procent, men inte fyra. Efter första året, med kravet 75 procent, ryms två underkända kurser per 60 hp men inte tre. Har du hamnat efter: läs upp poängen med omtentor eller en sommarkurs innan du söker igen, och ansök därefter.

Relaterade begrepp Studiemedel · Högskolepoäng · Omtenta · Omtentaperiod · Sommarkurs
Relaterade guider

Fotnoter

  1. CSN, Studieresultat. CSN ↗
Egen sida: Resultatkrav →

Språkverkstad

Lärosätets gratis stöd i akademiskt skrivande, muntlig framställning och studieteknik, individuellt eller i grupp, på svenska och engelska. Namnet varierar: Språkverkstaden, Studieverkstaden, skrivcentrum.1

Så fungerar det

Uppsala universitets Språkverkstad erbjuder "individuell handledning och föreläsningar i akademiskt skrivande och muntliga presentationer på svenska och engelska, samt studie- och lästeknik", kostnadsfritt för alla studenter.1 Lunds Studieverkstad ger "tips och råd om hur du kan förbättra dina allmänna akademiska färdigheter", numera också om ansvarsfull användning av AI.2

Handledarna läser inte korrektur och rättar inte innehåll, men hjälper dig med struktur, referenser, akademisk stil och att förstå en uppgift. Boka i god tid före inlämning; veckorna före uppsatsdeadline är fulla.

Bra att veta

Många nya studenter tror att stödet är till för dem som "är dåliga på att skriva". Det är tvärtom: de som använder verkstaden mest är de som skriver uppsats och vill höja betyget. Att lära sig referenssystemet första terminen sparar timmar varje termin efteråt.

Relaterade begrepp Examensarbete · Plagiatkontroll (Urkund, Ouriginal) · Studenthälsan · Nais
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Uppsala universitet, Språkverkstaden. UU ↗
  2. Lunds universitet, Studieverkstaden. LU ↗
Egen sida: Språkverkstad →

Stipendier

Pengar du kan söka från stiftelser, lärosäten, nationer och fonder, ofta för en resa, en uppsats eller goda studieresultat. Stipendier för din utbildning är skattefria och räknas därför inte in i CSN:s fribelopp.1

Så fungerar det

Inkomstskattelagen: "Stipendier som är avsedda för mottagarens utbildning är skattefria." Andra stipendier är skattefria om de inte betalas ut periodiskt och inte är ersättning för arbete åt utbetalaren.12 Eftersom CSN bara räknar skattepliktiga inkomster i fribeloppet påverkar ett skattefritt stipendium inte studiemedlet; CSN varnar däremot för att "vissa stipendier är skattepliktiga och räknas som inkomst".3

Var du hittar dem: lärosätets egen stipendiesida och stiftelseförvaltning, fakulteten och institutionen, nationerna i Uppsala och Lund, fackförbund, samt databasen Global Grant som många lärosäten ger studenter tillgång till.4 De flesta har ansökningstid en gång om året och små belopp, men konkurrensen är ofta låg.

Bra att veta

Läs kriterierna: många stipendier är knutna till hemlän, gymnasieskola, ämne eller efternamn på ett sätt som utesluter nästan alla, vilket betyder att den som passar in har god chans. Ansökan kräver ofta studieintyg från Ladok och ett personligt brev.

Relaterade begrepp Fribelopp · Studiemedel · Nation · Ladok
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Inkomstskattelagen (1999:1229) 8 kap. 5 §. Riksdagen ↗
  2. Skatteverket, Stipendier. Skatteverket ↗
  3. CSN, Påverkas mitt studiemedel om jag får ett stipendium? CSN ↗
  4. Lunds universitet, Hitta fler stipendier. LU ↗
Egen sida: Stipendier →

Studentbostad

Bostäder reserverade för studenter, oftast via en kö hos ett studentbostadsbolag eller en stiftelse. Kötid räknas från registrering, och för att bo kvar krävs normalt aktiva studier, ofta minst 15 hp per termin.1

Så fungerar det

Varje studentort har sina bolag: SSSB i Stockholm, AF Bostäder i Lund, Bostaden i Umeå, Studentbo i Norrköping. Reglerna liknar varandra: SSSB kräver att du "studerar minst halvfart och tar minst 15 högskolepoäng per termin", är medlem i en ansluten kår och folkbokförd på adressen; Umeå kräver 22,5 hp.12 Klarar du inte kravet kan du sägas upp.

Bostadsgaranti för nya studenter finns på några orter, bland andra Gävle, Örebro och Skellefteå3, samt Norrköping för HT-antagna vid LiU Campus Norrköping som söker i juli4, men inte i de stora universitetsstäderna. Där är kötiden allt, och råd nummer ett är att ställa sig i kön samma dag du börjar fundera på att söka, inte när beskedet kommer.

Bra att veta

Nationerna i Uppsala och Lund har egna bostäder för medlemmar, ofta med kortare kö. Andrahandsmarknaden är stor i augusti; använd lärosätets eller kårens bostadsförmedling och betala aldrig deposition innan du sett kontrakt och lägenhet.

Relaterade begrepp Korridor · Bostadsbidrag · Nation · Studentkåren · Registrering
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Stockholms studentbostäder, Study requirements and student union membership. SSSB ↗
  2. Bostaden Umeå, Regler och krav för studentbostäder. Bostaden ↗
  3. Sveriges förenade studentkårer, Bostadsrapport 2025. SFS ↗
  4. Studentbo, Bostadsgaranti. Studentbo ↗
Egen sida: Studentbostad →

Studentförsäkring

Alla studenter vid statliga lärosäten är olycksfallsförsäkrade av staten genom Kammarkollegiet, men bara under studietid på campus, praktik och resan dit och hem. Fritid, sjukdom och dina saker täcks inte; det kräver en egen hemförsäkring.1

Så fungerar det

Personskadeförsäkringen för studenter gäller olycksfall "under skoltid, på universitetets område, på praktik eller arbetsplats som universitetet godkänt, eller på direkt resa till och från universitetet", som Göteborgs universitet återger villkoren. "Den täcker inte skada på egendom", och "din privata olycksfalls- och hemförsäkring ska täcka dig utanför studietiden".12

Försäkringen är automatisk och gratis, du behöver inte anmäla dig. Anmälan av skada görs till Kammarkollegiet med lärosätets intyg.3 Några lärosäten påpekar att den inte gäller under mottagningsveckorna, som ordnas av kåren, inte lärosätet.4

Bra att veta

Hemförsäkring är alltså inte valfri för en student: den täcker stöld av datorn, vattenskada i korridoren och ansvar om du skadar något. Många försäkringsbolag har studentrabatt, och bor du kvar hemma kan du ofta ingå i föräldrarnas.

Relaterade begrepp Korridor · Studentbostad · Mottagning och inspark · VFU
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Göteborgs universitet, Insurance. GU ↗
  2. Karolinska Institutet, Försäkringar för studenter. KI ↗
  3. Kammarkollegiet, Student på universitet och högskola. Kammarkollegiet ↗
  4. KTH, Personskadeförsäkring. KTH ↗
Egen sida: Studentförsäkring →

Studenthälsan

Lärosätets egen mottagning för studenter som mår dåligt av eller under studierna: stress, oro, sömn, prestationsångest, alkohol. Gratis, med tystnadsplikt, och ett komplement till vårdcentralen.1

Så fungerar det

Lunds universitet: "Studenthälsan kan hjälpa dig med frågor som handlar om ditt mående kopplat till dina studier", och "All kontakt med oss är gratis och vi har tystnadsplikt."1 Där finns kuratorer, psykologer, sjuksköterskor och ofta gruppkurser i studieteknik, stresshantering och att våga tala inför andra.2

Studenthälsan är inte en vårdcentral: för sjukdom, recept och längre behandling hänvisar de till den vanliga vården. Men den är ofta snabbare att komma till, och den förstår studiesituationen, till exempel hur ett sjukintyg påverkar CSN.

Bra att veta

Vänta inte tills det brakar. Ett samtal med Studenthälsan i oktober är enklare än ett akutbesök i tentaveckan. Vid funktionsnedsättning som påverkar studierna är det i stället Nais och samordnaren för pedagogiskt stöd du ska till.

Relaterade begrepp Nais · Studievägledare · Studentombud · Språkverkstad
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Lunds universitet, Studenthälsan. LU ↗
  2. Uppsala universitet, Student Health Service. UU ↗
Egen sida: Studenthälsan →

Studentombud

Kårens eller lärosätets ombud som hjälper dig när du hamnat i konflikt med universitetet: betyg, disciplinärenden, kursplaner eller orättvis behandling. Ombudet beslutar inte, men vet dina rättigheter och kan medla.1

Så fungerar det

Uppsala studentkår beskriver att ombudet hjälper vid "konflikt med universitetet", "disciplinärenden" och om du "känner dig orättvist eller felaktigt behandlad under din studietid", men att "ombudet kan inte bestämma i ärendet".1 Stockholms och Göteborgs kårer har motsvarande: stöd vid misstänkt fusk, betygsärenden, byte av examinator och likabehandling.23

Ombudet läser reglerna med dig, hjälper dig formulera en begäran om omprövning eller ett yttrande till disciplinnämnden, och kan följa med på möten. Tjänsten är gratis och oberoende av institutionen. Vid vissa lärosäten är ombudet anställt av universitetet, vid de flesta av kåren.

Bra att veta

Vanligaste ärendena är långa rättningstider, missade omtentatillfällen, oklara obligatoriska moment och anklagelser om plagiat. Kontakta ombudet tidigt, gärna innan du svarar institutionen; det är svårare att backa från ett förhastat mejl.

Relaterade begrepp Fusk och disciplinnämnd · Rättningstid · Examinator · Studentkåren · Studievägledare
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Uppsala studentkår, Student- och doktorandombud. Uppsala studentkår ↗
  2. Stockholms universitets studentkår, Ombud, frågor och svar. SUS ↗
  3. Göteborgs universitets studentkårer, Ombuden. GUS ↗
Egen sida: Studentombud →

Studieförsäkran

Ditt intyg till CSN att du studerar enligt beslutet om studiemedel. Utan studieförsäkran betalas inga pengar ut. Du lämnar den på CSN:s Mina sidor tidigast en vecka innan studierna börjar.1

Så fungerar det

När CSN beslutat om ditt studiemedel behöver de veta att du faktiskt börjat. Det intygar du genom studieförsäkran, på Mina sidor eller i CSN:s app. Läs först igenom beslutet och kontrollera att skola, utbildning, studietakt och period stämmer, för det är dem du intygar.1

Studieförsäkran räcker inte ensam. CSN betalar ut första gången "när du har lämnat studieförsäkran och skolan har rapporterat till CSN att du har påbörjat dina studier". På högskolan sker rapporteringen genom att du registrerar dig i Ladok.2

Bra att veta

Studieförsäkran gäller per beslut. Har du sökt för hela läsåret räcker en; får du nytt beslut till våren behöver du lämna en ny. Den måste ha kommit in senast sista dagen i perioden du fått studiemedel för.1

Relaterade begrepp Registrering · Ladok · Mina sidor · CSN
Relaterade guider

Fotnoter

  1. CSN, Studieförsäkran. CSN ↗
  2. CSN, Studiemedel. CSN ↗
Egen sida: Studieförsäkran →

Studiemedel

CSN:s stöd för att studera: ett bidrag du får och ett lån du betalar tillbaka, tillsammans 13 592 kr per fyra veckor vid heltid 2026. Till det kan komma tilläggsbidrag för barn, tilläggslån för dig över 25 och merkostnadslån.1

Så fungerar det

Studiemedel består av "ett bidrag som du får, och ett lån som du måste betala tillbaka". 2026 är bidraget 1 030 kr och lånet 2 368 kr per vecka vid heltid; du väljer själv om du tar lånet, helt eller delvis. Båda delarna är skattefria.1 Stödet ges för studier på minst 50 procent i minst tre veckor, i högst 240 veckor på eftergymnasial nivå, till och med det år du fyller 60.1

Tilläggen: tilläggsbidrag för dig med barn, 195 kr per vecka för ett barn vid heltid; tilläggslån för dig som fyller minst 25 år och haft inkomst före studierna, 1 172 kr per vecka i högst 120 veckor; merkostnadslån för särskilda kostnader som pendling, dubbel bosättning eller undervisningsavgifter.234

Bra att veta

Ansök på CSN:s Mina sidor så snart du valt utbildning, gärna för hela läsåret; du kan bara få pengar fyra veckor bakåt från ansökan. Utbetalning kräver studieförsäkran och att lärosätet rapporterat din registrering.5

Relaterade begrepp CSN · Studieförsäkran · Fribelopp · Resultatkrav · Återbetalning · Studietakt: helfart, halvfart och kvartsfart
Relaterade guider

Fotnoter

  1. CSN, Studiemedel, belopp för 2026. CSN ↗
  2. CSN, Tilläggsbidrag. CSN ↗
  3. CSN, Tilläggslån. CSN ↗
  4. CSN, Merkostnadslån. CSN ↗
  5. CSN, Så ansöker du om studiemedel. CSN ↗
Egen sida: Studiemedel →

Studievägledare

Den du bokar tid hos när du ska välja kurser, planera examen, byta inriktning eller inte vet hur reglerna fungerar. Finns både centralt på lärosätet och på institutionerna, och är gratis.1

Så fungerar det

Studera.nu beskriver studievägledarna som "experter på regelverken" som kan hjälpa dig "att reda ut dina tankar om vad du vill studera".1 Uppsala: "Studievägledare finns både centralt på universitetet och på institutionerna. Med dem kan du diskutera frågor och bolla idéer och funderingar som rör din studiesituation."2

Institutionens studievägledare kan din utbildning i detalj: vilka kurser som räknas i huvudområdet, vad som händer vid studieuppehåll, hur du byter program. Den centrala vägledningen är bättre för dig som vill byta ämne helt eller ännu inte börjat. Samtalen omfattas av sekretess.

Bra att veta

Studievägledaren beslutar inte om tillgodoräknande, uppehåll eller examen; det gör institutionen eller examensenheten. Men vägledaren vet hur ansökan ska se ut och vem som beslutar, vilket sparar veckor.

Relaterade begrepp Studieuppehåll och studieavbrott · Huvudområde · Tillgodoräknande · Studenthälsan · Studentombud
Relaterade guider

Fotnoter

  1. UHR, Studera.nu, Studievägledare. Studera.nu ↗
  2. Uppsala universitet, Studentens A–Ö. UU ↗
Egen sida: Studievägledare →

Återbetalning

Studielånet börjar betalas tillbaka tidigast sex månader efter sista studiemedlet, alltid från ett årsskifte. Räntan 2026 är 2,135 procent, och lån tagna från 2022 ska vara betalda inom 25 år och senast det år du fyller 64.1

Så fungerar det

"Du börjar betala tillbaka till CSN tidigast sex månader efter att du hade studiestöd och det sker alltid vid ett årsskifte." Lånet är ett annuitetslån där årsbeloppet räknas ut från skuld, ränta och återstående tid, med en uppräkning på två procent per år.1 Har du låg inkomst kan du ansöka om att betala mindre ett visst år.

Återkrav är något annat: pengar du fått utan rätt till dem, till exempel efter ett oanmält avbrott eller en för hög inkomst. De ska betalas tillbaka direkt, med 4,53 procent ränta 2026 och en avgift per återkrav.2

Bra att veta

Studielånet påverkar inte kreditvärdigheten som ett banklån, men syns vid bolåneansökan som en månadskostnad. Räntan sätts årligen av regeringen och är låg jämfört med andra lån, vilket är skälet till att de flesta tar det trots att det är frivilligt.

Relaterade begrepp Studiemedel · CSN · Fribelopp · Studieuppehåll och studieavbrott
Relaterade guider

Fotnoter

  1. CSN, Betala tillbaka studielån, ränta för 2026. CSN ↗
  2. CSN, Återkrav. CSN ↗
Egen sida: Återbetalning →

System & tjänster 12 uppslag

Ladok, Canvas, TimeEdit, eduroam, studentkonto: alla inloggningar och vad de är till för. Egen sida för temat →

Canvas

Den vanligaste lärplattformen på svenska lärosäten. Här hittar du kursmaterial, lämnar in uppgifter och får meddelanden från lärarna.1

Så fungerar det

Canvas tillverkas av det amerikanska företaget Instructure och används av bland andra KTH, Chalmers, Göteborgs universitet, Umeå universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet (där det kallas Studium).123 Varje kurs du är registrerad på dyker upp som ett kursrum med moduler, uppgifter, quiz och anslag.

Du loggar in med ditt studentkonto. Det finns en mobilapp, Canvas Student, som är bra för notiser om nya anslag och betyg.

Bra att veta

Ett kursrum syns i regel först när registreringen gått igenom och läraren publicerat kursen, ofta bara några dagar före start. Saknas kursen i Canvas veckan innan är det oftast inte fel på dig.

Relaterade begrepp Lärplattform · Moodle · Studentkonto
Relaterade guider

Fotnoter

  1. KTH, Lärplattformen Canvas. KTH ↗
  2. Chalmers, Canvas. Chalmers ↗
  3. Lunds universitet, Canvas. LU ↗
Egen sida: Canvas →

DiVA

Det gemensamma publiceringsarkivet där ett femtiotal lärosäten lägger upp forskning, avhandlingar och studentuppsatser. Här hittar du tidigare examensarbeten i ditt ämne, och här publiceras ditt eget.1

Så fungerar det

DiVA drivs och utvecklas av Uppsala universitetsbibliotek tillsammans med konsortiets medlemmar2 och samlar publikationer från "50 universities and research institutions".1 Genom diva-portal.org kan du söka i allt på en gång, eller i ett lärosätes egen DiVA-portal.

För studenter är den vanligaste användningen att läsa gamla kandidat- och masteruppsatser inför det egna examensarbetet: hur ser en godkänd uppsats i ämnet ut, hur långa är de, vilka metoder används. När din uppsats är godkänd registreras och publiceras den ofta i DiVA av dig själv eller institutionen.2

Bra att veta

Inte alla lärosäten använder DiVA. Lund har LUP Student Papers, Göteborg GUPEA, Chalmers ODR. Funktionen är densamma; fråga biblioteket vad som gäller hos dig.

Relaterade begrepp Huvudområde · Plagiatkontroll (Urkund, Ouriginal)
Relaterade guider

Fotnoter

  1. DiVA, About DiVA. DiVA ↗
  2. Uppsala universitetsbibliotek, Publish in DiVA: "The system is operated and developed by Uppsala University Library in collaboration with the consortium's members." UU ↗
Egen sida: DiVA →

eduID

En nationell digital identitet för utbildningssektorn, från Sunet. Med eduID kan du logga in på Antagning.se, aktivera ditt studentkonto och komma in i Ladok, även innan du har ett konto hos lärosätet.1

Så fungerar det

Sunet beskriver eduID som en "digital identitet för organisationer inom utbildning och forskning", som bland annat används för att "ansöka och bekräfta kurser och program hos antagning.se".1 Du skapar kontot själv på eduid.se och kan höja dess säkerhetsnivå genom att bekräfta din identitet med BankID eller Freja.

Många lärosäten låter dig aktivera studentkontot med eduID, och Ladok för studenter accepterar det som inloggning. Det gör eduID praktiskt om du saknar svenskt BankID, till exempel som internationell student.2

Bra att veta

På Antagning.se är eduID bara en av flera inloggningsvägar; med BankID behöver du det inte. Men eftersom det fungerar över hela sektorn är det ett bra reservkonto att ha.3

Relaterade begrepp Antagning.se · Ladok · Studentkonto
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Sunet, eduID. Sunet ↗
  2. Ladokkonsortiet, Använda Ladok för studenter. Ladokkonsortiet ↗
  3. Antagning.se, Skapa konto. Antagning.se ↗
Egen sida: eduID →

eduroam

Det trådlösa nätverk som finns på universitet i hela världen. Du loggar in med ditt studentkonto från ditt eget lärosäte och kommer sedan ut på nätet vid alla anslutna lärosäten.1

Så fungerar det

Sunet, som driver eduroam i Sverige, beskriver det som "en teknisk lösning som gör det enkelt och säkert att använda trådlösa nät" inom utbildning och forskning.1 Inloggningen är ditt studentkonto i formen användarnamn@lärosäte.se plus lösenord, och uppkopplingen är krypterad.

Poängen är räckvidden: samma inloggning fungerar på ett bibliotek i Lund, ett universitet i Berlin och många flygplatser och stadsbibliotek. Lärosätena har instruktioner för hur du konfigurerar telefon och dator första gången.2

Bra att veta

Använd lärosätets konfigurationsverktyg i stället för att bara skriva in lösenordet i wifi-inställningarna. Det verifierar nätverkets certifikat, så att ditt lösenord inte kan snappas upp av ett falskt eduroam-nät.

Relaterade begrepp Studentkonto · Studentmejl
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Sunet, eduroam. Sunet ↗
  2. Lunds universitet, Wifi och VPN. LU ↗
Egen sida: eduroam →

Ladok

Det system där svenska universitet och högskolor dokumenterar dina studier. Som student registrerar du dig på kurser, anmäler dig till tentor, ser dina resultat och ansöker om examen i Ladok.1

Så fungerar det

Ladok ägs och utvecklas gemensamt av lärosätena i Ladokkonsortiet. Alla använder samma system, men du ser bara uppgifter från det lärosäte du är inloggad vid; har du läst vid flera byter du lärosäte inne i tjänsten.1

Du loggar in på student.ladok.se med ditt studentkonto eller eduID. Där kan du registrera dig på kurser, anmäla dig till tentamen, se resultat, hämta verifierbara intyg och ansöka om examensbevis. Tidigare studenter loggar in med BankID i Ladok för alumner.1

Bra att veta

Ladok är också kanalen till CSN. Lärosätet rapporterar dina registreringar dit, och tillsammans med studieförsäkran är det vad som utlöser utbetalningen. En missad registrering i Ladok betyder utebliven utbetalning.2

Relaterade begrepp Registrering · Studentkonto · eduID · Studieförsäkran · Omtenta
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Ladokkonsortiet, Använda Ladok för studenter. Ladokkonsortiet ↗
  2. Lunds universitet, Registrering. LU ↗
Egen sida: Ladok →

Lärplattform

Kursens digitala hem: där ligger föreläsningsbilder, inlämningsuppgifter, meddelanden och ofta schemat. De flesta svenska lärosäten använder Canvas, några Moodle.1

Så fungerar det

Lärplattformen (på engelska LMS, learning management system) är det du loggar in i varje dag. Lärarna publicerar material och uppgifter där, inlämningar görs där, och diskussioner och meddelanden från kursledningen ligger där. Ibland har den ett lokalt namn: Uppsalas Studium är universitetets lärplattform och bygger på Canvas.1

Vilken plattform som används varierar. Canvas finns vid bland andra Uppsala, Lund, KTH, Chalmers, Göteborg och Umeå; Moodle vid Linnéuniversitetet. Stockholms universitet bytte från Athena, som byggde på itslearning, till Canvas höstterminen 2026.2

Bra att veta

Gör det till en vana att titta i lärplattformen dagligen de första veckorna. Uppgifter som lämnas in där passerar oftast en plagiatkontroll, tidigare känd som Urkund, vilket är helt normalt och inte en anklagelse.

Relaterade begrepp Canvas · Moodle · Studentkonto · TimeEdit · Plagiatkontroll (Urkund, Ouriginal)
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Uppsala universitet, Studium. UU ↗
  2. Stockholms universitet, I höst kommer Canvas!, 8 juni 2026. SU ↗
Egen sida: Lärplattform →

Mina sidor

Namnet på den inloggade delen hos både Antagning.se och CSN. Det är två olika tjänster hos två olika myndigheter, med olika inloggning och olika ärenden.12

Så fungerar det

Antagning.se är Mina sidor där du gör och ändrar din anmälan, laddar upp dokument och läser antagningsbeskedet: "när det första urvalet är klart får du ett mejl där vi ber dig gå in på Mina sidor och läsa ditt antagningsbesked".1

CSN är Mina sidor "tjänster för dig som studerar med eller ska ansöka om studiemedel, och för dig som betalar tillbaka studielån": ansökan, studieförsäkran, inkomstuppgifter, avbrott och återbetalning.2 CSN har också appen Mina sidor, där du bland annat lämnar studieförsäkran och ser utbetalningar och skuld.3

Bra att veta

Många lärosäten har dessutom en egen "Mina studier" eller studentportal. Tumregel: platsen sköts på Antagning.se, pengarna hos CSN, och allt som händer under studierna hos lärosätet och i Ladok.

Relaterade begrepp Antagning.se · CSN · Studieförsäkran · Studentportal
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Antagning.se, Antagningsbesked och svar. Antagning.se ↗
  2. CSN, Mina sidor. CSN ↗
  3. CSN, Våra e-tjänster, om appen CSN Mina sidor. CSN ↗
Egen sida: Mina sidor →

Moodle

En lärplattform med öppen källkod som används av några svenska lärosäten, till exempel Linnéuniversitetet, i stället för Canvas. Funktionen är densamma: kursmaterial, inlämningar och meddelanden.1

Så fungerar det

Moodle är fritt att använda och anpassa, vilket gjort det spritt i hela världen. I Sverige är det numera ett mindre alternativ till Canvas; Linnéuniversitetet kallar sin installation MyMoodle.1 Upplägget liknar Canvas: kursrum per kurs, uppgifter med inlämning, forum och prov.

Bra att veta

Byter du lärosäte kan du alltså hamna i en annan plattform. Innehållet i kurserna följer inte med, så spara egna uppgifter och feedback du vill ha kvar innan kontot avslutas.

Relaterade begrepp Lärplattform · Canvas · Studentkonto
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Linnéuniversitetet, Learning platform. Lnu ↗
Egen sida: Moodle →

Studentkonto

Ditt användarkonto hos lärosätet, som ger tillgång till Ladok, lärplattformen, studentmejlen, wifi, bibliotek och utskrifter. Du får det när du tackat ja och måste själv aktivera det.1

Så fungerar det

Uppsala universitet beskriver att kontot ger tillgång till "Ladok, Studium, universitetets studentingång, universitetets trådlösa nätverk, utskriftssystem samt en mängd tjänster som du behöver för dina studier".1 Aktiveringen sker via en särskild sida, ofta med BankID eller en engångskod som skickas till dig; vid Lund heter portalen Passport och "när du har valt lösenord är ditt studentkonto aktivt".2

Kontot är också nyckeln till registreringen: utan aktiverat konto kommer du inte in i Ladok för att registrera dig, så gör det före terminsstart.

Bra att veta

Namnen varierar. Kontot kan heta studentkonto, användarkonto, StiL-konto eller Ladok-inloggning beroende på lärosäte, men det är samma sak. Ofta kan du använda ett eduID för att aktivera det.

Relaterade begrepp Ladok · Studentmejl · Lärplattform · eduroam · eduID
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Uppsala universitet, Studentkonto. UU ↗
  2. Lunds universitet, Aktivera ditt studentkonto. LU ↗
Egen sida: Studentkonto →

Studentmejl

E-postadressen du får av lärosätet. Det är dit lärare och administration skickar information, och du förväntas läsa den.1

Så fungerar det

Lunds tekniska högskola formulerar regeln: "Den e-postadress som är registrerad i Ladok används av de flesta lärare och administrationen för att kontakta dig med viktig information ... Därför skall du som student se till att läsa den e-post som skickas till denna e-postadress."1 Kallelser till tentor, ändrade lokaler, reservkallelser och besked från institutionen kommer ofta bara dit.

Adressen skapas tillsammans med studentkontot och ligger oftast i Microsoft 365 eller Google Workspace beroende på lärosäte.

Bra att veta

Vill du inte ha två inkorgar går det ofta att vidarebefordra studentmejlen till din vanliga adress, men kontrollera att vidarebefordran faktiskt fungerar; avsändare hos lärosätet ser bara att mejlet gått iväg.

Relaterade begrepp Studentkonto · Ladok · Lärplattform
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Lunds tekniska högskola, Studentkonto och e-post. LTH ↗
Egen sida: Studentmejl →

Studentportal

Lärosätets samlingssida för studenter, ett slags intranät med länkar till Ladok, lärplattform, schema, IT-support, regler och nyheter. Namnet varierar: Studentportalen, Studentwebben, studentingången.1

Så fungerar det

Göteborgs universitet kallar Studentportalen "motsvarigheten till ett intranät för alla studenter".1 KTH har Studentwebben, Chalmers en studentportal, Linnéuniversitetet Studentwebben, Uppsala en studentingång på uu.se. Innehållet är detsamma: praktisk information och genvägar till alla system.

Portalen är oftast rätt startpunkt när du inte vet var något finns. Där ligger till exempel regler för examination, kontaktuppgifter till studievägledare och studenthälsa, och instruktioner för att aktivera studentkontot.

Bra att veta

Blanda inte ihop den med lärplattformen. Portalen är information om studierna; lärplattformen är själva kurserna.

Relaterade begrepp Studentkonto · Lärplattform · Ladok · Mina sidor
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Göteborgs universitet, Student Portal. GU ↗
Egen sida: Studentportal →

TimeEdit

Systemet de flesta lärosäten använder för schema och lokalbokning. Sök på kurskoden så ser du föreläsningar, seminarier och salar, och du kan prenumerera på schemat i din egen kalender.1

Så fungerar det

Lunds universitet: "TimeEdit är ett schemaläggningsverktyg som används nästan överallt på Lunds universitet." Du kan "prenumerera på schemat i ett kalenderverktyg (som exempelvis iCal, Microsoft Outlook eller Googles kalender)", och schemat "automatiskt uppdateras om utbildningen gör en ombokning".1 Liknande lösningar finns vid Stockholm, Umeå, Karlstad och Chalmers.2

Bra att veta

Skriv aldrig av schemat för hand; ändringar är vanliga, särskilt första veckorna. Prenumerationslänken uppdaterar sig själv. Vissa program lägger också schemat i lärplattformen, men TimeEdit är källan.

Relaterade begrepp Lärplattform · Studentkonto · Akademisk kvart
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Lunds universitet, TimeEdit. LU ↗
  2. Umeå universitet, Easier way to subscribe to the schedule. UmU ↗
Egen sida: TimeEdit →

Examen & universitetet 20 uppslag

Kandidat, master, examensarbete, examensbevis, och hur universitetet är byggt: institution, fakultet, universitet mot högskola. Egen sida för temat →

Akademisk högtid, promotion och hedersdoktor

Universitetets ceremonier. Vid promotionen får årets nya doktorer hatt eller lagerkrans och diplom av en promotor, och får själva bära doktorsring; samtidigt promoveras hedersdoktorer, som fakulteten utsett för framstående insatser, och nya professorer installeras.1

Så fungerar det

Uppsala universitet: "Doktorspromotionen är en examensfest för dem som tagit doktorsexamen under året." Hatten bärs av de högre fakulteterna, teologi, juridik, medicin och farmaci; lagerkransen av filosofiska fakulteten, och "seden att lagerkröna promovendi förekommer endast i Sverige och Finland". Till skillnad från hatten, lagerkransen och diplomet får de nya doktorerna inte ringen under själva ceremonin, men de har rätt att själva skaffa en ring om de vill; ringen delas ut till hedersdoktorerna under akten. Diplomet är "alltid avfattat på latin, hoprullat och försett med sigill".1 Lund kallar promotionen "den största akademiska högtiden".

Hedersdoktor är, med Uppsalas ordlista, en "titel som tilldelas person som gjort framstående vetenskapliga insatser eller på annat sätt främjat forskningen vid universitetet"; "varje år utser universitetets olika fakulteter hedersdoktorer".1 Det är därför författare, företagsledare och forskare från andra länder dyker upp i nyheterna som hedersdoktorer vid svenska universitet. Installationen av nya professorer är ofta en egen högtid.

Bra att veta

Promotionen är öppen att se, ofta i domkyrkan eller aulan, med kanonsalut i Uppsala. Som student är det ett bra sätt att förstå varför universitetet ser ut som det gör: det är en 500 år gammal institution som fortfarande firar sina examina på latin.

Relaterade begrepp Disputation · Doktorand · Professor · Rektor, prorektor och vicerektor · Fakultet

Fotnoter

  1. Uppsala universitet, Promotion; Uppsala universitet, Studentens A–Ö. UU ↗
Egen sida: Akademisk högtid, promotion och hedersdoktor →

Alumn

En tidigare student. Ordet kommer från latinets alumnus, lärjunge. Lärosätena har alumnnätverk med evenemang och karriärtjänster, och i Ladok för alumner kan du hämta intyg och examensbevis långt efter att studentkontot stängts.1

Så fungerar det

Uppsala universitets ordlista: "En alumn är en tidigare student. Ordet kommer från latinets 'alumnus' som betyder lärjunge eller skyddsling."1 De flesta lärosäten har ett alumnnätverk som du kan gå med i: Uppsala har ett nätverk för tidigare studenter och medarbetare, och Lund bjuder in till kulturevenemang, mingel och branschevent och annonserar praktik och jobb via sin Career Hub.23

Praktiskt viktigast är Ladok för alumner. Tidigare studenter utan aktivt studentkonto kan logga in med BankID eller Freja eID+ i en begränsad version av Ladok för att "hämta intyg och ansöka om examen" och, där lärosätet aktiverat det, hämta sitt digitala examensbevis.4

Bra att veta

Studentkontot och studentmejlen stängs normalt några månader efter sista registrering. Spara därför intyg, uppsatser och betygsutdrag du vill ha kvar innan dess; resultaten finns kvar i Ladok, men mejlen försvinner.

Relaterade begrepp Ladok · Kandidatexamen · Studentkonto · DiVA
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Uppsala universitet, Studentens A–Ö. UU ↗
  2. Uppsala universitet, Alumn. UU ↗
  3. Lunds universitet, Alumn. LU ↗
  4. Ladokkonsortiet, Möjlighet för tidigare studenter att använda begränsad version av Ladok, 2023. Ladokkonsortiet ↗
Egen sida: Alumn →

Disputation

Det offentliga tillfälle då en doktorand försvarar sin avhandling mot en opponent, inför en betygsnämnd och publik. Högskoleförordningen kräver att avhandlingen "ska ha försvarats muntligen vid en offentlig disputation".1

Så fungerar det

Uppsala universitet: "Disputationen är det tillfälle vid vilket en doktorand lägger fram och försvarar sin avhandling inför opponent, lärare och allmänhet." Opponenten "utses av fakultetsnämnden och har som uppgift att kritiskt granska en avhandling och ställa frågor till doktoranden".2 En betygsnämnd beslutar därefter om godkänt eller underkänt; graderade betyg finns inte. Förordningen kräver att minst en person som inte är verksam vid lärosätet deltar i betygssättningen.1

Före disputationen spikas avhandlingen: "Begreppet 'spikning' kommer från en tradition att spika upp avhandlingen på en utsedd plats på lärosätet, oftast en anslagstavla, för allmän beskådan", minst tre veckor innan, eftersom "allmänheten ska ha möjlighet att läsa avhandlingen inför disputationen".3 På många lärosäten görs det fortfarande med hammare och spik i universitetsbiblioteket, numera parallellt med publicering i DiVA.

Bra att veta

Disputationer är öppna. Som student får du gå på vilken som helst, och det är ett bra sätt att se vad forskning i ditt ämne faktiskt är. Efteråt bjuds ofta på disputationsfest, men den är privat.

Relaterade begrepp Doktorand · Docent · DiVA · Fakultet

Fotnoter

  1. Högskoleförordningen (1993:100) 6 kap. 33–34 §§. Riksdagen ↗
  2. Uppsala universitet, Studentens A–Ö. UU ↗
  3. Lunds tekniska högskola, Spikning. LTH ↗
Egen sida: Disputation →

Dubbelexamen

Två examina på delvis samma kurser, till exempel civilingenjörsexamen och masterexamen, eller kandidat i två huvudområden. Tillåtet om kraven för båda är uppfyllda; hur mycket kurserna får överlappa bestämmer lärosätet. Kallas också double degree när de kommer från två lärosäten.1

Så fungerar det

KTH:s examensregler: "En yrkesexamen och generell examen kan utfärdas med samma kombination av kurser om samtliga examenskrav för respektive examen uppfylls", och "det utfärdas ett examensbevis för varje examen". För två masterexamina kräver KTH att kurserna skiljer sig med minst 90 hp inklusive examensarbete; gränsen är lokal.1 Göteborg: "Du behöver inte läsa några extra kurser för att få en dubbel examen i marin vetenskap och biologi."2

Internationellt betyder double degree att du läser vid två samarbetande lärosäten och får "två examensbevis, ett från vardera lärosäte", medan joint degree, gemensam examen, är ett enda bevis som lärosätena utfärdar tillsammans.3

Bra att veta

Du ansöker om varje examen för sig i Ladok. Fråga examensenheten innan sista terminen vad som krävs; ibland räcker det med att välja rätt examensarbete för att båda ska gå ihop.

Relaterade begrepp Kandidatexamen · Masterexamen · Yrkesexamen · Examensbevis · Huvudområde
Relaterade guider

Fotnoter

  1. KTH, Examensregler. KTH ↗
  2. Göteborgs universitet, Dubbel examen. GU ↗
  3. SLU, Dubbel examen och gemensam examen. SLU ↗
Egen sida: Dubbelexamen →

Examensarbete

Det självständiga arbete som avslutar en examen: minst 15 hp för kandidat, 30 för master. Kallas också kandidatuppsats, C-uppsats eller exjobb. Det examineras med handledare, opposition och examinator.1

Så fungerar det

Örebro: "Examensarbete kan också kallas C-uppsats eller kandidatuppsats och är det sista arbetet du skriver innan du kan ta ut din examen."1 Kravet kommer från examensordningen: ett självständigt arbete inom huvudområdet om minst 15 hp för kandidatexamen och 30 hp för masterexamen.2 På tekniska utbildningar heter det examensarbete eller exjobb och görs ofta på ett företag.

Arbetet görs ensam eller i par under en handledare, och examineras på ett seminarium där en medstudent opponerar och du försvarar. Betyget sätts av examinatorn, inte handledaren. Godkända arbeten publiceras ofta i DiVA.

Bra att veta

Uppsatskursen har fasta datum för inlämning och seminarium, ofta bara två gånger om året. Missar du dem väntar nästa tillfälle, och CSN räknar poängen först när betyget är satt. Börja med ämne och handledarkontakt terminen innan.

Relaterade begrepp Kandidatexamen · Huvudområde · Handledare · Opponent · DiVA · Examensbevis
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Örebro universitet, Ordlista över universitetsstudier. ORU ↗
  2. Högskoleförordningen (1993:100), bilaga 2 examensordningen. Riksdagen ↗
Egen sida: Examensarbete →

Examensbevis

Dokumentet som visar att du tagit en examen. Du måste själv ansöka om det, oftast i Ladok; det är gratis, tar normalt upp till 60 dagar och kommer med en engelsk bilaga, Diploma Supplement.1

Så fungerar det

Högskoleförordningen: "En student som uppfyller fordringarna för en examen skall på begäran få examensbevis av högskolan." Beviset anger examensbenämning, nivå och de kurser som ingår, och "till examensbeviset ska det fogas en bilaga som beskriver utbildningen och dess plats i utbildningssystemet".1 Bilagan, Diploma Supplement, "är på engelska och utfärdas kostnadsfritt".2

Ansökan görs i Ladok, där du väljer examen, huvudområde och vilka kurser som ska ingå. Handläggningen tar normalt upp till 60 dagar men går ofta fortare, utom i juni–augusti.3 Allt fler lärosäten utfärdar beviset digitalt som signerad PDF.

Bra att veta

Ett avslag på begäran om examensbevis kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan. Har du kurser från flera lärosäten ansöker du hos det där du läst huvuddelen, efter tillgodoräknande av de andra.

Relaterade begrepp Kandidatexamen · Ladok · Alumn · Tillgodoräknande · Examensarbete
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Högskoleförordningen (1993:100) 6 kap. 9–10 a §§. Riksdagen ↗
  2. UHR, Bilaga till examensbevis. UHR ↗
  3. Lunds universitet, Examen. LU ↗
Egen sida: Examensbevis →

Examensrätt

Ett lärosätes tillstånd att utfärda en viss examen. Universitet får utfärda examina på forskarnivå generellt; högskolor måste ansöka om tillstånd per examen eller område. UKÄ prövar ansökningar från statliga lärosäten, för enskilda utbildningsanordnare beslutar regeringen efter yttrande från UKÄ.1

Så fungerar det

Högskolelagen: "Examina på forskarnivå får utfärdas vid universiteten", medan regeringen bestämmer vilken myndighet som beslutar om tillstånd för övriga.1 UKÄ: "En prövning om tillstånd att utfärda examen initieras när ett lärosäte skickar in ansökan", och prövningen gäller om lärosätet har lärare, forskning och miljö som räcker för examen.2 Tillståndet kan också dras in efter en kvalitetsgranskning.

Det är examensrätten som är den verkliga skillnaden mellan universitet och högskola, och den förklarar varför en högskola kan ha doktorsexamen i ett ämne men inte i ett annat, eller varför en yrkesexamen finns på ett lärosäte men inte på grannen.

Bra att veta

Kontrollera examensrätten om du siktar på en viss yrkesexamen vid ett mindre lärosäte, eller på forskarutbildning. UKÄ:s beslut är offentliga och står på uka.se.

Relaterade begrepp Universitet och högskola · Yrkesexamen · Doktorand · Kandidatexamen

Fotnoter

  1. Högskolelagen (1992:1434) 1 kap. 11–12 §§. Riksdagen ↗
  2. UKÄ, Ansök om examenstillstånd. UKÄ ↗
Egen sida: Examensrätt →

Fakultet

Den del av ett universitet som samlar institutionerna inom ett större ämnesområde, till exempel den medicinska eller den juridiska fakulteten. Den leds av en dekan och en fakultetsnämnd.1

Så fungerar det

Lunds ordlista: en fakultet är "ett utbildningsområde med institutioner under sig med sammanhängande ämnen".1 Uppsala universitet har nio fakulteter fördelade på tre vetenskapsområden; Lund har åtta, från Ekonomihögskolan till Naturvetenskapliga fakulteten.23 Fakulteten beslutar om utbildningsplaner, examensregler, docenturer och forskarutbildning, och det är fakultetens regler som gäller när institutionerna skiljer sig åt.

Fakulteter är inte lagstadgade; högskolelagen säger att "en högskola beslutar om sin interna organisation utöver styrelse och rektor".4 Därför heter motsvarande enheter skolor på KTH, akademier på många högskolor och områden på andra. Under fakulteten ligger institutionerna, som leds av en prefekt.

Bra att veta

Nivån du oftast möter som student är institutionen. Fakulteten dyker upp när något ska överklagas eller beslutas över institutionens huvud: tillgodoräknanden, examensfrågor och disciplinärenden går ofta dit.

Relaterade begrepp Prefekt · Dekan · Docent · Disputation

Fotnoter

  1. Lunds universitet, Akademisk ordlista. LU ↗
  2. Uppsala universitet, Organisation och styrning. UU ↗
  3. Lunds universitet, Arbetsordning för Lunds universitet. LU ↗
  4. Högskolelagen (1992:1434) 2 kap. 5 §. Riksdagen ↗
Egen sida: Fakultet →

Fördjupningskod och A-, B-, C-nivå

Fördjupningskoden i kursplanen, G1N, G2E, A1N och så vidare, anger kursens nivå och förkunskapskrav enligt ett system som är gemensamt för alla lärosäten. A-, B- och C-kurs är det äldre, informella sättet att säga samma sak: 1–30, 31–60 och 61–90 hp i ett ämne.1

Så fungerar det

Koderna kommer från Sveriges universitets- och högskoleförbund och läses så här: första bokstaven är nivån (G grundnivå, A avancerad), siffran är fördjupningsgrad, sista bokstaven anger förkunskapskrav (N gymnasiala, F högskolekurser) eller att kursen innehåller examensarbete (E).2 G1N har "endast gymnasiala förkunskapskrav", G1F "mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav", G2F "minst 60 hp", G2E "innehåller examensarbete för kandidatexamen". På avancerad nivå: A1N bara grundnivå som förkunskap, A1F kurser på avancerad nivå som förkunskap, A1E examensarbete för magister, A2E för master.1

A-, B- och C-kurs, eller grundkurs, fortsättningskurs och kandidatkurs, är hur ämnena traditionellt delat in sina 90 poäng: grundkurs 1–30 hp, fortsättningskurs 31–60, kandidatkurs 61–90 med C-uppsatsen.3 Motsvarigheten i koder är ungefär G1N, G1F och G2F/G2E. D-kurs är magisternivå.

Bra att veta

Koden avgör om kursen kan räknas i huvudområdet med successiv fördjupning. Tre kurser på G1N ger 90 hp men ingen kandidatexamen. Kontrollera koden innan du väljer fristående kurser mot en examen.

Relaterade begrepp Huvudområde · Grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå · Kandidatexamen · Kursplan och utbildningsplan · Examensarbete
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Högskolan i Skövde, Kursnivåer. HiS ↗
  2. SUHF, REK 2008:25. SUHF ↗
  3. Lunds universitet, Företagsekonomiska institutionen, Kurser på grundnivå. LU ↗
Egen sida: Fördjupningskod och A-, B-, C-nivå →

Grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå

Högskoleutbildningens tre nivåer enligt högskolelagen. Grundnivå bygger på gymnasiet och leder till högskole- och kandidatexamen; avancerad nivå bygger på grundnivå och leder till magister och master; forskarnivå leder till licentiat- och doktorsexamen.1

Så fungerar det

Högskolelagen: "Utbildningen skall ges på grundnivå, avancerad nivå, och forskarnivå." Avancerad nivå "skall väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper", och forskarnivå på båda de tidigare.1 Antagning.se: "Utbildningar på avancerad nivå är bara för dig som redan har studerat på universitetet eller högskolan."2

Varje kurs har en nivå, som står i kursplanen tillsammans med fördjupningskoden. För examen räknas poängen per nivå: en masterexamen kräver 120 hp, och de flesta lärosäten kräver att minst 90 av dem är på avancerad nivå. Samma kurs kan inte räknas på två nivåer.

Bra att veta

Nivå säger inget om svårighet i sig; en kurs på grundnivå termin sex är svårare än de flesta kurser på avancerad nivå termin ett. Nivån handlar om förkunskaper och om var kursen får räknas i examen.

Relaterade begrepp Kandidatexamen · Masterexamen · Doktorand · Fördjupningskod och A-, B-, C-nivå · Högskolepoäng
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Högskolelagen (1992:1434) 1 kap. 7–9 a §§. Riksdagen ↗
  2. Antagning.se, Liten ordlista. Antagning.se ↗
Egen sida: Grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå →

Huvudområde

Det ämne din examen är inom, till exempel företagsekonomi eller biologi. För en kandidatexamen krävs minst 90 hp i huvudområdet med successiv fördjupning, inklusive ett examensarbete på minst 15 hp.1

Så fungerar det

Examensordningen säger att en kandidatexamen uppnås efter 180 hp "varav minst 90 högskolepoäng med successiv fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen".1 Successiv fördjupning betyder att kurserna bygger på varandra i stigande nivå, i praktiken ofta tre terminer om 30 hp där den sista innehåller det självständiga arbetet.

Nivån anges med en fördjupningskod i kursplanen enligt SUHF:s gemensamma system: G1N (grundnivå, bara gymnasiala förkunskapskrav), G1F (kräver mindre än 60 hp), G2F (kräver minst 60 hp) och G2E (innehåller examensarbete för kandidatexamen).2

Bra att veta

Läser du ett program är huvudområdet redan bestämt. Bygger du examen av fristående kurser väljer du själv, och behöver då kontrollera med lärosätet vilka kurser som räknas in i huvudområdet.

Relaterade begrepp Högskolepoäng · Registrering
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Högskoleförordningen (1993:100), bilaga 2 examensordningen, Kandidatexamen. Riksdagen ↗
  2. SUHF, REK 2008:25 om fördjupningskoder. SUHF ↗
Egen sida: Huvudområde →

Institution

Den enhet på universitetet som ger kurserna och bedriver forskningen inom ett ämne eller några närbesläktade. Det är institutionen du som student har att göra med i vardagen; den leds av en prefekt.1

Så fungerar det

Lunds ordlista: "Institutionen är den primära arbetsplatsen för studenter, forskare, lärare med flera. Vid institutionen bedrivs utbildning och forskning inom ett enda eller flera närbesläktade ämnen."1 Institutionen anställer lärarna, utser examinatorer, fastställer kursplaner och litteraturlistor och sköter registrering, tentor och betyg.

Många institutioner har en institutionsstyrelse med lärare, administrativ personal, doktorander och studenter, som beslutar om budget, kursplaner och examinatorer.2 Studentrepresentanterna utses av kåren. Över institutionen ligger fakulteten.

Bra att veta

Läser du ett program kan kurserna ges av flera institutioner, och reglerna för tentor kan skilja lite mellan dem. Programansvarig sitter oftast på "hemma"-institutionen; det är dit du går med frågor om programmet som helhet.

Relaterade begrepp Prefekt · Fakultet · Examinator · Studentkåren · Studierektor
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Lunds universitet, Akademisk ordlista. LU ↗
  2. Uppsala universitet, Institutionen för psykologi, Institutionsstyrelsen. UU ↗
Egen sida: Institution →

Kandidatexamen

Examen på grundnivå efter 180 högskolepoäng, tre års heltidsstudier, med minst 90 hp i ett huvudområde och ett examensarbete om minst 15 hp. Motsvarar en bachelor's degree.1

Så fungerar det

Kraven står i Högskoleförordningens examensordning: 180 hp "varav minst 90 högskolepoäng med successiv fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet)", och inom dem ett självständigt arbete om minst 15 hp.1 Övriga 90 hp är fria, men lärosätet får ställa egna preciserade krav, till exempel på ett biområde.

Kandidatexamen är förkunskapskravet för avancerad nivå: magister och master kräver "avlagd kandidatexamen, konstnärlig kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen".2 Examensbeviset utfärdas inte automatiskt; du ansöker i Ladok.3

Bra att veta

"Filosofie kandidatexamen" (fil. kand.) är samma examen med ett förled som anger fakultetsområde: filosofie, ekonomie, politices, teknologie och så vidare. Förledet bestäms av lärosätet och huvudområdet, inte av dig.

Relaterade begrepp Magisterexamen · Masterexamen · Huvudområde · Högskolepoäng · Alumn
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Högskoleförordningen (1993:100), bilaga 2 examensordningen, Kandidatexamen. Riksdagen ↗
  2. Högskolan i Borås, Examensstruktur, avancerad nivå (återger examensordningen). HB ↗
  3. UHR, Studera.nu, Utbildningsnivåer och examina. Studera.nu ↗
Egen sida: Kandidatexamen →

Magisterexamen

Examen på avancerad nivå efter 60 högskolepoäng, ett års studier ovanpå en kandidatexamen, med minst 30 hp i huvudområdet och ett examensarbete om minst 15 hp.1

Så fungerar det

Examensordningen: "Magisterexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 60 högskolepoäng varav minst 30 högskolepoäng med fördjupning inom det huvudsakliga området", varav minst 45 hp på avancerad nivå.1 Antagning.se beskriver den som "en ettårig fördjupning för dig som ... har en kandidatexamen".2

Magistern är alltså den kortare av de två examina på avancerad nivå. Masterexamen är 120 hp och "en nivå högre än en magisterexamen".3 Många lärosäten låter dig bygga på en magister till master. Lund säger om den gamla fyraåriga magistern att "förhållandena kan variera mellan olika ämnen"; fråga studievägledaren innan du räknar med det.4

Bra att veta

Före 2007 var magisterexamen fyra års studier (160 gamla poäng) och den vanliga "långa" examen. En äldre magister motsvarar därför ungefär dagens kandidat plus ett år, vilket förklarar varför äldre kollegor kallar sig fil. mag.

Relaterade begrepp Kandidatexamen · Masterexamen · Huvudområde · Högskolepoäng
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Högskolan i Borås, Examensstruktur, avancerad nivå (återger Högskoleförordningens bilaga 2). HB ↗
  2. Antagning.se, Magisterexamen, 1 år. Antagning.se ↗
  3. Antagning.se, Masterexamen, 2 år. Antagning.se ↗
  4. Lunds universitet, Frågor och svar om examen. LU ↗
Egen sida: Magisterexamen →

Masterexamen

Examen på avancerad nivå efter 120 högskolepoäng, två års studier ovanpå en kandidatexamen, med minst 60 hp i huvudområdet och ett examensarbete om minst 30 hp.1

Så fungerar det

Examensordningen: "Masterexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 120 högskolepoäng varav minst 60 högskolepoäng med fördjupning inom det huvudsakliga området", varav minst 90 hp på avancerad nivå. Det självständiga arbetet ska vara minst 30 hp, eller två arbeten om 15 hp vardera.1

Förkunskapskravet är kandidatexamen eller motsvarande,2 och antagning till masterprogram sker i en egen omgång på Antagning.se med tidigare sista anmälningsdag för internationella program (ofta 15 januari). En examen på avancerad nivå, master eller magister, ger grundläggande behörighet till forskarutbildning som doktorand, liksom 240 hp varav 60 på avancerad nivå.3

Bra att veta

Internationella masterprogram ges på engelska och är ofta öppna för svenska sökande på samma villkor. Många kräver att kandidatexamen är utfärdad, eller att alla kurser är klara, före programstart; ansök om examensbeviset i tid.

Relaterade begrepp Kandidatexamen · Magisterexamen · Doktorand · Huvudområde
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Högskolan i Borås, Examensstruktur, avancerad nivå (återger Högskoleförordningens bilaga 2). HB ↗
  2. Antagning.se, Masterexamen, 2 år. Antagning.se ↗
  3. Högskoleförordningen (1993:100) 7 kap. 39 §. Riksdagen ↗
Egen sida: Masterexamen →

Programråd

Ett forum för ett utbildningsprogram där lärare, studenter och ofta alumner och arbetsgivare träffas för att följa upp och utveckla programmet. Det är dit studentrepresentanternas synpunkter går.1

Så fungerar det

Högskolan i Halmstad: "Programråd är ett forum där studenter, lärare och alumner från ett visst utbildningsprogram tillsammans med representanter från arbetslivet diskuterar olika frågor i syfte att förbättra och utveckla utbildningen."1 Luleå vill ha minst tre studenter och minst två lärare i varje råd och kräver minst ett möte per termin, som en del av kvalitetsarbetet.2

Programrådet leds normalt av programansvarig och behandlar kursvärderingar, förslag till förändringar i utbildningsplanen och hur programmet står sig mot arbetsmarknaden. Det är rådgivande; besluten fattas av institution eller fakultet.

Bra att veta

Studentplatserna i programrådet tillsätts av kåren eller sektionen och är ofta obesatta. Vill du påverka ditt program är det den mest direkta vägen, och det ser bra ut på ett CV.

Relaterade begrepp Programansvarig · Studentrepresentant och kursombud · Kursvärdering · Sektion · Institution

Fotnoter

  1. Högskolan i Halmstad, Programråd. HH ↗
  2. Luleå tekniska universitet, Programråd. LTU ↗
Egen sida: Programråd →

Universitet och högskola

Båda ger samma examina på grundnivå och avancerad nivå. Skillnaden är forskarutbildningen: universitet har generellt tillstånd att utfärda doktorsexamen, högskolor måste söka tillstånd per område hos UKÄ.1

Så fungerar det

Högskolelagen gäller "universitet och högskolor under statligt huvudmannaskap" utan åtskillnad.2 UKÄ: "Det bara är universiteten som har ett generellt tillstånd att utfärda examen på forskarnivå. Högskolor måste ansöka om tillstånd för specifika områden." Sammanlagt finns "cirka 50 universitet, högskolor och enskilda utbildningsanordnare i Sverige".1

Studera.nu: "Det är riksdagen som bestämmer vilka statliga universitet och högskolor som ska finnas och även, på förslag från regeringen, om en högskola ska få kalla sig universitet."3 En kandidatexamen från en högskola är därför exakt lika mycket värd som från ett universitet, och studiemedel, CSN-regler och Ladok är desamma.

Bra att veta

Några lärosäten heter högskola men har universitetsstatus av tradition, som Kungliga Tekniska högskolan och Handelshögskolan i Stockholm. Namnet säger alltså inte allt; kolla lärosätets examenstillstånd om du siktar på forskarutbildning.

Relaterade begrepp Fakultet · Doktorand · Kandidatexamen · Rektor, prorektor och vicerektor

Fotnoter

  1. UKÄ, Universitet och högskolor. UKÄ ↗
  2. Högskolelagen (1992:1434) 1 kap. 1 §. Riksdagen ↗
  3. UHR, Studera.nu, Universitet eller högskola. Studera.nu ↗
Egen sida: Universitet och högskola →

Uppsats

En längre akademisk text du skriver på egen hand eller i par, med frågeställning, metod, resultat och källor. Alla uppsatser är inte examensarbeten: B-uppsatsen på fortsättningskursen är övning, C-uppsatsen är det självständiga arbetet för kandidatexamen.1

Så fungerar det

Lunds ordlista: en uppsats är en "akademisk, skriftlig text som du författar på egen hand eller tillsammans med en kurskamrat", som försvaras vid opponering.1 Mittuniversitetet: "På högre nivå i ett ämne ingår nästan alltid en större självständig skriftlig uppgift, uppsats."2 Formen är densamma på alla nivåer: inledning med syfte och frågeställning, tidigare forskning, metod, resultat, diskussion, referenslista.

Skillnaden mellan nivåerna är omfång och krav. En B-uppsats är ofta 15–20 sidor och tränar formen; en C-uppsats är 30–40 sidor, 15 hp, och måste hålla för att bli examensarbete; en masteruppsats 30 hp. Alla ventileras på seminarium.

Bra att veta

Uppsatskurser har fasta datum som sällan flyttas. Ämnet och handledaren bestäms tidigt; det är då du ska ha läst tidigare uppsatser i DiVA för att se hur en godkänd ser ut. Språkverkstaden hjälper med strukturen, inte innehållet.

Relaterade begrepp Examensarbete · Ventilering och uppsatsseminarium · Handledare · PM och kurs-PM · DiVA · Språkverkstad
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Lunds universitet, Akademisk ordlista. LU ↗
  2. Mittuniversitetet, Akademisk ordlista. Miun ↗
Egen sida: Uppsats →

Ventilering och uppsatsseminarium

Seminariet där en uppsats läggs fram, granskas av en opponent och försvaras av författaren, respondenten. Att uppsatsen ventileras är ofta ett krav för att den ska kunna godkännas.1

Så fungerar det

UHR:s ordbok: ventilering av uppsats är "ett tillfälle när en uppsats av en student läggs fram och diskuteras vid till exempel ett seminarium".1 Lund kallar det opponering: "seminarium där du som student presenterar och försvarar din uppsats eller ditt examensarbete".2 Upplägget är fast: respondenten sammanfattar kort, opponenten granskar, seminarieledaren och övriga ställer frågor, och ofta bedöms både opposition och försvar som examinerande moment.

Ventileringen är inte betygsbeslutet. Examinator läser uppsatsen och sätter betyget efteråt, ofta med krav på att synpunkter från seminariet arbetas in innan slutversionen lämnas. Det är därför en uppsats kan "gå igenom ventileringen" och ändå få komplettering.

Bra att veta

Ventileringsdagar ligger fast, en eller två gånger per termin. Missar du inlämningen till ventileringen är nästa tillfälle ofta en termin bort, vilket påverkar både examen och CSN. Det är den deadline som betyder mest under hela utbildningen.

Relaterade begrepp Opponent · Uppsats · Examensarbete · Handledare · Examinator
Relaterade guider

Fotnoter

  1. UHR, Svensk-engelsk ordbok, uppslagsordet ventilering av uppsats. UHR ↗
  2. Lunds universitet, Akademisk ordlista. LU ↗
Egen sida: Ventilering och uppsatsseminarium →

Yrkesexamen

En examen knuten till ett visst yrke, som sjuksköterske-, jurist- eller civilingenjörsexamen, med krav bestämda nationellt. Motsatsen är generell examen: kandidat, magister, master, som du kan sätta ihop själv.1

Så fungerar det

UKÄ: "Det finns tre slags examina i högskolan: generella examina, konstnärliga examina och yrkesexamina."1 Alla beskrivs i Högskoleförordningens examensordning. UHR förklarar skälet: "inom vissa yrken krävs en speciell utbildning eller legitimation för att man ska få arbeta inom yrket", till exempel läkare, lärare och psykolog.2

Yrkesexamina nås bara via program, eftersom innehållet är fastlagt. Många utbildningar leder till både yrkesexamen och generell examen, till exempel civilingenjörsexamen och masterexamen, och då kan du ansöka om båda bevisen.

Bra att veta

För legitimationsyrken, som sjuksköterska och lärare, är examen inte nog: legitimationen söks separat hos Socialstyrelsen respektive Skolverket efter examen.

Relaterade begrepp Kandidatexamen · Masterexamen · Program och fristående kurs · Examensbevis
Relaterade guider

Fotnoter

  1. UKÄ, Högskoleutbildningen. UKÄ ↗
  2. UHR, Examina på universitet och högskola. UHR ↗
Egen sida: Yrkesexamen →

Akademiska titlar & roller 17 uppslag

Vem som är vem: professor, lektor, docent, doktorand, prefekt, examinator, studierektor och de andra som ingen förklarar. Egen sida för temat →

Adjunkt

En lärare som undervisar men normalt inte har disputerat. Kravet är oftast examen på avancerad nivå eller relevant yrkeserfarenhet. Vanlig på yrkesutbildningar som lärar- och sjuksköterskeprogram.1

Så fungerar det

Lagen reglerar bara professorer och lektorer; övriga lärarkategorier bestämmer lärosätet. Umeå universitets anställningsordning: "Behörig att anställas som universitetsadjunkt är den som har examen på lägst magisternivå eller har någon annan yrkesskicklighet som är av betydelse med hänsyn till anställningens ämnesinnehåll."1 Lund sammanfattar: "en lärare vid universitetet med minst grundläggande högskoleutbildning".2

Adjunkter har oftast mer undervisning och mindre forskning i tjänsten än lektorer, och är därför ofta de lärare studenter träffar mest. Många adjunkter kommer från yrkeslivet, som legitimerade lärare eller sjuksköterskor, vilket är poängen på professionsutbildningar.

Bra att veta

Titeln säger inget om undervisningens kvalitet. En adjunkt med tjugo års erfarenhet från skolan är ofta en bättre lärarutbildare än en nydisputerad lektor. Adjunkter kan befordras till lektor när de disputerat.

Relaterade begrepp Lektor · Professor · Amanuens · Doktorand

Fotnoter

  1. Umeå universitet, Anställningsordning för lärare. UmU ↗
  2. Lunds universitet, Akademisk ordlista. LU ↗
Egen sida: Adjunkt →

Amanuens

En student som är anställd på institutionen på deltid, högst halvtid, för att undervisa, administrera eller hjälpa till i forskning. Anställningen är reglerad i Högskoleförordningen och får vara högst tre år sammanlagt.1

Så fungerar det

Högskoleförordningen 5 kap.: "En anställning som amanuens får motsvara högst 50 procent av full arbetstid. Arbetet ska omfatta undervisning, administration eller medverkan i forskning eller konstnärlig forskning." Bara den som är antagen till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå får anställas, anställningen gäller högst ett år i taget och "den sammanlagda anställningstiden får dock omfatta högst tre år".1

I praktiken är amanuenser ofta de som leder räkneövningar, laborationer och seminarier på grundkurser, rättar inlämningar eller sköter kursens webbsida. Tjänsterna utlyses av institutionen, ofta till studenter som klarat kursen med goda resultat.2

Bra att veta

Amanuenstjänsten är ett vanligt första steg mot forskarutbildning och en av få studentanställningar som ger lön, inte arvode. Lönen påverkar fribeloppet hos CSN, så räkna på det om du har studiemedel.

Relaterade begrepp Doktorand · Lektor · Högskolepoäng

Fotnoter

  1. Högskoleförordningen (1993:100) 5 kap. 8–12 §§. Riksdagen ↗
  2. Uppsala universitet, Studentens A–Ö. UU ↗
Egen sida: Amanuens →

Dekan

Chefen för en fakultet och ordförande i fakultetsnämnden. Utses ofta av rektor efter val bland fakultetens lärare, för en period på några år.1

Så fungerar det

Karlstads ordlista: dekan är "den högsta administrativa chefen över en fakultet".1 Vid Lunds universitet "ska dekan utses av rektor på en mandatperiod på tre år efter förslag genom val av de röstberättigade inom fakulteten"; en prodekan är ställföreträdare.2 Dekanen är nästan alltid professor och fortsätter ofta forska på deltid.

Ovanför dekanen finns rektor, som leder hela lärosätet; vid stora universitet också vicerektorer för vetenskapsområdena. Under dekanen finns prefekterna för institutionerna.

Bra att veta

Som student möter du sällan dekanen, men beslut i ditt ärende kan vara fattade "på delegation från dekanus". Det betyder att fakulteten, inte institutionen, är ansvarig, och att det är dit ett överklagande ska.

Relaterade begrepp Fakultet · Prefekt · Professor

Fotnoter

  1. Karlstads universitet, Ordlista. KaU ↗
  2. Lunds universitet, Arbetsordning för Lunds universitet. LU ↗
Egen sida: Dekan →

Docent

En akademisk titel, inte en anställning, som ett lärosäte ger den som efter doktorsexamen visat tydligt högre vetenskaplig och pedagogisk kompetens. Docent är ofta kravet för att få vara huvudhandledare för doktorander.1

Så fungerar det

Örebro universitet: "Docent är en akademisk titel som markerar att innehavaren har uppnått en vetenskaplig och pedagogisk kompetensnivå som klart överstiger vad som krävs för doktorsexamen." Kraven, som varierar mellan lärosäten, brukar vara vetenskaplig produktion motsvarande ytterligare en avhandling efter disputationen, omfattande undervisning och handledarutbildning. Beslutet fattas av fakulteten efter yttrande från sakkunniga.12

Titeln är inte reglerad i Högskoleförordningen och ger ingen lön i sig; man är docent och lektor, forskare eller något annat. Däremot har den praktisk betydelse: vid Lunds tekniska högskola ska huvudhandledaren för en doktorand "inneha docentkompetens eller motsvarande vetenskaplig och pedagogisk skicklighet".3

Bra att veta

Ordningen i karriären är typiskt doktorand, postdoktor, biträdande lektor eller lektor, docent, professor. Docent är ett steg på vägen, inte en tjänst man söker.

Relaterade begrepp Doktorand · Lektor · Professor · Disputation

Fotnoter

  1. Örebro universitet, Docentur. ORU ↗
  2. Karolinska Institutet, Riktlinjer för docentur, dnr 1-508/2025. KI ↗
  3. Lunds tekniska högskola, Handledning. LTH ↗
Egen sida: Docent →

Doktorand

Den som går forskarutbildning efter master- eller magisterexamen och arbetar mot en doktorsexamen, 240 högskolepoäng, varav en avhandling om minst 120 hp. Oftast anställd av lärosätet i högst fyra års heltid.1

Så fungerar det

Högskoleförordningen: "Den som är anställd som doktorand ska främst ägna sig åt sin egen utbildning", men får "i begränsad omfattning" undervisa och administrera, normalt högst 20 procent. Anställningstiden får sammanlagt inte överstiga vad som motsvarar fyra års heltid, med förlängning vid sjukdom, föräldraledighet och förtroendeuppdrag.1

Utbildningen avslutas med disputationen, där avhandlingen försvaras offentligt. Halvvägs kan man ta en licentiatexamen, 120 hp med en uppsats om minst 60 hp.2 Doktorander antas i konkurrens efter utlysning, och kravet är vanligen masterexamen eller minst 240 hp med 60 på avancerad nivå.

Bra att veta

Doktoranden är den yngsta läraren du möter. Många seminarier och räkneövningar på grundnivå leds av doktorander, som gör det inom sin institutionstjänstgöring.

Relaterade begrepp Disputation · Masterexamen · Docent · Amanuens · Lektor

Fotnoter

  1. Högskoleförordningen (1993:100) 5 kap. 1–7 §§. Riksdagen ↗
  2. Högskolan Kristianstad, Högskole-, kandidat-, magister-, master-, forskar- och yrkesexamen (återger examensordningen). HKR ↗
Egen sida: Doktorand →

Examinator

Den lärare som lärosätet utsett att besluta om betyg på en kurs. Kursansvarig planerar och håller i kursen; examinatorn sätter betyget, och det kan vara samma person eller två olika.1

Så fungerar det

Högskoleförordningen: betyget "ska beslutas av en av högskolan särskilt utsedd lärare (examinator)".1 Karlstads universitet skiljer på rollerna: kursansvarig är "lärare som håller i planering och genomförande av en kurs", examinator den som ansvarar för betygssättningen.2 Vem som är examinator ska framgå av kursens information.

Examinatorns beslut kan inte överklagas, men kan omprövas: finner examinatorn att betyget är uppenbart oriktigt ska det ändras, om det kan ske snabbt och enkelt och inte innebär en sänkning. Efter två underkända prov har du rätt att begära en annan examinator.3

Bra att veta

Examinatorn avgör också vilka anpassningar från Nais som är möjliga på just den kursen, och beslutar om tillgodoräknande av delar av kursen. Är något oklart om betyget: fråga examinatorn skriftligt, så finns det dokumenterat.

Relaterade begrepp Omtenta · Munta · Prefekt · Nais
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Högskoleförordningen (1993:100) 6 kap. 18 §. Riksdagen ↗
  2. Karlstads universitet, Ordlista. KaU ↗
  3. Högskoleförordningen (1993:100) 6 kap. 22 och 24 §§. Riksdagen ↗
Egen sida: Examinator →

Handledare

Läraren som stöttar dig under examensarbetet: hjälper med frågeställning, metod och struktur, men sätter inte betyget. För doktorander är handledning en rättighet i lag: minst två handledare, och rätt att byta.1

Så fungerar det

På kandidat- och masternivå tilldelas du en handledare på uppsatskursen, ofta efter ämnesval. Handledaren ska enligt en typisk instruktion se till att studenten "tillgodogör sig grundläggande kunskaper i forskningsmetodik, inklusive projektplanering, informationssökning och projektrapportering".2 Antalet handledningstimmar är begränsat och står i kurs-PM. Betyget sätts av examinatorn, som är en annan person.

För doktorander gäller Högskoleförordningen: "För varje doktorand ska det utses minst två handledare. En av dem ska utses till huvudhandledare", och "en doktorand som begär det ska få byta handledare".1 Huvudhandledaren ska vanligen vara docent.

Bra att veta

Handledaren läser utkast, inte färdiga uppsatser; skicka tidigt och ofta. Går samarbetet inte att rädda kan du be studierektorn om byte, även på grundnivå, men gör det i tid, inte veckan före inlämning.

Relaterade begrepp Examensarbete · Examinator · Opponent · Doktorand · Docent
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Högskoleförordningen (1993:100) 6 kap. 28 §. Riksdagen ↗
  2. Lunds tekniska högskola, Examensarbete. LTH ↗
Egen sida: Handledare →

Kursansvarig

Läraren som planerar och håller ihop en kurs: schema, kurs-PM, lärplattform, kontakt med studenter. Ofta samma person som examinator, men inte alltid; examinatorn är den som sätter betyget.1

Så fungerar det

Karlstads ordlista: "Lärare som håller i planering och genomförande av en kurs."1 Högskolan Dalarna preciserar: kursansvarig "kommunicerar med studenter och lärare om kursens mål och innehåll", ser till att studenterna får schema och dokumentation, och samarbetar med examinator om kursutvecklingen.2

Kursansvarig är din första kontakt för allt praktiskt: fel i schemat, oklar uppgift, missat obligatoriskt moment. Betygsfrågor och omprövning går till examinatorn, som ska stå angiven i kursinformationen.

Bra att veta

På stora kurser med många lärare är kursansvarig ofta den enda som har överblick. Läs kurs-PM innan du mejlar; de flesta frågor första veckan står redan där.

Relaterade begrepp Examinator · Studierektor · Kursplan och utbildningsplan · Seminarium
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Karlstads universitet, Ordlista. KaU ↗
  2. Högskolan Dalarna, Uppdrag och ansvar vid institutionen. Högskolan Dalarna ↗
Egen sida: Kursansvarig →

Lektor

Den vanligaste lärartjänsten på universitetet. En lektor har doktorsexamen och pedagogisk skicklighet och både undervisar och forskar. En adjunkt undervisar men har normalt inte disputerat.1

Så fungerar det

Högskoleförordningen: "Behörig att anställas som lektor är den som dels har visat pedagogisk skicklighet, dels har avlagt doktorsexamen eller har motsvarande vetenskaplig kompetens."1 Biträdande lektor är en tidsbegränsad meriteringsanställning på fyra till sex år efter disputationen, med rätt att prövas för befordran till lektor.2

Adjunkt regleras inte i förordningen utan av lärosätet: Karlstad beskriver adjunkten som "en lärare med grundläggande universitetsutbildning och pedagogisk skicklighet som undervisar studenter men som vanligtvis inte har doktorerat".3 Adjunkter är vanliga på yrkesutbildningar, till exempel lärar- och sjuksköterskeprogram.

Bra att veta

Titlarna säger inget om hur bra någon undervisar. Men de säger något om tid: en lektor har ofta en forskningsdel i tjänsten och är därför inte alltid nåbar, medan adjunkter och amanuenser oftare är på plats.

Relaterade begrepp Professor · Docent · Doktorand · Amanuens

Fotnoter

  1. Högskoleförordningen (1993:100) 4 kap. 4 §. Riksdagen ↗
  2. Högskoleförordningen (1993:100) 4 kap. 12 a–12 c §§. Riksdagen ↗
  3. Karlstads universitet, Ordlista. KaU ↗
Egen sida: Lektor →

Opponent

Den som granskar ett examensarbete kritiskt på seminariet där det försvaras. På uppsatsnivå är opponenten en medstudent och författaren respondent; på disputationen är opponenten en utomstående forskare.1

Så fungerar det

Lunds ordlista: "Opponering är ett seminarium där du som student presenterar och försvarar din uppsats eller ditt examensarbete. Du kommer att få kritiska frågor kring uppsatsen av en medstudent och troligtvis själv även kritisera någon annans uppsats."1 Opponenten ska "kritiskt granska kvaliteten hos det arbete som utförts och identifiera svagheter såväl som styrkor", och "hitta de kritiska eller avgörande punkterna, inte bara små detaljer".2

Att opponera är ofta ett eget examinerat moment: du bedöms på din granskning lika mycket som på ditt försvar. En bra opposition sammanfattar arbetet kort, ställer få men centrala frågor och låter respondenten tala. Vid disputationen utses opponenten av fakulteten och är disputerad.

Bra att veta

Läs uppsatsen du ska opponera på två gånger: en gång för helheten, en gång med penna. Förbered tre stora frågor och en lista små; de små skickar du skriftligt efteråt. Och var vänlig: nästa vecka är det du som är respondent.

Relaterade begrepp Examensarbete · Handledare · Examinator · Disputation · Seminarium
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Lunds universitet, Akademisk ordlista. LU ↗
  2. Linköpings universitet, IDA, Opposition. LiU ↗
Egen sida: Opponent →

Postdoktor

En tidsbegränsad forskartjänst på två till tre år direkt efter doktorsexamen, för att bli självständig som forskare. I huvudsak forskning, med undervisning på högst en femtedel av tiden.1

Så fungerar det

Postdoktor regleras i ett kollektivavtal, inte i förordningen. Syftet är att "efter avlagd doktorsexamen ge arbetstagaren en tidig möjlighet att utveckla sin självständighet som forskare"; anställningen "ska vara minst två år, dock högst tre år", och "även undervisning kan ingå i arbetsuppgifterna, dock till högst en femtedel av arbetstiden".1 I första hand anställs den som disputerat de senaste tre åren.2

Postdoktorn är därmed nästa steg efter doktoranden och före biträdande lektor eller lektor. Många gör sin postdok vid ett annat lärosäte eller utomlands, vilket är skälet till att de kan vara svåra att få tag i som lärare: de är där för forskningen.

Bra att veta

Det finns också stipendiefinansierade postdoktorer, utan anställning och därmed utan sjukpenning och pension, något facken kritiserar. Som student märker du ingen skillnad; för den som överväger forskarkarriär är det värt att veta.

Relaterade begrepp Doktorand · Lektor · Docent · Disputation

Fotnoter

  1. Arbetsgivarverket, Tidsbegränsad anställning som postdoktor. Arbetsgivarverket ↗
  2. SULF, Nytt postdoktoravtal. SULF ↗
Egen sida: Postdoktor →

Prefekt

Chefen för en institution, med ansvar för utbildning, forskning, personal och ekonomi. Institutionen är den enhet du som student oftast har att göra med, och prefekten är dess högsta beslutande person.1

Så fungerar det

Karlstad: "Chef på en institution med ansvar över forskning, utbildning, personal och ekonomi." Uppsala: "Den person (professor eller annan lärare) som tillsammans med institutionsstyrelsen leder institutionens verksamhet."12 Prefekten utses av fakulteten eller rektor och är själv lärare eller forskare på institutionen.

Under prefekten finns ofta en studierektor, en lärare med ansvar för utbildningen på grundnivå och avancerad nivå: kursutbud, bemanning, examinatorer och studentärenden. Det är i praktiken studierektorn du vänder dig till när du inte kommer vidare med kursansvarig, och prefekten först om det gäller ett formellt beslut.

Bra att veta

Många beslut som rör dig fattas på institutionen: vem som är examinator, när omtentan ligger, tillgodoräknande av enstaka kurser. Vill du överklaga ett sådant beslut går vägen via fakulteten eller, för vissa frågor, Överklagandenämnden för högskolan.

Relaterade begrepp Fakultet · Dekan · Examinator · Lektor
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Karlstads universitet, Ordlista. KaU ↗
  2. Uppsala universitet, Studentens A–Ö. UU ↗
Egen sida: Prefekt →

Professor

Den högsta lärartjänsten vid universitetet. Behörig är "den som har visat såväl vetenskaplig som pedagogisk skicklighet", och professorer anställs efter internationell utlysning och sakkunnigbedömning, eller befordras från lektor.1

Så fungerar det

Högskolelagen kräver att "det ska finnas professorer och lektorer anställda som lärare vid högskolorna", och förordningen anger behörigheten: visad vetenskaplig och pedagogisk skicklighet.21 Professorn leder ofta en forskargrupp, handleder doktorander och undervisar mest på avancerad nivå, men många undervisar även på grundkurser.

Varianter: gästprofessor (tidsbegränsad, ofta från annat land), adjungerad professor (deltid, med huvudanställning utanför universitetet, till exempel i sjukvården) och professor emeritus/emerita (pensionerad men fortfarande aktiv).

Bra att veta

I Sverige tilltalas professorer med förnamn, precis som alla andra. Titeln används i formella sammanhang, i signaturer och på dörren, inte i seminarierummet.

Relaterade begrepp Lektor · Docent · Dekan · Doktorand

Fotnoter

  1. Högskoleförordningen (1993:100) 4 kap. 3 §. Riksdagen ↗
  2. Högskolelagen (1992:1434) 3 kap. 2 §. Riksdagen ↗
Egen sida: Professor →

Programansvarig

Läraren som ansvarar för ett helt utbildningsprogram: kvalitet, progression mellan kurserna, utbildningsplanen och programrådet. Den du går till med frågor som rör programmet som helhet, inte en enskild kurs.1

Så fungerar det

Högskolan Dalarna beskriver uppdraget: programansvarig ska "leda utvecklingen av program beträffande kvalitet, progression, internationalisering, samverkan med det omgivande samhället och forskningsanknytning", är sammankallande i programrådet, gör programanalys och bedömer ansökningar till senare del av programmet. Uppdraget ges av prefekten, ofta på tre år.1 Titeln varierar: programledare, programdirektör, PA.

Rollen skiljer sig från kursansvarig, som håller i en kurs, och studierektor, som ansvarar för institutionens hela utbildning. Programansvarig är den som ser om termin tre bygger på termin två, och som kan säga ja till att du läser kurserna i annan ordning.

Bra att veta

Byte av program, studieuppehåll med platsgaranti, dispens från spärrar och kursval utanför listan är typiska ärenden där programansvarig beslutar eller yttrar sig. Studievägledaren vet vem det är.

Relaterade begrepp Kursansvarig · Studierektor · Programråd · Antagning till senare del av program · Kursplan och utbildningsplan
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Högskolan Dalarna, Uppdrag och ansvar vid institutionen. Högskolan Dalarna ↗
Egen sida: Programansvarig →

Rektor, prorektor och vicerektor

Universitetets högsta chef, som leder verksamheten under styrelsen. Rektor anställs av regeringen på förslag från styrelsen för högst sex år, och har en ställföreträdare, prorektor.1

Så fungerar det

Högskolelagen: "För ledningen av verksamheten närmast under styrelsen skall varje högskola ha en rektor."1 Högskoleförordningen: "Rektor skall anställas genom beslut av regeringen för högst sex år efter förslag av styrelsen för högskolan", och anställningen kan förnyas.2 Prorektor tjänstgör i rektors ställe; stora universitet har dessutom vicerektorer för vetenskapsområdena.

Prorektor är ställföreträdaren: Högskoleförordningen kräver att "rektor ska ha en ställföreträdare som tjänstgör i rektors ställe när han eller hon inte är i tjänst", och det är den posten lärosätena kallar prorektor. Vicerektor är något annat: en person med "ett särskilt ansvarsområde inom ett lärosäte", till exempel ett vetenskapsområde i Uppsala.3

För dig som student märks rektor på två ställen: som ordförande i disciplinnämnden och som den som formellt fastställer många regler, från examensordning till terminstider. I Uppsala och Lund tilltalas rektor vid högtider med den latinska titeln rector magnificus.4

Bra att veta

Rektor väljs efter ett hörande där lärare, personal och studenter röstar, så kåren har inflytande över vem som blir rektor. Rektor är oftast professor och återgår till forskning efter mandatperioden.

Relaterade begrepp Dekan · Prefekt · Fusk och disciplinnämnd · Studentkåren · Universitet och högskola

Fotnoter

  1. Högskolelagen (1992:1434) 2 kap. 3 §. Riksdagen ↗
  2. Högskoleförordningen (1993:100) 2 kap. 8 och 10 §§. Riksdagen ↗
  3. UHR, Svensk-engelsk ordbok, uppslagsordet prorektor. UHR ↗
  4. Nationalencyklopedin, uppslagsordet rector magnificus. NE ↗
Egen sida: Rektor, prorektor och vicerektor →

Studierektor

Den lärare på institutionen som ansvarar för utbildningen: kursutbud, bemanning, examinatorer och studentärenden. Den du går till när kursansvarig inte kan lösa problemet.1

Så fungerar det

Studierektor är ett lokalt uppdrag, inte en titel i förordningen. Högskolan Dalarna beskriver att studierektorn hanterar "löpande ärenden och planering avseende bemanning av kurser", budget för grundutbildningen, antagning och utvärdering av program.1 Större institutioner har flera: en för grundnivå och avancerad nivå, en för forskarutbildningen.

Studierektorn arbetar under prefekten och är i praktiken den som beslutar om byte av examinator, ersättningsuppgifter för missade moment och dispenser i studiegången. Programansvarig är en närliggande roll med ansvar för ett visst program.

Bra att veta

Trappan när något inte fungerar: först läraren, sedan kursansvarig, sedan studierektor, sedan prefekt. Skriv mejl, kort och sakligt, med kurskod och vad du önskar. Kårens studentombud kan hjälpa till med formuleringen.

Relaterade begrepp Prefekt · Kursansvarig · Examinator · Institution · Studentombud
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Högskolan Dalarna, Uppdrag och ansvar vid institutionen. Högskolan Dalarna ↗
Egen sida: Studierektor →

Utbildningsadministratör

Personen på institutionen som sköter det praktiska: registreringar, Ladok, tentamensanmälan, resultatrapportering, intyg och tillgodoräknanden. När registreringen strular eller resultatet inte syns är det hit du ska, inte till läraren.1

Så fungerar det

Jönköping University listar vad utbildningsadministrationen hjälper till med: "Kursregistreringar", "Tillgodoräknanden", "Resultatrapportering", "Examensarbeten", utlandsstudier i Ladok och "studieadministrativa frågor".1 Kristianstad hänvisar dit för omregistrering.2 Titeln varierar, utbildningsadministratör, studieadministratör, kursadministratör, och på många institutioner sitter de i en studentexpedition med fasta öppettider.

Administratören beslutar inte om betyg eller undantag, men vet exakt hur och när saker ska göras, och har ofta möjlighet att lösa det läraren inte kan: en försenad registrering, ett saknat resultat i Ladok, ett intyg till CSN.

Bra att veta

Skriv kurskod, personnummer och vad du behöver i första mejlet. Det sparar en vända, och administratörerna hanterar hundratals ärenden i terminsstart.

Relaterade begrepp Registrering · Omregistrering · Ladok · Tentamensanmälan · Kursansvarig
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Jönköping University, Utbildningsadministration. JU ↗
  2. Högskolan Kristianstad, Ordlista för högskolestudier. HKR ↗
Egen sida: Utbildningsadministratör →

Studentliv & universitetsslang 24 uppslag

Akademisk kvart, nolla, fadder, ovve, sittning, nation: orden alla använder men ingen förklarar. Egen sida för temat →

Akademisk kvart

Traditionen att föreläsningar börjar en kvart efter hel timme. Står det 10 på schemat börjar det 10.15. Står det "10 prick" eller "10.00" börjar det klockan tio.1

Så fungerar det

Ursprunget är praktiskt: studenterna hade inga fickur. "I de gamla universitetsstäderna Uppsala och Lund bodde så gott som alla i domkyrkans närhet. När de då hörde kyrkklockan slå var det dags att gå hemifrån", och en kvart senare var alla på plats.1 Lunds ordlista sammanfattar: "Klockan 9 på schemat betyder då alltså egentligen 9.15."2

I dag skriver de flesta lärosäten ut exakta tider i TimeEdit; Uppsala universitet beslutade redan 1981 att skriva 08.15 i stället för 8. Men kvarten lever kvar i talspråk och på schemor vid bland annat Chalmers, KTH och Handelshögskolan, och "prick" eller "precis" markerar att något börjar på hel timme.1

Bra att veta

I Lund finns dessutom dubbelkvart: kvällsföreläsningar och fester som börjar en halvtimme efter utsatt tid.3 Osäker? Kom till hel timme första gången. Att vänta en kvart är billigare än att missa introduktionen.

Relaterade begrepp TimeEdit · Tenta-P · Sittning
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Uppsala universitet, Akademisk kvart. UU ↗
  2. Lunds universitet, Akademisk ordlista. LU ↗
  3. Kulturportal Lund, Den akademiska kvarten. Kulturportal Lund ↗
Egen sida: Akademisk kvart →

Campus

Ett sammanhängande universitetsområde med institutioner, bibliotek och ofta bostäder samlade. Umeå och Linköping är campusuniversitet; Uppsala, Lund och Stockholm är utspridda över staden.1

Så fungerar det

Uppsala universitet definierar: "Ett campus är ett område med flera institutioner samlade i forsknings- och utbildningscentra."1 Umeå universitet marknadsför sig med att "everything is just around the corner" på sitt sammanhållna campus, och Linköpings Campus Valla är det äldsta och största av universitetets fyra.23

På de äldre universiteten är campus snarare ett namn på delområden, som Campus Blåsenhus i Uppsala eller Campus Frescati i Stockholm, och du kan ha föreläsningar i tre olika stadsdelar samma dag.

Bra att veta

Kolla lokalens campus i TimeEdit, inte bara salsnumret. Femton minuters cykling mellan två föreläsningar är standard i Uppsala och Lund, och den akademiska kvarten är inte alltid tillräcklig.

Relaterade begrepp Akademisk kvart · TimeEdit · Korridor
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Uppsala universitet, Studentens A–Ö. UU ↗
  2. Umeå universitet, About Umeå University. UmU ↗
  3. Linköpings universitet, Campus Valla. LiU ↗
Egen sida: Campus →

Fadder

En äldre student som tar hand om en grupp nya under mottagningen: visar runt, svarar på frågor och drar med till aktiviteterna. Stavas ibland phadder på tekniska högskolor.1

Så fungerar det

Linköping: "Fadder: Ett extra stöd för nya studenter under Nolle-P."1 Chalmers: "Du ingår i en faddergrupp och får faddrar som guidar dig."2 Faddrarna är frivilliga från sektionen eller nationen, ofta andraårsstudenter, och har gått en kort utbildning i mottagningspolicyn.

På tekniska högskolor finns en hel vokabulär: phadder, phös (mottagningens ledare), fadderi eller phadderi (gruppen av faddrar). Ph-stavningen är ett skämt som blivit tradition.

Bra att veta

Faddern är ofta den bästa källan till hur kursen faktiskt fungerar: vilka böcker som behövs, hur tentorna brukar se ut, vilka lärare som svarar på mejl. Fråga.

Relaterade begrepp Nolla · Mottagning och inspark · Ovve
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Socionomsektionen LiU, Studentordlista. LiU ↗
  2. Chalmers, Mottagning för nya studenter. Chalmers ↗
Egen sida: Fadder →

Gasque

En större fest med middag och dans, framför allt på nationerna i Uppsala och Lund. Uppsala universitets egen ordlista: "Större fest med mat och dans på studentnation."1

Så fungerar det

Gasquen är nationernas motsvarighet till sektionernas sittning: en tresrättersmiddag med tal och sång i nationens stora sal, följd av dans eller släpp, det vill säga att fler släpps in efter middagen. Ordet har använts i Uppsala sedan 1800-talet; i Linköping betyder gasque i stället en enklare fest, en fulsittning.2

Klädkoden är oftast kavaj eller mörk kostym. Biljetter släpps några veckor innan och går ofta åt snabbt till de stora högtidsgasquerna, som Valborg och Lucia.

Bra att veta

Du behöver inte vara medlem i nationen för att gå, men medlemmar får ofta köpa biljett först. Recentiorsgasquen tidigt på hösten är den som riktar sig till nya studenter.

Relaterade begrepp Sittning · Nation · Nolla

Fotnoter

  1. Uppsala universitet, Studentens A–Ö. UU ↗
  2. Socionomsektionen LiU, Studentordlista. LiU ↗
Egen sida: Gasque →

Korridor

Studentboende där du har eget rum, ofta med eget badrum, och delar kök och vardagsrum med sex till tolv andra. Korridorsfesten är den självklara följden.1

Så fungerar det

Linköping: "Korridor: Studentboende. Här bor studenten i eget rum, men med delat kök och sällskapsrum."1 Örebrobostäder: "du hyr ett eget rum med badrum, och delar kök med andra studenter".2 Korridorsrum är oftast det billigaste och snabbaste sättet att få bostad på en studentort, eftersom kön är kortare än till lägenheter.

Köket sköts gemensamt, med städschema som fungerar olika bra. Korridorsfester är en institution, men de flesta bostadsbolag har regler om tystnad efter 22 eller 23 på vardagar.

Bra att veta

Ställ dig i bostadskön så fort du vet att du ska söka, inte när du fått besked. Många studentbostadsbolag räknar kötid från registreringsdatum, och en del ger förtur åt nya studenter första terminen.

Relaterade begrepp Nolla · Sittning · Nation
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Socionomsektionen LiU, Studentordlista. LiU ↗
  2. Örebrobostäder, Bo i studentkorridor. ÖBO ↗
Egen sida: Korridor →

Kursare

Vardagligt för kurskamrat: någon som läser samma kurs eller går samma program som du. På universitetet finns inga klasser, så kursarna är det närmaste en klass du får.1

Så fungerar det

Ordet finns i Svenska Akademiens ordlista som vardagligt för kurskamrat.1 Det täcker både den som läser samma fristående kurs en termin och den du går tre år med på ett program. Eftersom föreläsningar sällan är obligatoriska och grupperna byts kurs för kurs, är kursarna på ett program ofta den enda fasta punkten.

Kursare är också den viktigaste studieresursen: gemensam tentaplugg, delade anteckningar när du är sjuk, och någon som vet vad läraren egentligen menade. Grupperna bildas första veckorna, ofta under mottagningen; det är därför den är värd att gå på även om man inte gillar sittningar.

Bra att veta

Gränsen mellan samarbete och fusk går vid examinationen: plugga ihop hur mycket som helst, men en individuell hemtenta skriver var och en själv. Läs uppgiftens första sida.

Relaterade begrepp Uni · Mottagning och inspark · Fadder · Salstenta och hemtenta · Fusk och disciplinnämnd
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Svenska Akademiens ordlista, uppslagsordet kursare. SAOL ↗
Egen sida: Kursare →

Kårhus

Studentkårens byggnad, ofta med pub, restaurang, festlokaler och studieplatser. Kåren själv är studenternas organisation som företräder dem gentemot lärosätet; medlemskap är frivilligt sedan 2010.1

Så fungerar det

Chalmers ordlista beskriver kårhuset som "Studenternas hus med restauranger, bokhandel, pool, motionshall, biograf m.m."1 Storleken varierar, men nästan alla lärosäten har ett. Kåren är också uppdelad i sektioner per program eller ämne, som driver mottagning, sittningar och studiebevakning närmast utbildningen.

Kårens formella roll är studentinflytande: enligt högskolelagen har studenterna rätt att vara representerade i beslutande organ, och det är kåren som utser representanterna. Kåren driver också studenträttsfrågor, till exempel om en tenta rättats för långsamt.2

Bra att veta

Sedan kårobligatoriet försvann den 1 juli 2010 är medlemskap frivilligt vid statliga lärosäten, men det är ofta nyckeln till rabatter, sittningar och sektionslokaler, och kostar sällan mer än några hundralappar per termin.3

Relaterade begrepp Studentkåren · Sektion · Nation · Sittning · Mecenat och Studentkortet
Relaterade guider

Fotnoter

  1. TBK Chalmers, Ordlistan. TBK ↗
  2. UKÄ, Studentinflytande. UKÄ ↗
  3. UHR, Studera.nu, Studentkåren. Studera.nu ↗
Egen sida: Kårhus →

Läsperiod

En del av läsåret om sju till nio veckor som avslutas med en tentavecka. Chalmers, KTH och flera andra tekniska högskolor delar året i fyra läsperioder, LP1–LP4.1

Så fungerar det

Chalmers: "En läsperiod består av sju till nio läsveckor och avslutas alltid med en tentamensvecka."1 KTH delar på samma sätt sina två tjugoveckorsterminer i perioder P1–P4 om ungefär sju veckor, var och en följd av en tentaperiod.2 Kurser läses ofta två parallellt per period, och en 7,5-poängskurs fyller precis en läsperiod.

Vid de flesta andra lärosäten finns inte läsperioder. Där läser man i stället en kurs i taget i block, eller flera kurser som löper hela terminen.

Bra att veta

Läsperiodssystemet gör att schemat, kursstarterna och tentorna byts fyra gånger om året, inte två. Studiemedel från CSN räknas ändå per termin, så en missad kurs i LP1 kan tas igen inom samma resultatperiod.

Relaterade begrepp Tenta-P · Högskolepoäng · Omtentaperiod
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Chalmers, Datum och tider för läsåret. Chalmers ↗
  2. KTH, Läsårsindelning. KTH ↗
Egen sida: Läsperiod →

Mottagning och inspark

Mottagningsveckorna för nya studenter, ofta två till tre veckor i början av terminen, med aktiviteter ordnade av kår, sektion eller nation. Ordet används i bland annat Göteborg, Malmö, Östersund och Uppsala; på andra orter heter samma sak nollning eller mottagning.1

Så fungerar det

Göta studentkår i Göteborg kallar det inspark och ordnar den tillsammans med sektionerna.1 Luleå säger nolleperioden, Linköping nolle-P, Uppsala reccemottagning eller inspark, Chalmers mottagning.2 Upplägget är detsamma: du delas in i en grupp med faddrar, träffar din klass innan studierna börjar på allvar och lär dig hitta på campus.3

Insparken krockar ofta med de första föreläsningarna. Undervisningen går alltid först; ingen sektion förväntar sig att du skippar en obligatorisk introduktion.

Bra att veta

Kårer och lärosäten har policyer för mottagningen med krav på frivillighet och nolltolerans mot kränkningar; faddrar utbildas4 och skriver på många håll under ett avtal.5 Blir något fel: prata med mottagningsansvarig på kåren eller lärosätets studentombud.

Relaterade begrepp Nolla · Fadder · Ovve · Sittning
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Göta studentkår, Inspark (Kick-off). Göta studentkår ↗
  2. Ergo, Reccehandboken, 26 augusti 2024. Ergo ↗
  3. Chalmers, Mottagning för nya studenter. Chalmers ↗
  4. Chalmers Studentkår, Mottagningspolicy, antagen 2023. Chalmers Studentkår ↗
  5. LTH, Gemensam policy för akademisk mottagning och nollning, dnr STYR 2022/2247. LTH ↗
Egen sida: Mottagning och inspark →

Nation

Studentföreningar i Uppsala och Lund, ursprungligen för studenter från samma landsdel. I dag driver de pubar, gasquer, bostäder, körer och bibliotek. Det finns tretton nationer i vardera staden.1

Så fungerar det

Uppsala universitet: "Nationerna är ursprungligen sammanslutningar av studenter från samma landsände. I Uppsala finns det 13 studentnationer."1 I Lund finns också tretton, varav tolv samverkar i Studentlund tillsammans med Akademiska Föreningen.2 Du väljer nation fritt oavsett var du kommer ifrån, och medlemskapet ger tillgång till luncher, pubkvällar, gasquer, idrott, körer och ofta bostadskö.3

Fram till 2010 var medlemskap obligatoriskt; sedan kårobligatoriet avskaffades den 1 juli 2010 är det frivilligt, men de flesta går med.4

Bra att veta

I Sverige finns nationer bara i Uppsala och Lund; i Finland finns de i Helsingfors och Åbo. På andra orter fyller kåren, sektionerna och kårhuset samma funktion. Byt gärna nation om den första inte passade; det går varje termin.

Relaterade begrepp Gasque · Sittning · Kårhus · Nolla
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Uppsala universitet, Studentens A–Ö. UU ↗
  2. Lunds universitet, Akademisk ordlista. LU ↗
  3. Uppsala universitet, Nationer och kårer. UU ↗
  4. Lundagård, Kårobligatoriet avskaffat, 10 juni 2009. Lundagård ↗
Egen sida: Nation →

Nolla

Ny student under mottagningsveckorna, alltså någon med noll högskolepoäng. Ordet varierar: nolla i Linköping och på tekniska högskolor, recentior i Uppsala, novisch i Lund.1

Så fungerar det

Linköpings socionomsektion förklarar att ordet "syftar inte på studentens värde utan på att Nollan ännu inte tagit några högskolepoäng", och att nolle-P är "två roliga mottagningsveckor".1 I Uppsala heter det recentior, "från latinet och betyder nybörjare vid universitetet", kort recce; i Lund novisch, också från latin.23

Perioden kallas nollning, inspark, mottagning eller nolleperiod beroende på ort. Den leds av faddrar och innehåller lekar, sittningar, stadsvandringar och, på många håll, overallen.

Bra att veta

Allt är frivilligt. Lärosäten och kårer har skriftliga policyer: LTH:s policy säger att "delaktighet i nollningen och alla dess delmoment ska vara helt frivilligt" och att det "råder nolltolerans vad gäller diskriminering, trakasserier och kränkande särbehandling". Faddrar skriver under på det.4

Relaterade begrepp Mottagning och inspark · Fadder · Ovve · Sittning · Nation
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Socionomsektionen LiU, Studentordlista. LiU ↗
  2. Uppsala universitet, Studentens A–Ö. UU ↗
  3. Lunds universitet, Akademisk ordlista. LU ↗
  4. LTH, Gemensam policy för akademisk mottagning och nollning, dnr STYR 2022/2247. LTH ↗
Egen sida: Nolla →

Omtentaperiod

Veckorna, ofta i augusti före terminsstart, då lärosätet samlar omtentor på förra läsårets kurser. För många är det sista chansen att få poängen innan CSN räknar.1

Så fungerar det

KTH lägger sin fjärde omtentaperiod i mitten till slutet av augusti; Chalmers har fem omtentaperioder under året, varav en i augusti före terminsstart.12 Andra lärosäten sköter omtentor kursvis, men även där brukar det finnas ett uppsamlingstillfälle i augusti eller vid terminsstart.

Anmälan krävs som vanligt, och den stänger ofta i juli, mitt i sommaren. Sätt ett påminnelsedatum i juni.

Bra att veta

Augustitentan är populär av ett skäl till: resultat som rapporteras före höstterminens start räknas när CSN kontrollerar studieresultaten inför nästa ansökan.

Relaterade begrepp Omtenta · Tenta-P · Läsperiod · Högskolepoäng
Relaterade guider

Fotnoter

  1. KTH, Läsårsindelning. KTH ↗
  2. Chalmers, Datum och tider för läsåret. Chalmers ↗
Egen sida: Omtentaperiod →

Ovve

Studentoverallen: en arbetsoverall i sektionens färg, täckt av märken, som bärs på sittningar och under mottagningen. Regel nummer ett: den tvättas aldrig, utom med ägaren i.1

Så fungerar det

Traditionen uppstod på 1970-talet vid KTH, där labboverallen blev festplagg, och "vid mitten av 1980-talet var overallen en etablerad företeelse" på tekniska högskolor.1 Färgen anger sektion eller program: "Alla program har sin egen overall", som Linköping uttrycker det, och ärmarna kan ha andra färger.2 Märken sys på för varje sittning, resa och bedrift, och byts mellan studenter.

Kravall, "krav på overall", betyder att overallen är klädkod. Ben som byts mot en annan sektions ben, "benbyte", är ett vanligt sätt att markera vänskap eller relation.

Bra att veta

Luleås regler: "Tvättning av overaller får endast ske om dess ägare befinner sig i overallen vid tvättillfället."1 Ovven är starkast på tekniska och naturvetenskapliga utbildningar; på humanistiska institutioner i Uppsala och Lund är den ovanlig.

Relaterade begrepp Sittning · Nolla · Mottagning och inspark · Fadder

Fotnoter

  1. Luleå tekniska universitet, Nolleperioden, Studentikost. LTU ↗
  2. Socionomsektionen LiU, Studentordlista. LiU ↗
Egen sida: Ovve →

Sektion

Kårens lokala del för ditt program eller ämne: den förening som bevakar just din utbildning och ordnar mottagning, sittningar och pubkvällar. På tekniska högskolor är sektionen ofta identiteten mer än kåren.1

Så fungerar det

Linköping: "Varje utbildning har en sektion som är en förening som bevakar utbildningens kvalitet och ordnar evenemang och aktiviteter."1 KTH:s kår kallar sektionerna "studentkårens grundbultar, oftast en per teknologprogram"; Uppsala studentkår har i stället fyra sektioner efter fakultet, med ämnesföreningar under.23

Sektionen utser studentrepresentanter till institutionens organ, samlar in klagomål på kurser och är den som faktiskt driver frågan om en tenta rättats fel. Den har egen styrelse, egen overallsfärg på tekniska högskolor, och ofta en egen lokal i kårhuset.

Bra att veta

Sektionsmöten är öppna för medlemmar och beslutar om allt från mottagningens budget till vem som ska vara studentrepresentant. Vill du påverka din utbildning är sektionen den snabbaste vägen; posterna är sällan omstridda.

Relaterade begrepp Studentkåren · Kårhus · Mottagning och inspark · Ovve · Sittning
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Linköpings universitet, Vanliga ord och uttryck på LiU. LiU ↗
  2. Tekniska Högskolans Studentkår, Mottagningen. THS ↗
  3. Uppsala studentkår, Sektionerna. Uppsala studentkår ↗
Egen sida: Sektion →

Sittning

En studentmiddag med bestämd ordning: mat, snapsvisor ur sångboken, tal och gyckel, styrd av en toastmaster. Finsittning betyder kavaj eller klänning; fulsittning tema och overall.1

Så fungerar det

Chalmers ordlista: "Sittning: Middag med tillhörande sång och gückel." Och "Gückel: Skämt, sång, teater el. liknande på en sittning eller arrangemang. Stavas även 'gyckel'."1 Linköping skiljer på finsittning, med klädkod, och fulsittning, som ofta är utklädnad och lägre prisklass.2 Sångboken är sektionens eller nationens egen och innehåller snapsvisor, sånger till förrätt och efterrätt och lokala klassiker; toastmastern håller ordning på när det sjungs.3

Biljetter köps i förväg, ofta via sektionen eller nationen, och det går nästan alltid att välja alkoholfritt. Att avstå snapsen är helt normalt och ingen kommer att fråga.

Bra att veta

Regeln som förvånar nya: du får inte gå på toaletten under sittningen utan att be toastmastern om lov, ibland genom att sjunga. Det är på skämt, men skämtet tas på allvar.

Relaterade begrepp Gasque · Nation · Ovve · Nolla
Relaterade guider

Fotnoter

  1. TBK Chalmers, Ordlistan. TBK ↗
  2. Socionomsektionen LiU, Studentordlista. LiU ↗
  3. KTH S-sektionen, Sångbok, 2021. KTH ↗
Egen sida: Sittning →

Släpp

Festen efter sittningen eller gasquen, när fler släpps in i lokalen. Ett stängt släpp är bara för middagsgästerna; ett öppet släpp säljer biljetter till alla.1

Så fungerar det

"Ett släpp kan vara antingen stängt, vilket innebär att endast de sittande gästerna får gå på släppet, eller öppet, vilket innebär att alla får köpa biljett och gå på släppet."1 Släppet börjar när middagen är slut, ofta vid 22–23, och är den del av kvällen som mest liknar en vanlig fest: dansgolv, bar, ingen sångbok.

Öppna släpp är ett bra sätt att vara med utan att betala för hela sittningen, och det vanligaste sättet att träffa studenter från andra sektioner och nationer. Biljetterna säljs ofta i dörren, med studentkort.

Bra att veta

Ordet används också om biljettsläpp: "släppet till vårbalen är på tisdag" betyder att biljetterna börjar säljas då. Sammanhanget avgör.

Relaterade begrepp Sittning · Gasque · Toastmaster · Nation

Fotnoter

  1. Juridiska föreningen i Uppsala, Survival guide, 2023. JF Uppsala ↗
Egen sida: Släpp →

Spex

Komisk studentteater med sång, dans och en historisk handling som spårar ur, ofta med omstarter beställda av publiken. Traditionen började i Uppsala på 1850-talet och är störst i Lund, Uppsala och på Chalmers.1

Så fungerar det

Ordet kommer av spektakel. Det första lundaspexet, Gerda, spelades på Akademiska Föreningen 1886; Chalmersspexet startade 1948 och Linköpings studentspex 1981.12 Chalmers ordlista sammanfattar: "Spex: Humoristiska föreställningar med sång och dans."3

Det som skiljer spex från annan teater är omstarten: publiken ropar "omstart!" och skådespelarna gör om scenen med en ny vändning, gärna på ett annat språk eller i en annan genre. Spexen sätts upp av studenter, från manus till orkester, och spelas ofta under några veckor per år.

Bra att veta

Biljetter till de stora spexen tar slut snabbt, och nya studenter är välkomna att vara med bakom scenen. Det är en av de bästa vägarna in i studentlivet för den som inte gillar sittningar.

Relaterade begrepp Nation · Sittning · Kårhus

Fotnoter

  1. Kulturportal Lund, Spex, en kär tradition. Kulturportal Lund ↗
  2. Linköpings Studentspex, Spexets historia. Studentspexet ↗
  3. TBK Chalmers, Ordlistan. TBK ↗
Egen sida: Spex →

Studentförening

En förening driven av studenter kring ett intresse: kör, teater, idrott, politik, religion, spel. Skild från kåren, som bevakar utbildningen, sektionen, som hör till ditt program, och nationen, som finns i Uppsala och Lund.1

Så fungerar det

Lunds universitet: "Det finns en mängd föreningar för studenter vid Lunds universitet. De drivs av studenter och kan vara till för musik, teater, politik, religion och mycket annat."1 Många är knutna till kåren som kårföreningar, med rätt till lokaler och bidrag, andra är helt fristående. Vid Lund finns dessutom Akademiska Föreningen med tolv utskott, från spex till radio.

Så hänger det ihop: kåren har lagstadgat uppdrag och företräder alla studenter; sektionen är kårens del för ditt program; nationen är den sociala föreningen i Uppsala och Lund; föreningen är vad du väljer utifrån intresse. Du kan vara med i alla fyra.

Bra att veta

Föreningarna presenterar sig under mottagningen och på kårens föreningsmässa. Att gå med i en förening som inte har med utbildningen att göra är det säkraste sättet att få vänner utanför programmet, vilket räddar många genom tentaperioderna.

Relaterade begrepp Studentkåren · Sektion · Nation · Spex · Mottagning och inspark
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Lunds universitet, Studentföreningar. LU ↗
Egen sida: Studentförening →

Studentinflytande

Studenternas lagstadgade rätt att påverka utbildningen: att vara representerade när beslut fattas och bereds, att lämna kursvärderingar och att organisera sig i kåren. "Studenterna skall ha rätt att utöva inflytande över utbildningen vid högskolorna."1

Så fungerar det

Högskolelagen: "Studenterna skall ha rätt att utöva inflytande över utbildningen vid högskolorna", och "studenterna har rätt att vara representerade när beslut fattas eller beredning sker som har betydelse för utbildningen eller studenternas situation".1 Det gäller allt från universitetsstyrelsen till institutionsstyrelsen och programrådet. Representanterna utses av studentkåren, och ska företräda även studenter som inte är medlemmar.2

I praktiken sker inflytandet på tre nivåer: kursvärderingen efter varje kurs, studentrepresentanter och kursombud i organ och råd, och kåren som förhandlar med lärosätets ledning. Vid missnöje med en kurs är ordningen därför: prata med läraren, sedan kursombudet, sedan kåren.

Bra att veta

Inflytandet fungerar bara om platserna är besatta. Många studentplatser i nämnder står tomma, vilket betyder att den som ställer upp får oproportionerligt stort inflytande, och arvode på vissa lärosäten.

Relaterade begrepp Studentkåren · Studentrepresentant och kursombud · Kursvärdering · Programråd · Studentombud

Fotnoter

  1. Högskolelagen (1992:1434) 1 kap. 4 a § och 2 kap. 7 §. Riksdagen ↗
  2. Studentkårsförordningen (2009:769) 7–8 §§. Riksdagen ↗
Egen sida: Studentinflytande →

Studentkåren

Studenternas egen organisation vid lärosätet, med lagstadgat uppdrag att bevaka utbildningen och utse studentrepresentanter i universitetets organ. Medlemskap är frivilligt sedan 2010 men ger rösträtt, stöd och rabatter.1

Så fungerar det

Högskolelagen: "En studentkår ska ha som huvudsakligt syfte att bevaka och medverka i utvecklingen av utbildningen och förutsättningarna för studier vid högskolan."1 Lärosätet ger kårstatus för tre år i taget, och det är kåren som "får utse och entlediga" studenternas representanter i styrelser och nämnder.2 Kåren driver också studentombud, bostadsförmedling, arbetsmarknadsdagar och det sociala: kårhuset, sektionerna, mottagningen.

Fram till 1 juli 2010 var medlemskap obligatoriskt; sedan dess är det frivilligt vid statliga lärosäten.3 Avgiften är ofta några hundra kronor per termin och ger tillgång till kårens lokaler, sittningar och ofta studentkortet med rabatter.

Bra att veta

Avgiften är låg: Uppsala studentkår tar 80 kr per termin eller 300 kr för hela studietiden, Chalmers 280 kr per termin. Vid stiftelsehögskolor som Chalmers är medlemskap fortfarande obligatoriskt.4 Kårval hålls varje vår, med lågt valdeltagande; några hundra röster kan avgöra vem som representerar tiotusentals studenter. Går du med i kåren, rösta. Och i Uppsala och Lund är kår och nation två olika saker med två olika avgifter.

Relaterade begrepp Kårhus · Sektion · Nation · Studentombud · Mecenat och Studentkortet · Kursvärdering
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Högskolelagen (1992:1434) 4 kap. 8–14 §§. Riksdagen ↗
  2. Studentkårsförordningen (2009:769) 4 och 7 §§. Riksdagen ↗
  3. Sveriges förenade studentkårer, Kårobligatoriet. SFS ↗
  4. Uppsala studentkår, Bli medlem; Chalmers Studentkår, Frequently asked questions, avgifter kontrollerade augusti 2026. Uppsala studentkår ↗
Egen sida: Studentkåren →

Studentrepresentant och kursombud

En studentrepresentant är utsedd av kåren att sitta i ett beslutande eller beredande organ, från institutionsstyrelse till universitetsstyrelse. Ett kursombud är den enklare varianten: en eller två studenter per kurs som samlar kursarnas synpunkter och för dem vidare till kursansvarig.1

Så fungerar det

Karlstad Studentkår: en studentrepresentant är "en student som är utsedd av en studentkår för att representera studenterna i ett beslutande eller beredande organ inom universitetet".1 Rätten kommer från högskolelagen, och studentkårsförordningen säger att representanten "ska representera även studenter som inte är medlemmar i en kår".2

Kursombud är ett lokalt uppdrag utan förordning: "En kursrepresentant representerar och förmedlar sina kursares åsikter om en kurs till den kursansvarige", som Farmaceutiska studentkåren uttrycker det.3 Uppsalas biologiutbildning har två per kurs, som "informerar sig om kurskamraternas åsikter om kursen och redovisar dessa" vid kursens uppföljningsmöte.4

Bra att veta

Kursombud utses ofta första veckan, genom att läraren frågar vem som vill. Det är ett litet uppdrag, ett par timmar per termin, som ger direkt kontakt med lärarna och ofta ett intyg från kåren.

Relaterade begrepp Studentinflytande · Studentkåren · Sektion · Kursvärdering · Programråd
Relaterade guider

Fotnoter

  1. Karlstad Studentkår, Handbok för studentrepresentanter. Karlstad Studentkår ↗
  2. Studentkårsförordningen (2009:769) 8 §. Riksdagen ↗
  3. Farmaceutiska studentkåren, Studiebevakning. Farmis ↗
  4. Uppsala universitet, Institutionen för biologisk grundutbildning, Kvalitetsarbete. UU ↗
Egen sida: Studentrepresentant och kursombud →

Tenta-P

Tentaperioden: veckan eller veckorna i slutet av en läsperiod eller termin då alla tentor skrivs. Uttrycket är vanligast på tekniska högskolor, där läsåret är indelat i perioder.1

Så fungerar det

Chalmers basårskommittés ordlista: "Tentaperiod: Den vecka då alla tentamina på Chalmers läggs."1 Där, och vid KTH, avslutas varje läsperiod med en tentavecka, alltså fyra tenta-P per läsår.2 Vid lärosäten utan läsperioder ligger tentorna oftast i slutet av varje kurs, och "tentaperiod" används lösare om veckorna före jul och i början av juni.

Bra att veta

Under tenta-P är biblioteken fulla från öppning och grupprummen bokade veckor i förväg. Anmälan till tentan i Ladok stänger ofta en till två veckor innan, alltså mitt i sista läsveckan, när man har annat att tänka på.

Relaterade begrepp Läsperiod · Omtenta · Omtentaperiod · Inspera
Relaterade guider

Fotnoter

  1. TBK (Tekniskt Basårs Kommitté) Chalmers, Ordlistan. TBK ↗
  2. Chalmers, Datum och tider för läsåret. Chalmers ↗
Egen sida: Tenta-P →

Toastmaster

Den som leder en sittning eller gasque: hälsar välkommen, tar upp sångerna, ger ordet till tal och gyckel och håller ordning på tiden. Bara toastmastern får starta en sång.1

Så fungerar det

Toastmastern, eller toastmadamen, är sittningens lekledare: "den som leder en sittning, som tar upp sånger och gyckel".2 Regeln som nya gäster snabbast lär sig: "Enbart toastmasters eller sånganförare får starta en sång."1 Vill du hålla tal eller framföra ett gyckel anmäler du det till toastmastern i förväg eller under middagen, och väntar på att få ordet.

Uppdraget är ofta hedersuppdrag för en medlem i sektionen eller nationen med god röst och sinne för timing. En bra toastmaster märks på att middagen håller tempo utan att någon känner sig stressad.

Bra att veta

Skämtet om att man måste be toastmastern om lov för att gå på toaletten tas på allvar, och en del sittningar har en särskild "toalettsång". Skratta med; det är hela poängen.

Relaterade begrepp Sittning · Gasque · Släpp · Sektion

Fotnoter

  1. Juridiska föreningen i Uppsala, Survival guide, 2023. JF Uppsala ↗
  2. Pedagogsexmästeriet, Vanliga frågor. P6 ↗
Egen sida: Toastmaster →

Uni

Vardaglig kortform för universitetet, som i "jag är på uni" eller "uni börjar på måndag". Används om högskolor också, oavsett vad lärosätet formellt heter.

Så fungerar det

Kortformen är inlånad från engelskans och tyskans uni och har blivit standard i studenters talspråk och sms, medan lärosätena själva aldrig använder den. Den böjs som ett vanligt substantiv: uni, unit, "på uni", "efter uni". Ordet är inte etablerat i Svenska Akademiens ordlista som eget uppslagsord, så i uppsatser och mejl till institutionen skriver du universitetet.

Att det heter uni även om Högskolan i Borås säger något om hur liten skillnaden är i praktiken: samma poäng, samma CSN, samma examina. Den formella skillnaden handlar om forskarutbildning.

Bra att veta

Andra kortformer du hör första veckan: tenta (tentamen), lab (laboration), sem (seminarium), exjobb (examensarbete), föreläsare (den som föreläser, oavsett titel) och plugga (studera, i vardagsbetydelsen "sitta och läsa").

Relaterade begrepp Universitet och högskola · Kursare · Tenta-P · Campus
Egen sida: Uni →

Så pratar de på ditt lärosäte

Recce i Uppsala, novisch i Lund, nØllan på KTH, Emil på Chalmers. Lokala ord som inte finns i lexikonet, men som du kommer att höra första veckan.

Alla lärosäten

Uppsala universitet · Lunds universitet · Stockholms universitet · Göteborgs universitet · Umeå universitet · Linköpings universitet · KTH · Chalmers · Karolinska Institutet · Örebro universitet · Karlstads universitet · Luleå tekniska universitet · Mittuniversitetet · Linnéuniversitetet · Malmö universitet · Handelshögskolan i Stockholm

Samma sak, olika ord

Det som förenar dialekterna. Varje rad pekar tillbaka till det nationella uppslaget.

Alla uppslag A–Ö

A B C D E F G H I K L M N O P R S T U V Y Å Ö

A

B

C

  • CampusStudentliv & universitetsslang
  • CanvasSystem & tjänster
  • CSNPengar & stöd

D

E

F

G

H

I

K

L

M

N

  • NaisPengar & stöd
  • NationStudentliv & universitetsslang
  • NollaStudentliv & universitetsslang

O

P

R

S

T

U

V

Y

Å

Ö

Om informationen

Terminskollen sammanställer information från UHR, Antagning.se, CSN och andra officiella källor. Källa anges i anslutning till uppgifterna. Vid avvikelse är informationen hos den officiella källan den som gäller.